Manono

För andra betydelser, se Manono (olika betydelser).

Manono, Upolo till höger

Manono (samoanska 'O Manono) är en ö i Samoa i södra Stilla havet.

Geografi

Manono ligger cirka 3 km väster om huvudön Upolus västligaste punkt Kap Lefatu.

Ön är av vulkaniskt ursprung och har en areal om ca 2,90 km² med en längd på cirka 2,4 km och cirka 1,5 km bred. Det är den näst minsta bland de bebodda öarna i Samoa.[1] och ön ligger i Apolimasundet innanför korallrevet som omger Upolu. Cirka 700 norr om Manono ligger den obebodda småön Nu'ulopa.

Den högsta höjden är Mount Tulimanuiva på ca 110 m ö.h.

Det finns varken bilar eller hundar på ön och endast en gångväg leder runt ön. Stora delar av ön utgörs av plantager.

Befolkningen uppgår till ca 500 invånare fördelade på 4 byar varav ca 200 bor i huvudorten Manono Uta på öns norra del, ca 150 i Apai på den västra delen, ca 100 i Lepuia'i på den sydvästra delen och ca 100 i Faleu på den södra delen.[2] Förvaltningsmässigt ingår ön i distriktet "Aiga-i-le-Tai".

Ön kan endast nås med fartyg då den saknar flygplats. Det finns färjeförbindelser från Mulifanua på Upolu.

Historia

Samoaöarna beboddes av polynesier sedan 1000-talet f.Kr..

Det historiska gravområdet "Grave of 99" och ett jordvärn längst upp på Mount Tulimanuiva vittar om denna tid.

Den franske upptäcktsresanden Jean-François de La Pérouse blev i december 1787 den förste europé att upptäcka Manono tillsammans med Apolima och Savaii då varken Jakob Roggeveen 1722 eller Louis Antoine de Bougainville 1768 siktade dessa öar.[3]

2006 upptogs ön tillsammans med Apolima och Nu'ulopa på Samoas tentativa världsarvslista.[4]

Referenser

Media som används på denna webbplats