Manne Ståhl

Manne Ståhl
Manne Ståhl.png
Född15 januari 1901[1]
Arboga[1], Sverige
Död19 maj 1976 (75 år)
Ed-Borgviks församling, Sverige
Andra namnEsset, Lill-man och M S-hl
MedborgarskapSverige
Utbildad vidUppsala universitet, [1]
SysselsättningFörläggare, politiker
Befattning
Andrakammarledamot, Värmlands läns valkrets (1945–1968)[1]
Politiskt parti
Liberalerna
MakaJessie Ståhl
(g. 1933–)[1]
Redigera Wikidata
Manne Ståhl och redaktör Erik Brandfeldt vid ett möte inom Publicistklubben 1955.

David Emanuel (Manne) Ståhl (i riksdagen kallad Ståhl i Karlstad), född 15 januari 1901 i Arboga, död 19 maj 1976 i Eds församling, Värmlands län,[2] var en svensk tidningsman och politiker (folkpartist). Han var svärson till statsministern Felix Hamrin samt svåger till riksdagsledamöterna Mac Hamrin och Ruth Hamrin-Thorell.

Manne Ståhl, som var son till en bokbindare, blev filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1928. Han gav sig tidigt in i journalistiken och var andreredaktör för Eskilstuna-Kuriren 1933–1936 innan han blev verkställande direktör för Svenska Morgonbladet 1937–1938 och därefter huvudredaktör och ansvarig utgivare för Karlstads-Tidningen 1939–1957 och politisk redaktör för samma tidning 1958–1976. Han var Publicistklubbens ordförande 1955–1958.

Från unga år var han aktiv i den frisinnade rörelsen (bland annat som redaktör för tidningen Ungdom och frisinne 1931–1933), och senare i Folkpartiet. Han var ledamot i Karlstads stadsfullmäktige 1951–1962 och i Värmlands läns landsting 1943–1970. Han var också flitigt anlitad i olika statliga utredningar, inte minst på försvarsområdet.

Manne Ståhl var riksdagsledamot i andra kammaren för Värmlands läns valkrets 1945–1968. I riksdagen var han bland annat ordförande i andra kammarens första tillfälliga utskott 1945–1949 och ledamot i statsutskottet 1950–1958. I riksdagen var han flitigt engagerad i ett stort antal frågor, bland annat utbildnings- och kulturpolitik, bostadspolitik och civilförsvarsfrågor. Han var också tidigt aktiv i arbetet mot rasistisk propaganda i en debatt som så småningom utmynnade i förbudet mot hets mot folkgrupp.

Han var gift med Jessie Ståhl, född Hamrin.

Referenser

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, s. 441-442

Noter

  1. ^ [a b c d e] Paul Harnesk (red.), STÅHL, D E (MANNE), redaktör,, Vem är Vem? : Svealand utom Stor-Stockholm 1964, 1964, s. 770, läs onlineläs online, läst: 7 september 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Ståhl, David Emanuel

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Manne Ståhl och Erik Brandfeldt 1955.jpg
Vid Publicistklubbens styrelsesammanträde på söndagen överlämnade vice ordföranden chefredaktör Manne Ståhl en statyett av Stig Blomberg till redaktör Erik Brandfeldt, Göteborgs-Posten, som erkänsla för den bästa insatsen vid försäljning av lotter i Publicistföreningens lotteri. Redaktör Brandfeldt sålde 2,503 lotter. Den försäljare som kom närmast på prislistan hade endast sålt 926 lotter.
Manne Ståhl.png
Riksdagsledamot