Mangrovehäger
Mangrovehäger Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Pelikanfåglar Pelecaniformes |
Familj | Hägrar Ardeidae |
Släkte | Butorides |
Art | Mangrovehäger B. striata |
Vetenskapligt namn | |
§ Butorides striata | |
Auktor | (Linné, 1758) |
Utbredning | |
Synonymer | |
|
Mangrovehäger[2] (Butorides striata) är en fågel i familjen hägrar inom ordningen pelikanfåglar med mycket vid utbredning och komplicerad taxonomi.[3]
Utbredning och systematik
Mangrovehägern har ett mycket stort utbredningsområde och förekommer i Sydamerika, Afrika, Asien, Australien och Oceanien. Den är mycket närbesläktad med den nordamerikanska arten grönryggig häger (Butorides virescens).[4] Dessa båda arter hybridiserar där de möts i Centralamerika, vilket fått vissa auktoriteter att anse att de istället utgör en och samma art.[1] Å andra sidan lyfts taxonet sundevalli på Galápagosöarna ibland ut som en egen art, galápagoshäger. I denna artikel följs taxonomin hos eBird/Clements som urskiljer två arter, mangrovehäger (B. striata), inklusive galápagoshäger, samt grönryggig häger (B. virescens). Mangrovehäger delas då in i tre grupper med 28 underarter, med följande utbredning:[3]
- striata-gruppen
- Butorides striata striata – förekommer från östra Panama och över hela Sydamerika till norra Argentina och Chile
- sundevalli-gruppen
- Butorides striata sundevalli – utmed kusten och i mangroveträsk på Galápagosöarna
- atricapilla-gruppen
- Butorides striata atricapilla – Afrika söder om Sahara och på öar i Guineabukten
- Butorides striata brevipes – runt om Röda havet och i norra Somalia
- Butorides striata crawfordi – Aldabra och Amirante
- Butorides striata rhizophorae – Komorerna
- Butorides striata rutenbergi – Madagaskar
- Butorides striata degens – Seychellerna
- Butorides striata didi – norra och centrala Maldiverna
- Butorides striata albidula – södra Maldiverna
- Butorides striata albolimbata – Chagosarkipelagen, inklusive Diego Garcia, Brittiska territoriet i Indiska oceanen
- Butorides striata amurensis – Manchuriet till nordöstra Kina, Japan och Ryukyuöarna och Ogasawaraöarna
- Butorides striata actophila – östra Kina till norra Vietnam och norra Myanmar
- Butorides striata javanica – Indiska halvön, Sri Lanka och Lackadiverna österut genom Myanmar och Thailand till Stora Sundaöarna; även Maskarenerna
- Butorides striata spodiogaster – Andamanerna, Nicobarerna och öar utanför västra Sumatra
- Butorides striata carcinophila – Taiwan, Filippinerna och Sulawesi
- Butorides striata steini – Små Sundaöarna
- Butorides striata moluccarum – Moluckerna
- Butorides striata papuensis – Aruöarna och nordvästra Nya Guinea
- Butorides striata littleri – nordöstra Queensland i Australien
- Butorides striata idenburgi – norra och centrala Nya Guinea
- Butorides striata flyensis – södra Nya Guinea (Southern Lowlands och Trans-Fly)
- Butorides striata rogersi – nordvästra Western Australia
- Butorides striata cinerea – nordöstra Western Australia
- Butorides striata stagnatilis – norra och centrala Australien
- Butorides striata macrorhyncha – östra Queensland, på Nya Kaledonien och Loyaltyöarna
- Butorides striata solomonensis – Melanesien (från New Hanover till västra Fiji)
- Butorides striata patruelis – på Tahiti (Sällskapsöarna)
Utseende
Mangrovehägern är en liten och långnäbbad häger med kroppslängd på 40–48 centimeter och vingbredden 52–63 centimeter. Den ger olika intryck beroende på humör: kompakt och satt när den är lugn, smalhalsad när den är oroad. Generellt ger den ett mörkt intryck, med bly-, silver- eller brungrå ovansida med brunkantade vingfjädrar. Sidan av halsen varierar från mättat rödbrunt till ljust beigegrå. Ungfågeln är mindre och mer långnäbbad än ung natthäger med grovt bandad hals och vitfläckig ovansida.[4]
Status och hot
Internationella naturvårdsunionen IUCN behandlar grönryggig häger och mangrovehäger som en och samma art, varför bedömningen av dess hotstatus utgår från hela populationen sammantaget.[1] Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Mangrovehägern hotas av habitatförstörelse, bekämpningsmedel och störningar.[1]
Bilder
- Adult, rödbrun morf
- Adult, blågrå morf
Referenser
- ^ [a b c d e f] Birdlife International 2014 Butorides striata Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 januari 2015.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-01-01
- ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 80-81. ISBN 978-91-7424-039-9
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör mangrovehäger.
- Wikispecies har information om Butorides striata.
- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Lip Kee Yap, Licens: CC BY-SA 2.0
Striated Heron Butorides striata ssp Butorides striata chloriceps Ranwelli, Waikkal, Sri Lanka 3rd. February 2011
Distribution: <a href="http://avibase.bsc-eoc.org/species.jsp?lang=EN&avibaseid=7C46F9E9FDF3907F&sec=map&zoom=asi" rel="nofollow">avibase.bsc-eoc.org/species.jsp?lang=EN&avibaseid=7C4...</a>
690V7669Författare/Upphovsman: JJ Harrison (https://www.jjharrison.com.au/), Licens: CC BY 3.0
Striated Heron (Butorides striata macrorhyncha), Daintree River, Queensland, Australia
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 3.0
Distribution map of Striated Heron. Yellow: breeding, green: year-round. Adapted from: Kushlan, James A. and James A. Hancock, Herons, Oxford ; New York : Oxford University Press, 2005. (ISBN 9780198549819) (OCLC 54913407)
Författare/Upphovsman: Dario Sanches from SÃO PAULO, BRASIL, Licens: CC BY-SA 2.0
Parque do Ibirapuera em São Paulo
Författare/Upphovsman: Dario Sanches from SÃO PAULO, BRASIL, Licens: CC BY-SA 2.0
Horto Florestal de São Paulo
Författare/Upphovsman: Steve Garvie from Dunfermline, Fife, Scotland, Licens: CC BY-SA 2.0
Taken at Abuko Ricefields.
Författare/Upphovsman: Dario Sanches from SÃO PAULO, BRASIL, Licens: CC BY-SA 2.0
Butorides striata, Horto Florestal em São Paulo