Malmöhus län var ett svenskt län som låg i södra, mellersta och nordvästra Skåne med Malmö som residensstad.[ 1] Länsbokstaven var M. Detta var det enda länet där länsbokstaven stämde överens med initialbokstaven i länets namn. År 1997 bildades tillsammans med Kristianstads län det nya länet Skåne län . Dess areal uppgick vid sammanslagningen till 4 752 km².
Indelningar Malmöhus län och Kristianstads län före sammanslagningen 1997. Den röda gränsen är den som gällt sedan 1970-talet, den rosa markerar den gräns som gällde innan. Områden mellan dessa linjer har alltså bytt län. I Höörs respektive Ystads kommun finns områden som tillhört Kristianstads län. I Båstads kommun finns ett mindre område som förr tillhörde Hallands län (och som ingår i landskapet Halland).
Landskap och stift Länet omfattade södra och västra delen av Skåne.
Malmöhus slottslän bildades 1526 och omfattade då Oxie härad , Ingelstads härad och Järrestads härad (till 1595 och från 1602 till 1627) samt Hyby socken i Bara härad . 1540 tillfördes Ljunits härad , Vemmenhögs härad , Herrestads härad , Bara härad och Skytts härad (till 1599 och från 1605). 1602 tillfördes Torna härad . Det kvarstod efter att området från 1658 var en del av Sverige men utan landshövding . År 1669 slogs länet samman med Helsingborgs län och Landskrona län och styrdes därefter av en landshövding. Länet styrdes 1658–1669 och 1676–1719 som en del av Skånska generalguvernementet . I anslutning till guvernementet upphörande 1719 förstärktes länsstyrelserna och 1720 gjorde en reglering av länens omfång där häraderna Bjäre , Södra Åsbo , Norra Åsbo , Järrestad och Ingelstad överfördes från Malmöhus län till Kristianstads län .
Länets delar tillhörde från 1683 Skånska lagsagan intill denna upplöstes 1849. Åren 1718–1719 var denna lagsaga i detta län ersatt av Malmöhus läns lagsaga , Landskrona läns lagsaga och Ystads läns lagsaga .
Länet ingick i sin helhet i Lunds stift .
Härader och städer (före 1970)Städer med stadsprivilegier som inrättades som stadskommuner när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft var: Malmö stad , Hälsingborgs stad , Landskrona stad , Lunds stad , Ystads stad , Skanör med Falsterbo stad och 1867 Trelleborgs stad . Köpingarna Eslöv blev stad 1911, Höganäs 1934, men dessa fick då ingen egen jurisdiktion.
Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätterSe respektive härad.
Kommuner 1952–1971Kommuner år 1952 i dåvarande Malmöhus och Kristianstads län. Städer (9 st):
Köpingar (9 st):
Landskommuner (56 st):
Förändringar 1952–1970
Kommuner från 1971Den sista kommunsammanslagningen (Bara kommun uppgick i Svedala kommun ) genomfördes den 1 januari 1977 varefter länet utgjordes av följande kommuner:
Politik i Malmöhus läns landsting
Mandatfördelning i valen 1916–1966Valår V S ÖVR C FP M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1916 24 16 55 95 51,5 1918 21 4 13 45 83 51,1 1919 35 10 10 19 74 66,6 1922 38 14 5 19 76 45,7 1926 36 19 7 13 75 56,9 1930 39 20 5 11 75 64,1 1934 41 19 3 11 74 71,2 1938 43 15 5 9 72 75,2 1942 44 14 3 11 72 75,4 1946 40 19 7 8 74 78,4 1950 41 19 10 4 74 85,2 1954 40 13 13 12 78 84,3 1958 40 15 7 16 78 84,4 1962 51 16 13 16 96 85,1 1966 1 50 13 16 18 98 86,4 Övriga 1918–1919 var Jordbrukarnas riksförbund Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
Mandatfördelning i valen 1970–1994Valår V S MP C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 51 22 15 14 102 1973 2 52 30 7 18 109 1976 49 26 13 21 109 1979 4 47 18 13 27 109 1982 4 51 16 7 31 109 1985 3 48 12 15 31 109 1988 3 47 7 12 13 27 109 1991 41 4 10 12 6 36 109 1994 4 52 5 9 8 31 109 Malmö stad/kommun var inte en del av Malmöhus läns landsting. 1999, två år efter att länen slagits ihop, bildades Region Skåne vid en sammanslagning av Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting. Från Malmö kommun, som dittills inte ingått i något landsting, överfördes samtidigt sjukvård och annan landstingsverksamhet till Region Skåne. Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
Se även
Referenser