Manchuiska
| Manchuiska | |
| ᠮᠠᠨᠵᡠ ᡤᡳᠰᡠᠨ Manju gisun  | |
| Talas i | Kina |
|---|---|
| Region | Manchuriet |
| Antal talare | 20[1] |
| Status | Kritiskt utrotningshotat[2] |
| Språkfamilj | Manchuiska |
| Manchurisk skrift | |
| Officiell status | |
| Språkmyndighet | - |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐2 | mnc |
| ISO 639‐3 | mnc |
Manchuiska är ett manchu-tungusspråk talat av ett fåtal manchuer i provinsen Heilongjiang i Manchuriet i nordöstra Kina. I lexikaliskt hänseende (ordrötterna) står manchuiskan närmast de tungusiska dialekterna i östra Sibirien, men i formellt hänseende närmare till mongoliskan.
Manchuiska delas ofta i fyra olika dialekter:[3]
- alechuxa
- bala
- jing
- lalin
Fonologi
Vokalharmonin framträder här mindre än i turkiskan och ungerskan. Däremot finnes i manchuiskan en art av skiftning i själva stammens vokaler från hårda till mjuka, varigenom motsatsen emellan det "överlägsna" och "underlägsna" antydes, till exempel ganggan, stark, genggen, svag, áma, far, eme, mor, wasi, nedstiga, wesi, uppstiga, o. d.
Konsonanter
| Bilabiala | Labiala | Dentala | Alveolara | Palatala | Velara | Uvulara | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nasaler | m | n | ŋ | |||||
| Klusiler | Icke-asp. | p | t | tʃ | k ~ g | |||
| Aspirerade | pʰ | tʰ | tʃʰ | kʰ ~ qʰ | ||||
| Frikativer | f | s | x ~ χ | |||||
| Approximanter | j | |||||||
| Tremulanter | r | |||||||
| Lateraler | l | w | ||||||
Källa:[4]
Vokaler
| Främre | Central | Bakre | |
|---|---|---|---|
| Sluten | i | y | u | |
| Halvsluten | ʊ | ||
| Mellanvokal | e | ɤ | o | |
| Mellanöppen | ɔ | ||
| Öppen | a |
Källa:[4]
Grammatik
Ordbildningen sker uteslutande med suffix. Prefix, prepositioner och grammatiskt genus saknas. Pluralis uttrycks för animater genom ändelserna -sa eller -ta, annars genom reduplikation eller ord som "många" osv. Man brukar räkna med fem kasus (nominativ, utan ändelse, genitiv, dativ, ackusativ, ablativ), men sammanfogningen är lösare än i latin och grekiska.
Adjektivet är oböjligt och går som övriga bestämningsord alltid före det som det bestämmer. Possessiv uttrycks inte som i de flesta altaiska språk med suffix, utan med genitivformer av personliga pronomen. Elativ saknas helt. Verbet böjs inte för numerus eller person (som svenskan), men har däremot alla de typer av avledningar av verbstammar som är typiska för de altaiska språken, som kausativa frekventativ, intensiv osv. Verbrotens grundform är imperativ. Temporala och modala stammar, infinitiv och particip uttrycks med särskilda, vokalharmoniskt växlande suffix, t. ex. omi, drick, omi-me, att dricka, bi (si, i, be) omi-he, jag (du, han, vi) drack, omi-ne-me, att börja dricka, bi (tse) omi-ne-he, jag (de) började dricka.
Skriftspråk
Manchuiska skrivs med en utökad variant av den mongoliska skriften, i lodräta rader uppifrån och ner; raderna följer varandra från höger till vänster. Enligt officiell historieskrivning skapades det manchuiska alfabetet av två lärde, Erdeni och G'aig'ai, 1599 på order från manchuernas ledare Nurhaci. Först sedan manchuerna erövrat Kina (1644) fick språket en mer omfattande litteratur, vilken till största delen består av översättningar (företrädesvis av historia och klassisk litteratur) från kinesiskan, som utövat ett genomgripande inflytande på manchuiskan.
Litteratur och officiell status
Ur den manchuiska litteraturen bör särskilt nämnas en fullständig samling av alla Qing-kejsarnas lagar, en krönika över Amurlandet (Sachalian-ula) fram till 1810 samt två förträffliga lexikaliska arbeten av manchuiska lärde: den sakligt ordnade manchu-kinesiska ordboken Qingwen jian och den alfabetiskt uppställda manchu-mongolisk-kinesiska Sanhe bianlan.
Manchuiskan var Qing-hovets och de kinesiska ämbetsmännens officiella språk, men är i Kina mycket försummat; idag talas språket endast av små folkspillror i Fuyu och Aihui i provinsen Heilongjiang.[5] Sibe-språket (även kallat Xibo), som är nära besläktat med manchuiskan, talas idag av cirka 30 000 personer i Qapqal, Xinjiang.
Språket idag
Manchuiskan är nästan utdöd och kommer ganska säkert att försvinna.[3] Sedan 2009 har språket klassificerats som ett hotat språk av FN.[6] Men fast manchuiskans framtid ser mörk ut, finns det försök att revitalisera språket med moderna läroböcker och genom att uppmuntra människor att lära sig manchuiska.[7]
Antal etniska manchuer är ungefär 10 miljoner, men de flesta talar kinesiska hellre än manchuiska. De yngsta modersmålstalarna är över 70 år, och dagens ungdom förstår inte språket.[8]. Att lära sig manchuiska anses i bästa fall vara en hobby.[6] Största delen av de medier man konsumerar är enbart på kinesiska.[9]
I byn Sanjiazi, där största delen av manchuiskans talare bor idag, började de lokala myndigheterna betala 2400 yuan per år till 16 seniorer som skulle bli manchuiskans "språkvakter" och samla andra bybor för att tala manchuiska. Vid 2017 hade nio av de ursprungliga språkvakterna avlidit.[6].
Källor
- Mandsjuspråket i Nordisk familjebok (första upplagan, 1886)
- ^ Ethnologue: mcn, hämtad 2019-01-28
- ^ ”Manchu” (på engelska). UNESCO WAL. https://en.wal.unesco.org/languages/manchu. Läst 4 april 2023.
- ^ [a b] ”Glottolog 4.2.1 - Manchu”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/manc1252. Läst 7 juni 2020.
- ^ [a b] ”Manchu alphabet and language”. omniglot.com. https://omniglot.com/writing/manchu.htm. Läst 7 juni 2020.
- ^ China's Manchu speakers struggle to save language, International Herald Tribune, 2007-03-16
- ^ [a b c] Tone, Sixth (30 maj 2017). ”Manchu, Once China’s Official Language, Could Lose Its Voice” (på engelska). Sixth Tone. http://www.sixthtone.com/news/1000272/manchu%2C-once-chinas-official-language%2C-could-lose-its-voice. Läst 7 juni 2020.
- ^ ”抢救满语振兴满族文化_大公资讯_大公网”. news.takungpao.com. Arkiverad från originalet den 7 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200607204747/http://news.takungpao.com/paper/q/2015/0426/2982819_wap.html. Läst 7 juni 2020.
- ^ hermes (29 juni 2016). ”Last of the native Manchu speakers” (på engelska). The Straits Times. https://www.straitstimes.com/asia/east-asia/last-of-the-native-manchu-speakers. Läst 7 juni 2020.
- ^ ”The Manchus ruled China into the 20th century, but their language is nearly extinct” (på engelska). The World from PRX. https://www.pri.org/stories/2013-12-03/manchus-ruled-china-20th-century-their-language-almost-extinct. Läst 7 juni 2020.
Vidare läsning
Grammatikor
- Adam, Lucien (1873) (på franska). Grammaire de la langue Mandchou.. Paris: Maissoneuve. Libris 2535129. http://books.google.com/books?id=5PAv2uI9QP0C&printsec=frontcover&dq=subject:%22Manchu+language%22&lr=&as_brr=1
- Gorelova Lilia Mikhailovna., red (2002) (på engelska). Manchu grammar [Elektronisk resurs]. Handbook of Oriental Studies. Section eight, Central Asia ; vol. 7. Leiden: Brill. Libris 10424472
- Möllendorff, Paul Georg von (1892) (på engelska). A Manchu grammar: with analysed texts. Shanghai: American Presbyterian Mission Press. Libris 11787147. http://books.google.com/books?id=KgkQAAAAYAAJ&printsec=frontcover&dq=manchu+grammar&source=gbs_book_other_versions_r&cad=0_2
Läroböcker
- Li, Gertraude Roth (2000) (på engelska). Manchu: a textbook for reading documents. Honolulu: Univ. of Hawai'i Press. Libris 5805932. ISBN 0-8248-2206-4 (pbk)
Ordböcker
- Hauer, Erich; Corff Oliver (2007) (på tyska). Handwörterbuch der Mandschusprache (2., durchges. und erw. Aufl. / hrsg. von Oliver Corff). Wiesbaden: Harrassowitz. Libris 11788390. ISBN 978-3-447-05528-4
- Norman, Jerry; Dede Keith., Branner David Prager. (2013) (på engelska). A comprehensive Manchu-English dictionary. Harvard-Yenching Institute Monograph Series; 85. Cambridge, MA: Harvard University Asia Center. Libris 13931908. ISBN 978-0-674-07213-8
Övrigt
- Rohnström, John. "Manchu Printed Books in the Royal Library in Stockholm." Bulletin of the Museum of Far Eastern Antiquities, no. 44 (1972): 133-40. Libris 8259174
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman:
Manju gisun written in Manchu script.
Författare/Upphovsman: User:Vmenkov, Licens: CC BY-SA 3.0
The stele commemorating Kangxi Emperor's rebuilding of the eastern part of the Lugou Bridge after it was damaged by flood. It stands on top of a bixi turtle, next to Qianlong's "Morning moon over the Lugou" stele, and is noticeably eroded. The sign by the stele says that it was put up in the 8th year of the Kangxi era (i.e. circa 1669), commemorating the rebuilding that took place in the 7th year of Kangxi era (i.e., ca. 1668). However, most sources only mention Kangxi's rebuilding that took plpace in 1698. Notice both Chinese (right) and Manchu (left) writing on the stele.