Malmbanan

Malmbanan
Ett IORE-draget malmtåg vid Torneträsk.
Allmänt
Plats	Sverige Norge
Sträcka	Luleå– Narvik
Anslutande linjer	Ofotbanen Svappavaarabanan Inlandsbanan Haparandabanan Stambanan genom övre Norrland
Organisation
Invigd	14 juli 1903
Ägare	Svenska staten
Infrastruktur­förvaltare	Trafikverket
Trafikoperatör	Vy Tåg, Norrtåg (persontrafik) LKAB Malmtrafik, Green Cargo (godstrafik)
Biljettoperatör	Vy Tåg, Norrtåg
Tekniska fakta
Längd	473 kilometer
Antal spår	enkelspår med mötesspår
Spårvidd	1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast	32,5[1] ton
Största tillåtna vikt per meter	12 ton/m
Största lutning	10 - 15 ‰
Minsta kurvradie	300 meter
ATC	Ja
Fjärrblockering	System H
Högsta hastighet	135 km/h
Elektrifierad	Eldrift infördes 1915 på sträckan Kiruna–Riksgränsen (SJ:s första reguljära eldrift) och på hela Malmbanan 1923.
Tekniska fakta hämtade från [1]
Linjekarta km    473 Narvik Straumsnes Langstrand Rombak Katterat Søsterbekk Bjørnfjell ▲Norge ▼Sverige 433 Riksgränsen 430 Katterjåkk 426 Vassijaure585 m Vassijauretunneln 165 m 423 Låktatjåkka 415 Kopparåsen675 m Tornehamnstunneln 586 m Tornehamn Tornehamns kyrkogård 406 Björkliden915 m Nuoljatunneln 1 430 m Abiskojåkka 399 Abisko turiststation 397 Abisko Östra545 m 388 Stordalen774 m 375 Kaisepakte547 m Kaisaniemi 365 Stenbacken853 m 355 Torneträsk768 m 345 Bergfors760 m 336 Rensjön512 m 325 Rautas802 m 315 Krokvik904 m 309 Peuravaara◄ Råtsi 2012- 307 Peuravaara◄ Råtsi 2012- Kiruna lokbangård 305 Kiruna malmbangård 305 Kiruna station2013- Sjöbangården (Kiirunavaara, LKAB) 304 Kiruna C-2013 Tuolluvaara 1958- Västra industriområdet Kirunavaara 2013- Råtsi◄Kiruna/Narvik 2012- Råtsi►Svappavaara 290 Kalixfors544 m 283 Gäddmyr537 m 276 Sjisjka 272 Lappberg683 m 265 Kaitum 262 Fjällåsen539 m 249 Harrå766 m 237 Håmojåkk539 m 227 Lina älv550? m 214 Sikträsk545 m Gällivare-Malmberget►Malmberget Gällivare-Koskullskulle►Koskullskulle Inlandsbanan 204 Gällivare540? Koijuvaara-Aitik2010 193 Koijuvaara 191 Harrträsk531 m 184 Ripats602 m 173 Nuortikon519 m 166 Kilvo1097 m 156 Nattavaara553 m 144 Koskivaara566 m 134 Polcirkeln770 m Nuorttagievlle 123 Murjek609 m 114 Tolikberget900 m 107 Näsberg500 m 95 Lakaträsk589 m 85 Gullträsk550 m 75 Sandträsk773 m 67 Gransjö650 m 54 Ljuså271 m 44 Holmfors769 m 42 Haparandabanan 40 Buddbyn862 m ►Malmspåret Boden godsbangård 36 Boden C Stambanan genom övre Norrland ►Malmspåret 31 Sävastklinten2000 m 2012- 28 Sävast505 m 19 Norra Sunderbyn650 m 14 Sunderby sjukhus560 m 9 Gammelstad600 m Gammelstadkombiterminal Gammelstad-Karlsvikshyttans Järnväg KarlsvikMalmbanans Vänner 5 Notviken575 m 0 Luleå C växlingsbangården Svartön SSAB Luleå malmhamn Teckenförklaring Källor[2]

Malmbanan är en cirka 500 kilometer lång järnvägslinje som går mellan Narvik och Luleå (egentligen Riksgränsen-Boden) och är en av världens äldsta malmjärnvägar.^[3] Den ägs och förvaltas av Trafikverket. Den del som går i Norge mellan Riksgränsen och Narvik heter officiellt inte Malmbanan utan Ofotbanen.

Delen mellan Boden och Luleå hör formellt inte heller till Malmbanan utan till Stambanan genom övre Norrland. Sträckan mellan Torneträsk och Riksgränsen har vid ett tillfälle (2006) utsetts till Sveriges vackraste järnvägssträcka.^[4]

Norrtåg trafikerar delen Luleå-Kiruna med tre tågpar per dag. Vy Tåg trafikerar banan med nattåg Narvik/Luleå-Boden-Stockholm samt därvid även en dagförbindelse Luleå-Narvik. Sommartid går ytterligare ett dagtåg Kiruna-Narvik.

Tåget har fått det inofficiella namnet "Karven" som lär härstamma från det latinska namnet på kummin (Carum carvi), eftersom Kirunaborna åkte till Narvik för att inhandla kumminkryddat brännvin.^[5] Karven är även namnet på medlemstidningen för den ideella föreningen Malmbanans Vänner.^[6]

Gruvbolaget LKAB transporterar sin järnmalm från gruvorna i Kiruna och Malmberget längs banan till hamnarna i Narvik och Luleå för export. Enligt Sveriges officiella statistik fraktades 29 miljoner ton malm på Malmbanan under 2012, eller 44 procent av den sammanlagda godsmängden på alla järnvägar i Sverige. Räknat i tonkilometer på den svenska sidan var det 21 procent av godstransportarbetet i hela Sverige.^[7] På sträckan mellan Kiruna och Narvik körs 17,7 milj. ton gods per år (mer än alla andra banor i Norge tillsammans).^[8]

Containertåg i konceptet Artic Rail Express (ARE) går flera gånger dagligen Oslo-Boden-Narvik.

Järnvägen tillåter en tågvikt på upp till 8 600 ton samt 30 tons axeltryck. Sedan 2017 klarar sträckan Malmberget (Vitåfors)–Luleå 9 400 ton samt 32,5 tons axeltryck. Båda axeltrycken är högre än någon annan järnväg i Europa.^[9] Banan har max 10 ‰ uppförslutning i västlig riktning och max 15 ‰ i östlig riktning (endast väster om Kiruna). Det finns mellan Björkliden och gränsen samt på norska sidan snögallerier, vilket är tak och väggar över banan byggda av trä. De finns på utsatta ställen för att skydda mot snö som annars skulle driva in.

Ett av de största hindren för att utvinna järnmalm i Norrbottens län var transportproblemen. 1826 kom en riksdagskommitté med det första förslaget om att bygga en kombinerad kanal- och järnvägsled mellan Bottenviken och Gällivare för malmtransporter men fraktkostnaderna ansågs bli för höga och det blev inget av förslaget. Sedan följde flera liknande projekt som kom olika långt. 1882 godkändes en ny koncessionsansökan för banan och mellan 1882 och 1887 byggdes Gällivarebanan från Luleå till Gällivare av det privata företaget Sverige & Norges järnväg (The Swedish and Norwegian Railway)^[10]. Det första malmtåget lämnade Gällivare 12 mars 1888 med 1000 ton malm, men därefter avstannade bygget av banan på grund av kapitalbrist. Regeringen gav då finansmannen K. A. Wallenberg i uppdrag att förhandla med bolaget och 1890 övertog staten Gällivarebanan som överlät den till SJ. Stegvis öppnades banan för trafik mellan 1891 och 1892. Dock var malmfyndigheterna i Kiirunavaara utan järnvägsförbindelser så SJ påbörjade 1898 bygget av Riksgränsbanan^[11] mellan Gällivare och Riksgränsen via Kiruna, då en sådan bana ansågs ha riksintresse. Cirka 40 00 arbetare var involverade och banan öppnades för trafik 15 november 1902 men invigdes först 14 juli 1903 av Oscar II, då kungen inte ville resa dit under den mörka vintern.^[3]

Malmbanan mellan Kiruna och Riksgränsen var den första längre järnväg i Sverige som elektrifierades, vilket skedde redan 1915. Elkraften producerades vid Porjus kraftverk. Elektrifieringen blev klar ända till Narvik 1923.

Malmbanan hade en avgörande betydelse under andra världskriget, eftersom Nazityskland var beroende av svensk järnmalm, och ockuperade Norge. Se vidare svensk järnmalm under andra världskriget.

Före 1984 fanns ingen genomgående väg mellan Kiruna och Narvik, endast järnväg. Innan nuvarande E10 blev klar åkte biltrafiken på biltåg över gränsen och det förekom kuriösa spårfordon som till exempel en ambulansdressin som införskaffades 1959.^[12] Det behövdes många hållplatser när ingen väg fanns, och de finns kvar än idag. År 1965 höjdes axeltrycket på norra delen av Malmbanan till 25 ton.

En mötesstation, klar våren 2011, har anlagts vid Sunderby sjukhus mellan Luleå och Boden.

En ny sträcka har byggts förbi Kiruna, eftersom malmbrytningen orsakar svåra sättningar i marken. Den nya sträckan är cirka 15 km lång och går väster om Kiirunavaara. Den blev klar 2012^[13] och kostnaden för sträckan var cirka 2 miljarder kronor.^[14]

På kvällen söndagen den 17 december 2023 spårade ett fullastat malmtåg från Kiruna på väg mot Narvik ur vid Vassijaure station, nära gränsen till Norge. Som en följd av detta var banan mellan Kiruna och Narvik helt stängd i 65 dagar, vilket orsakade stora förluster för LKAB.^[15][16] Den 24 februari 2024 spårade ett annat godståg ur i närheten av samma plats, och banan fick åter stängas för obestämd tid.^[17]

Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2014-09) Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Flera projekt pågår utmed Malmbanan:

• Förlängning av mötesstationer. Godstrafiken körs uteslutande med 750 meter långa godståg men avsaknaden av tillräckligt många mötesspår som kan ta emot så långa tåg gör att förseningar sker rätt så ofta. Därför håller trafikverket på med förlängning av ett flertal mötesstationer.^[18]
  • Ombyggnation av Abisko Östra station blev klar 2012. Trafikverket byggde om bangården för att klara 750 meter långa malmtåg med 30 tons största tillåtna axellast där bland annat en ny mellanplattform och nytt stationshus ingick. Utöver detta stängdes befintliga plankorsningar och ersattes med en vägport vid stationshuset för bil-, gång- och cykeltrafik.^[19]
  • Förlängning av mötesstationerna i Rensjön, Kaisepakte och Kopparåsen. Mötesstationen i Kopparåsen beräknas vara klar år 2011, och i Rensjön planeras för genomförande år 2016-2021.^{[Uppdatering behövs]} Mötesstationen i Kaisepakte är för närvarande^[när?] ej tidsplanerad då den inte finns med i nationella transportplanen.^[20]
  • Förlängning av mötesspåret i Gammelstad (förstudie).^[21]
• Notviken bangårdsombyggnad. En ny mötesstation med resandeutbyte anläggs i Notviken, cirka 1 km från Luleå tekniska universitet. Blev klart i oktober 2010.^[22]
• Godsspår har byggts till Aitikgruvan, Järnvägen Koijuvaara-Aitik, klart i slutet av 2010.^[23]
• Ökning av vikten per axel till 32,5 ton. Detta infördes mellan Koskullskulle och Luleå 2017 och Kiruna–Narvik 2019. Vissa broar har fått byggas om.^[1]

På längre sikt, ej ännu beslutat:

• Trafikverket arbetar med ett förslag till dubbelspår mellan Kiruna och Riksgränsen.^[24]
• Det finns önskemål från Kiruna kommun om att dra järnvägen via Kirunas nya centrum (under planering), med en ny station där istället för i nuvarande läge.^[25] Det är 5 km mellan stationen och det nya centrumet.

Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

För att klara av de mycket tunga malmtransporterna fick man först införskaffa Sveriges starkaste ånglok och sedan mycket starka ellok, varav det mest kända är det tredelade koppelstångsloket Dm+Dm3+Dm, numera betecknat Dm3. År 2000 började ett nya tvådelade malmtågslok, IORE, gå i trafik för LKAB:s transportbolag MTAB, och dessa lok har successivt efterträtt Dm3. Även en variant på det vanliga Rc-loket har använts på Malmbanan. Varianten, som hade högre dragkraft och i övrigt var anpassad till Malmbanan fick littera Rm, byggdes i sex exemplar och kördes tre och tre, men lösningen blev inte långvarig. Man behövde färre lok och Rc-loken kunde användas på andra håll. Malmbanan är populär bland järnvägs- och lokfantaster, och de mäktiga Dm3-loken, som länge var den starkaste permanent sammansatta dragenheten i världen, lockar fotografer från hela världen. De nya IORE-loken är starkare (effekten är 10 800 kW för ett par).

Lokomotiv

	Namn	Tjänstgöring	Effekt	Antal
	SJ litt Ma/Mb (ånga)	1902–?		34
	SJ litt R (ånga)	1908–?	18 ton dragkraft	8
	SJ O	1914–195?
	NSB El 3	1925–1967	2x 2 134 kW	10
	NSB El 4	1925–1963	2x 2 088 kW	5
	SJ Dm3	1953–2013	7 200 kW 95 ton dragkraft	19
	NSB El 12	1954–1992	2x 2 398 kW	8
	NSB El 15	1967–2004	5 400 kW	6
(c) Jan Oosterhuis, CC BY-SA 3.0	SJ Rm	1977–1985	3 600 kW	6
	IORE	2000–	2x 5 400 kW 2x70 ton dragkraft	34

I persontrafik och containertåg används bl.a. Rc-lok och elmotorvagnar.

• 
  Från Riksgränsbanans bygge år 1900. Rälsläggarlag vid Luossavaara, som samhället Kiruna då kallades. Dit hade banan hunnit i juni det året. I bakgrunden fjället Kirunavaara med ännu av sprängskotten oförändrad kontur. Högsta toppen, "Statsrådet", sprängdes bort fem år senare.
• 

  (c) Scorpion2211 på tyska Wikipedia, CC BY-SA 3.0
  Riksgränsen station med snögalleri
• 
  Abisko Östra, station längs Malmbanan
• 
  Dm3 närmar sig Kiruna med tomt malmtåg
• 
  Krokvik station
• 
  Malmvagn
• 
  Polcirkeln
• 
  Malmlok (IORE)

• Barck, Åke (1996). 104 år på Malmbanan : en historisk sammanfattning. Kiruna: Mediafolket. Libris 7797805. ISBN 91-972651-0-1 
• Bergman, Erik (1996). "De som gjorde det"- byggde Malmbanan. Skellefteå: Artemis. Libris 7766725. ISBN 91-87763-30-3 
• Engström, Curt W; Bergsten, Jan (2007). Järnvägsminnen. 4. [Minnen från Malmbanan]. TNF bok ; 48. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget. Libris 10414778. ISBN 978-91-85305-42-1 
• Handlingar rörande statsbanorna Gellivare-Riksgränsen och Gellivare-Koskulls Kulle. Stockholm. 1900. Libris 1716694. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-1716694 
• Johansson, Jan-Erik (1997). Rallarkockan Svarta Björn : legend och verklighet : Rallarkyrkogården. Kiruna: Rallarfesten. Libris 7452439. ISBN 91-630-6073-6 
• Karlsson, Mikael (1993). Riksgränsen - Narvik : en sammanställning av de dramatiska händelserna utmed malmbanan krigsvåren 1940. [Stockholm]. Libris 10005122 
• Lindqvist, Karl; Lundgren, Lars; Windoff, Bo-Göran (2010). Livet längs Linjen : minnen och människoöden längs Malmbanan 1930-1970. [Umeå]: Linjen förlaget. Libris 11901515. ISBN 978-91-633-6483-9 
• Malmbanan: Sveriges vackraste järnvägssträcka : en resa i tiden. Stockholm: Banverket. 2007. Libris 10896907 
• Malmbanan 100 år. Norrbotten, 0546-3467 ; 1988. Luleå: Norrbottens hembygdsförb. 1988. Libris 7748077. ISBN 91-85336-56-4 
• Malmborg, Boo von (1927). Bidrag till Luleå-Ofotenbanans historia. Gävle. Libris 376894 
• Nordström, Th (1898). Jernvägsanläggningen Gellivare-Riksgränsen : Föredrag. Stockholm. Libris 2939802 
• Rosén, Gustav (1976[1902]). Ofotenbanan. Tornedalica, 0495-890X ; 21. Luleå: Tornedalica. Libris 124131 
• ”Statsbanan Luleå—Riksgränsen”. Statens järnvägar : 1856-1906. Del 2, Bana och byggnader. 1906. sid. 104-117. Libris 614583. https://runeberg.org/sj50/2/0132.html 
• Teknisk-ekonomisk redogörelse för anläggningen af statsbanan Gellivare-Riksgränsen. Stockholm. 1903. Libris 8208431 
• Theander, Agge (1993). I rallarnas spår. Narvik: Ofoten museum. Libris 7696768. ISBN 82-91340-00-5 
• Tobiasson, Tore; Karlsson, Roger; Jönsson, Martin (1990). Längs malmbanan. Libris 2888103 
• Tornehamn : ett minne från Malmbanans byggnadstid. Stockholm: SJ. 1981. Libris 898582 
• Årbok : fra Ofotbanens historie 1998. Narvik: Ofoten museum. 1998. Libris 9392295. ISBN 82-91340-05-6 

• Didring, Ernst (1914-1929). Malm : skildringar nordanfrån. Stockholm: Bonnier. Libris 37573  - Flera nyutgåvor.
  • 1, Männen som gjorde det. 1914. Libris 37575 
  • 2, Bergets sång. Stockholm: Bonniers. 1915. Libris 37578 
  • 3, Spelarna. 1919. Libris 37576 

• Wikimedia Commons har media som rör Malmbanan.
  Bilder & media
• Trafikverket - Malmbanan
• LKAB Malmtrafik
• järnväg.net - Malmbanan