Mangrovesnok

	Mangrovesnok; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Kräldjur; Reptilia
Underklass	Diapsider; Diapsida
Ordning	Fjällbärande kräldjur; Squamata
Underordning	Ormar; Serpentes
Familj	Snokar; Colubridae
Släkte	Boiga
Art	Mangrovesnok; B. dendrophila
Vetenskapligt namn
	§ Boiga dendrophila
Auktor	Boie, 1827
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Mangrovesnok (Boiga dendrophila) är en bakgifttandad orm från Sydostasien som tillhör familjen snokar. Den blir upp till 2,3 meter lång och är svart med gula teckningar.^[2]

Utbredning och underarter

Utbredningsområdet sträcker sig från södra Myanmar, Thailand och Kambodja till Sydostasiens öar fram till Filippinerna och Sulawesi. Ormen lever i låglandet och i kulliga regioner upp till 600 meter över havet.^[1]

Det finns nio underarter av mangrovesnok:

Boiga dendrophila annectens - Borneo.
Boiga dendrophila dendrophila - Java, Borneo.
Boiga dendrophila divergens - Filippinerna, öarna Luzon och Polillo.
Boiga dendrophila gemmicincta - Sulawesi.
Boiga dendrophila latifasciata - Filippinerna, ön Mindanao.
Boiga dendrophila levitoni - Filippinerna, ön Panay och troligen andra öar i regionen västra Visayas.
Boiga dendrophila melanota - Malackahalvön, Singapore, Sumatra.
Boiga dendrophila multicincta - Filippinerna, öarna Balabac och Palawan.
Boiga dendrophila occidentalis - Sumatra och några mindre öar utanför Sumatras västkust, Batu, Nias och Pulau Babi.

Levnadssätt

Mangrovesnoken lever i fuktiga tropiska regnskogar och i mangroveområden. Den är främst nattaktiv och håller under dagen till uppe i träden eller i buskar, där den skyddas av det täta lövverket och gömmer sig i trädens håligheter.^[1] Ofta finns den nära floder och den kan simma bra.

Exemplar som känner sig hotade öppnar sidan gula läppar.^[2]

Dess föda består av fåglar och deras ägg, små däggdjur, reptiler och groddjur.^[2] Ormen dödar byten med sitt bett och genom kvävning.

Parningen sker från maj till juni. Honan lägger 4-15 ägg^[1] som kläcks efter 100-120 dagar.

Bevarandestatus

Lokala populationer hotas av landskapsförändringar. Några exemplar fångas och hölls som terrariedjur. Hela populationen bedöms som stabil. IUCN listar arten som livskraftig (LC).^[1]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

^ [a b c d e] Grismer, L., Chan-Ard, T., Demegillo, A., Diesmos, A.C., Gaulke, M., Iskandar, D. & Stubbs, A. 2019 Boiga dendrophila . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 26 mars 2024.
^ [a b c] Mattison, Chris (2014). ”Mangrove snake” (på engelska). Nature Guide Snakes and Other Reptiles and Amphibians. Dorling Kindersley. sid. 52−53

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör mangrovesnok.
Bilder & media

[iucn-1] [a b c d e] Grismer, L., Chan-Ard, T., Demegillo, A., Diesmos, A.C., Gaulke, M., Iskandar, D. & Stubbs, A. 2019 Boiga dendrophila . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 26 mars 2024.

[Mattison-2] [a b c] Mattison, Chris (2014). ”Mangrove snake” (på engelska). Nature Guide Snakes and Other Reptiles and Amphibians. Dorling Kindersley. sid. 52−53

[1]

[2]

Navigation

Navigering

Temaportaler