Malajo-polynesiska språk

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-12)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Malajo-polynesiska språk är en språkgrupp inom de austronesiska språken som innefattar minst 351 miljoner talare. Språkgruppen är mycket utbredd bland öarna i Sydostasien och i Stilla havet, med några språk talade i Asien samt i Afrika (malagassiska talas på Madagaskar).

Det råder ingen konsensus om hur undergrupperna inom de malajo-polynesiska språken ska se ut. Relativt okontroversiellt är att samla de central-östliga malajo-polynesiska språken i en kategori. Övriga språk, tillhörande de Borneo-filippinska och Sunda-sulawesiska grenarna, grupperas ibland tillsammans som västliga malajo-polynesiska språk, men man kan även ibland finna Sunda-sulawesiska och central-östliga språk grupperade tillsammans som kärn-malajo-polynesiska språk. Här används den västliga -- central-östra klassificeringen.

Västliga

De västliga malajo-polynesiska språken har omkring 350 miljoner talare och inkluderar språk som bahasa indonesia och javanesiska i Indonesien, samt tagalog, waray-waray och cebuano i Filippinerna, samt malajiska och många fler. Gruppen delas in i två grenar, Borneo-filippinska språk och Sunda-Sulawesi-språk.

Central-östliga

De central-östliga malajo-polynesiska språken delas in i två undergrupper; den centrala och den östliga. Den östliga dominerar Oceanien och har ungefär en miljon talare allt som allt. Två välkända grupper är polynesiska språk och mikronesiska språk. Mikronesiskan inkluderar språken som talas av de infödda på Mikronesien samt Nauru och Kiribati. Polynesiska språk inkluderar hawaiiska, maori, samoanska, tahitiska, tonganska samt tuvaluanska.

Tabell med jämförelser mellan olika malajopolynesiska språk

(översatt från franska wiki http://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=Langues_malayo-polyn%C3%A9siennes&oldid=34801987

Exempel på basvokabulär i några malajopolynesiska språk

SvenskaMalagassiska

(Madagaskar)

Ma'anyan

(Indonesien)

malajiska

(Indonesien, Malaysia)

Gammal-javanesiska

(Indonesien)

Cebuano/visayan

(Filippinerna)

Tagalog

(Filippinerna)

Futuna

(Polynesien)

Gemensamt protospråk
Ettisa, irayisa, eraisatu-sa, tunggalusaisatasi*esa, *isa
Tvåroaruehduarwa, roduhadalawarua*duha
Tretelotelutigatelutulotatlotolu, toru*telu
Jag, min(iz)aho, -koaku, -kuaku, -kuako, -koako, -ko-akô, akinau, avau, -ku*i-aku
Du, dinianao, -naohanyu, -nyuengkau, -kauko, ngko, koweikaw, -kawikaw, iyoakoe, kee*i-kahu
Hanizy, -nyhanye, -nyeia, dia, -nyasirasiyasiya, niyao-ia, ia*si-ia
Himmellanitralangitlangitlangitlangitlangitrangi*langit
Måne, månadvolanawulanbulanwulanbulanbuwanmirama*bulan
Solmasoandromateandraumatahariariadlawarâwla*ha(n)daw
Dagandroandrauharidinaadlawarawao, aso*qalejaw
Nattalina(ka)malemmalamwengigab’igabibo, poo’uli*bengi
Årtaonatauntahuntahuntu'igtaôntau*taqun
Jordtanytanetanahtanahyutalupakere, kele*tanaq, *taneq
Vatten, (sjö)rano, (farihy)ranu, (danaw)air, (danau)wway, (ranu)tubig, (lanaw)tubig, (ilog)wvai, (namo)*danum,(*wai)
Regnoranauranhujanudanulanùlanua*quzan
Stenvatowatubatuwatubatobatôfatu*batu
Eldafoapuyapiapuykalayoapôyafi*hapuy
Skoghazo, -kazo, alakakaw, jumpunkayu, hutanalaslasangkahôy, gubatla’au, 'ara*kayuh, *alas
Bladravinarawendaunrondahondahonrau, lau*dahun
Fruktvoawuabuahwwahbungabûngafua*buaq
Cordetadytaditalitalipisilubidtaula, vava*talih
Fågelvoronawurungburungmanuklanggamibonmanu*manuk
Namnanaranangaran(nama) ngaranjenengngalanpangalaningoa*ngayan
Människaolonaulunorang, (ulun)uwongtawotaòtangata*tau
Man(lehi)lahyupulaki-lakilananglalakilalaketane*laki
Kvinna(vehi)vavywaweybini (épouse)wadon, wedokbabayebabaefafine*bahi
Barn(z)anaka, zazaiaanakanakbatabatàtama*anak
Huvudlohaulu'huluhuluuloulôuru, ulu*qulu
Hårvolowulubulubulubuhôkbalahibo, buhokfulu, furu*buhek
Skinnhoditrakuditkulitkulitpanitbalâtkili, kiri*kulit
Hustrano, (levo), valalewubalai (pavillon)balebalaybahayfale*humaq,*balay
Toituretafohapauatapatepatupbùbôngato, inaki*qatep
Väglalanalalanjalandalandalandaânala, retu*zalan
Äta(mi)hinana, homanakumanmakanmanganmokaonkàinkai, omaki*kaen
Drickamisotro, (minona)ngo’otminumngombemoinuminòminu*inum
Cuire(ma)handronandruk(me)masakmasak(mag)lutolutòhkavi*tanek,*zakan
Griller(mi)tononutung(mem)bakartunusunugonihawtungia, tutu*tunu
Sova(ma)tory, mandrymandretidurturukaturogtulogmoe, moerua*tidu(r)
Leva, levandevelonabelumhidupuripmabuhimabuhay, buhaymouri*ma-hudip
Dö, dödmatymateymatimatimamataymamatay, pataymate*matay
Dödamamonomanuh(mem)bunuhmatenimopataypumatayjiaka mate*bunuq
Varm(ma)fanamalaingpanasmapanasinit, alimuotinit, banasmafana*ma-panas
Vitfotsymahilakputihputihbutipùtihkengo, tea*ma-putiq
Svartmaintymaintemhitamirengitumitimuli, uri*ma-qitem
Nyvaowa’ubaruanyarbag'ôbagofou*ma-baqu
Det här, det därity, iny, iryiti, iruini, ituiki, ikukini, kanaito, ètotenei, tena*i-ni, *i-na

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg