Malå kommun
| Malå kommun Kommun | |
 | |
| Slogan | Med allt så nära |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Malå kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Lappland |
| Län | Västerbottens län |
| Centralort | Malå |
| Inrättad | 1 januari 1983 |
| Utbruten ur | Norsjö kommun |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 3 011 ()[1] |
| Areal | 1 727,49 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 1 598,21 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 129,28 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 1,88 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 65°11′00″N 18°45′00″Ö / 65.183333333333°N 18.75°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Skellefteå domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2866[3] |
| Anställda | 525 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2418 |
| GeoNames | 2693147 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
| Malå kommun Före detta kommun | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Lappland |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun, nu | Malå kommun |
| Centralort | Malå |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Upphörd | 31 december 1973 |
| Uppgått i | Norsjö kommun |
| Läge | |
Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 65°11′14″N 18°44′32″Ö / 65.187196111111°N 18.742111111111°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Skellefteå domkrets |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2418 |
| Redigera Wikidata | |
Malå kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Lappland i Sverige. Centralort är Malå.
Kommunen är belägen i sydöstra delen av Lapplands skogsland, och en del av Skelleftefältet löper in i kommunen. Tidigare dominerades det lokala näringslivet av gruvindustrin, men den har nu upphört. Basen för näringslivet utgjordes i början av 2020-talet av trä- och verkstadsindustrin samt utveckling av geofysiska instrument och prospekteringsverksamhet.
Sedan kommunen bildades 1983 har befolkningstrenden varit negativ. Efter valen på 2010-talet har kommunen styrts av Socialdemokraterna i koalition med Vänsterpartiet.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar Malå socken där vid kommunreformen 1862 Malå landskommun bildades. Malåträsks municipalsamhälle inrättades 30 maj 1941 och upplöstes vid årsskiftet 1952/1953.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]
Malå kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Malå landskommun. 1974 uppgick kommunen i Norsjö kommun och återbildades genom en utbrytning 1983 med samma omfattning som före samgåendet.[6]
Kommunen ingår sedan bildandet i Skellefteå domsaga.[7]
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska[8], kommunnamnet på samiska är Málágen kommuvdna [9].
Geografi
Malå kommun ligger i den norra delen av Västerbottens län och gränsar till Sorsele kommun i väster, Lycksele kommun i söder, Norsjö kommun i öst samt Norrbottens län och Arvidsjaurs kommun i norr.
Topografi och hydrografi
Kommunen är belägen i sydöstra delen av Lapplands skogsland. Berggrunden utgörs i huvudsak av graniter, men ingår även i Skelleftefältet som inkluderar inslag av malmförande berggrund. Genom berggrunden går en sprickbildning i nordväst–sydöstliga riktningen, vilken styr Skellefteälvens och Malåns lopp. Till största delen utgörs Malå av en utplanad urbergsslätt med inslag av uppstickande restberg. Lagren av morän är oftast mäktiga och myrinslaget bitvis markant. Längs älvdalarna finns isälvsavlagringar. Det finns flera områden med urskog där Strömsforsområdet och Fågelmyrkölen med 500-åriga tallar tillhör de vackraste.[10]
Malåträsket, som är en del av Malån, är ett sel vars norra stränder gränsar till centrala Malå.
Naturskydd
År 2022 fanns 16 naturreservat i kommunen, däribland Avaås och Malå-Storforsen.[11] Avaås är ett urskogsbetonat skogsområde som ligger i sydsluttning och som präglats av flera bränder. Området är 58 hektar stort och ligger 16 km nordväst om Malå på Matsbergets sluttning ner mot Malån. Malå-Storforsen, som ligger både i Malå och Norsjö kommun, är en kalkrikt dalgång (kanjon) som omgärdar en del av Malån. Reservatet är 92 hektar stort och här finns arter som norna, tulpanskål, pors, brakved, fjällruta, ängsruta och örnbräken. Det finns även spår av timmerflottning i området.
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett område: Malå församling.
Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Malå distrikt.[12]
Tätorter
Det finns bara en tätort i Malå kommun: Malå med 2 043 invånare den 31 december 2015.
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2006-2010 styrdes kommunen av en koalition med Malålistan i spetsen tillsammans med Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.[13] Efter valet 2010 styrdes Malå av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Båda partierna fortsatte att styra efter valet 2014.[14] Även efter valet 2018 fortsatte partierna att samstyra. Denna period delades posten som kommunalråd mellan vänsterpartisten Lennart Gustavsson och socialdemokraten Mikael Abrahamsson.[15]
Politik
| Inkomster och utgifter per invånare | ||
|---|---|---|
| 2015 | 2020 | |
| Inkomster[16] | 45 649 | 49 779 |
| Utgifter[17] | 61 836 | 69 051 |
| Summa | - 16 187 | - 19 272 |
Mellan åren 1998 och 2021 har kommunens intäkter per invånare varit något högre än genomsnittet för riket.[16] År 2018 gick kommunen back 1,4 miljoner.[18] Under samma period (1998 – 2021) har kommunens kostnader också legat betydligt högre än genomsnittet för riket.[17] Detta har lett till ett "ekonomisk stålbad" som man försökt lösa tillsammans med kommunerna Borgholm, Arjeplog och SKR då man samarbetar för att utveckla en ny ekonomisk modell för den kommunala budgeten.[19]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Joacim Eliasson |
| Vice ordförande | ML | Börje Stenlund |
Mandatfördelning i Malå kommun, valen 1970 och 1982–2018
Största parti vid kommunalvalen har varit Socialdemokraterna, förutom 2006 då Malålistan blev det största partiet.
| Valår | V | S | SAP | SD | ML | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 1 | 16 | 4 | 7 | 1 | 1 |
| 30 | 84,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 19 | 4 | 4 | 2 | 2 |
| 31 | 88,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 19 | 3 | 5 | 2 | 2 |
| 31 | 87,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 3 | 16 | 3 | 5 | 2 | 2 |
| 31 | 85,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 5 | 14 | 3 | 4 | 2 | 3 |
| 31 | 84,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 8 | 14 | 1 | 2 | 2 | 1 | 3 |
| 31 | 84,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 7 | 12 | 1 | 2 | 3 | 2 | 4 |
| 31 | 83,02 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 5 | 12 | 1 | 2 | 2 | 2 | 7 |
| 31 | 78,40 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 3 | 12 | 12 | 1 | 2 | 1 |
| 31 | 80,32 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 5 | 13 | 9 | 3 | 1 |
| 31 | 81,99 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 3 | 10 | 7 | 1 | 4 |
| 25 | 81,45 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 8 | 8 | 1 | 4 | 1 | 3 |
| 25 | 82,39 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 8 | 7 | 1 | 4 | 4 | 1 |
| 25 | 77,37 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
För valresultat 1973–1979, se dåvarande kommuntillhörighet; Norsjö kommun.
Nämnder
Kommunstyrelsen
Totalt har kommunstyrelsen nio ledamöter, varav tre tillhör Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, Liberalerna två medan Malålistan har en ledamot.[20]
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | V | Lennart Gustavsson |
| Förste vice ordförande | S | Mikael Abrahamsson |
| Andre vice ordförande | ML | Arne Hellsten |
Kommunstyrelsens ordförande
| Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| Arne Hellsten | 2006 | 2010 | Malålistan | |
| Martin Noréhn | 2010 | 11 december 2016[21] | Socialdemokraterna | |
| Mikael Abrahamsson | 20 februari 2017[22] | 31 december 2018 | Socialdemokraterna | |
| Lennart Gustavsson | 1 januari 2019[23] | Vänsterpartiet | ||
Övriga nämnder
Den 1 juli 2020 genomfördes en organisationsförändring som innebar att Omsorgsnämnden, Barn- och utbildningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden togs bort och ersattes av tre utskott – Allmänna utskottet, Sociala utskottet och Utbildningsutskottet.[24] Bygg- och miljönämnden är gemensam med Norsjö kommun.[25]
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Sociala utskottet | V | Siv Stenberg | S | Charlotte Hultdin |
| Utbildningsutskottet | V | Fredrik Iderström | S | Jeanette Halin |
| Miljö- och byggnämnden | S | Sam Venngren | S | Ulrika Bergstedt |
| Valnämnden | V | Marjet Gustavsson | ML | Ruth Hellsten |
Partiernas starkaste valdistrikt, kommunvalet 2018
| Parti | Valdistrikt | Kommun | |
|---|---|---|---|
| Starkaste | Andel | Andel | |
| V | Malå 2 | 34,18 % | 32,44 % |
| S | Malå 2 | 31,23 % | 30,92 % |
| ML | Malå 2 | 29,41 % | 15,94 % |
| L | Malå 1 | 12,41 % | 11,23 % |
| C | Malå 1 | 4,17 % | 3,74 % |
| SD | Malå 2 | 3,46 % | 3,44 % |
| M | Malå 2 | 1,32 % | 1,32 % |
| KD | Malå 2 | 1,02 % | 0,91 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. | |||
Exklusive uppsamlingsdistrikt
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Tidigare dominerades det lokala näringslivet av gruvindustrin, men den har nu upphört. Basen för näringslivet utgjordes i början av 2020-talet av trä- och verkstadsindustrin samt utveckling av geofysiska instrument och prospekteringsverksamhet. Det största industriföretaget var den mekaniska verkstaden Hultdin System AB i centralorten. Andra större arbetsgivare var kommunen, Bennys gräv AB som sysslar med uthyrning av fordon, Guideline Geo AB som arbetar med konsultutveckling och uthyrning av instrument, sågverket Setra och Sveriges geologiska undersökning (SGU).[10] År 2022 fanns en skogssameby i kommunen, Malå sameby.[26]
| Andel förvärvsarbetande per sektor 2015 | ||
|---|---|---|
|
2015 arbetade 44,5 procent av förvärvsarbetarna i Malå kommun i den offentliga sektorn och 55,5 procent i den privata sektorn. Av männen arbetade 73,3 procent i den privata sektorn och 26,7 procent i den offentliga, medan av kvinnorna arbetade 65,0 procent i den offentliga sektorn och 35,0 procent i den privata.[27]
2015 hade 1 480 personer sin arbetsplats inom Malå kommun, varav 1 210 bodde och arbetade i kommunen och 270 pendlade in från någon annan kommun. Utöver det så pendlade 347 invånare till arbetsplatser utanför kommungränsen,[28] varav de fem kommuner med högst antal pendlare från Malå kommun var Lycksele (125 personer), Skellefteå (53), Norsjö (43), Umeå (24) och Arvidsjaur (19).[29] Av de 270 förvärvsarbetarna som pendlande in till Malå kommun var de fem kommuner med högst antal inpendlare Lycksele (65 personer), Norsjö (58), Sorsele (36), Skellefteå (30) och Arvidsjaur (21).[29]
Turism
Kommunen är en del av Gold of Lapland, en ekonomisk förening som syftar till att utveckla besöksnäringen hos medlemmarna. Organisationen verkar för att lyfta kultur- och industrihistoriska värden inom olika teman så som Guldriket, vilket utgörs av gruvlandskapet i Västerbotten, och Ostriket.[30]
I kommunen finns en av Västerbottens mest besökta skidanläggningar, Tjamstanbackarna.[31]
Infrastruktur
Transporter
Kommunen genomkorsas av länsväg 370.[10]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Malå kommun med 33,2 % jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 %.[32]
| Befolkningsutvecklingen i Malå kommun 1970–2020[32] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 4 653 | |||
| 1975 | 4 347 | |||
| 1980 | 4 312 | |||
| 1985 | 4 222 | |||
| 1990 | 4 154 | |||
| 1995 | 3 981 | |||
| 2000 | 3 610 | |||
| 2005 | 3 421 | |||
| 2010 | 3 274 | |||
| 2015 | 3 109 | |||
| 2020 | 3 024 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Malå kommun var del av Norsjö kommun åren 1974-1982. | ||||
Befolkningstäthet
Kommunen hade den 31 december 2016 en befolkningstäthet på 1,9 invånare per km², medan den i riket var 24,5 inv/km².[33]
Könsfördelning
Den 31 december 2016 hade Malå kommun en könsfördelning på 1,03 män per kvinna. Fördelat på ålder såg könsfördelningen ut på följande sätt:[32]
- 0–14 år: 1,00 män per kvinna
- 15–24 år: 1,09 män per kvinna
- 25–54 år: 1,12 män per kvinna
- 55–64 år: 1,16 män per kvinna
- 65 år och äldre: 0,88 män per kvinna
Åldersfördelning
Medelåldern i kommunen år 2016 var 45,6 år (varav 44,6 år för män och 46,6 år för kvinnor) vilket ligger över rikets genomsnitt på 41,2 år (varav 40,3 år för män och 42,2 år för kvinnor).[33]
Åldersfördelningen i Malå kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2016:[32]
| Ålder 31 december 2016 | Antal | Andel | Varav män | Kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| 0–14 år | 497 | 16,03 % | 248 | 249 |
| 15–24 år | 331 | 10,68 % | 173 | 148 |
| 25–54 år | 964 | 31,10 % | 509 | 455 |
| 55–64 år | 477 | 15,39 % | 256 | 221 |
| 65+ år | 831 | 26,81 % | 389 | 442 |
Utländsk och svensk bakgrund
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 268, eller 8,65 % av befolkningen (hela befolkningen: 3 100 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 127, eller 3,57 % av befolkningen (hela befolkningen: 3 553 den 31 december 2002).[34] Andelen med utländsk bakgrund var 31 december 2016 8,65 % av befolkningen, vilket är mycket under riksgenomsnittet på 22 %.
| Bakgrund den 31 december 2016 | Antal | Andel | Varav män | Kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| Utrikes födda | 248 | 8,00 % | 119 | 129 |
| Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar | 20 | 0,65 % | 10 | 10 |
| Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder | 100 | 3,23 % | 49 | 51 |
| Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar | 2 732 | 88,13 % | 1 397 | 1 335 |
Invånare efter födelseland
Denna tabell redovisar födelseland för Malå kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[35]
| Födelseland 31 december 2016[35] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Nr | Land/världsdel | Antal | Andel | Andel i hela riket |
| 1 |  Sverige | 2 852 | 92,00 % | 82,15 % |
| 2 | Asien: Övriga länder | 34 | 1,10 % | 2,09 % |
| 3 |  Eritrea | 24 | 0,77 % | 0,35 % |
| 4 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 21 | 0,68 % | 2,07 % |
 Somalia | 21 | 0,68 % | 0,64 % | |
 Tyskland | 21 | 0,68 % | 0,50 % | |
| 7 |  Finland | 20 | 0,65 % | 1,54 % |
| 8 |  Afghanistan | 19 | 0,61 % | 0,35 % |
| 9 | Europa utom EU: Övriga länder | 18 | 0,58 % | 0,72 % |
| 10 |  Thailand | 15 | 0,48 % | 0,40 % |
| 11 | Afrika: Övriga länder | 14 | 0,45 % | 0,96 % |
| 12 | Sydamerika | 12 | 0,39 % | 0,70 % |
| 13 |  Syrien | 10 | 0,32 % | 1,49 % |
| 14 | Nordamerika | 4 | 0,13 % | 0,37 % |
 Norge | 4 | 0,13 % | 0,42 % | |
| 16 | Oceanien | 3 | 0,10 % | 0,06 % |
 Irak | 3 | 0,10 % | 1,35 % | |
| 18 |  Bosnien och Hercegovina | 2 | 0,06 % | 0,58 % |
| 19 |  Iran | 1 | 0,03 % | 0,71 % |
 / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 1 | 0,03 % | 0,67 % | |
 Polen | 1 | 0,03 % | 0,89 % | |
| 22 |  Danmark | 0 | 0,00 % | 0,41 % |
 Island | 0 | 0,00 % | 0,06 % | |
| Okänt födelseland | 0 | 0,00 % | 0,01 % | |
 Sovjetunionen | 0 | 0,00 % | 0,06 % | |
 Turkiet | 0 | 0,00 % | 0,47 % | |
Utländska medborgare
Den 31 december 2016 hade 164 invånare (5,29 %), varav 95 män och 69 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[36]
Kultur
Kulturarv
En av de äldsta fornlämningarna som hittats i kommunen är en boplats från stenåldern som hittats i Mörttjärn. Den utgörs av en boplatsvall där en större hydda legat. De fångstgropar, vilka är typiska för norra Sverige, som hittats användes främst för att fånga älg. Även lämningar från samiska boplatser, visteplatser, har hittats. I Fatmomakke finns en kyrkstad från 1700- talet bevarad och i Gillesnoule finns en kapellplats från 1600-talet. Vid Malån och Stora Skäppträsket finns likholmar från 1600-1870-talet, ett minne efter den tid då området saknade egen kyrka och kroppar under sommarhalvåret begravdes i väntan på vintern och att föret skulle bära till kyrkan i Arvidsjaur.[37]
Kommunvapen
Blasonering: I rött fält en medelst vågskura bildad stam och ovanför denna två korslagda skogshuggaryxor av silver.[38]
Malå landskommun antog detta vapen 1962, men lät det aldrig fastställas av Kungl. Maj:t. När kommunen upphörde 1974 kom det ur bruk. 1984 registrerades det hos Patent- och registreringsverket för den nya kommunen.
Idrott
Malmfältsloppet är en årlig tävling i längdskidor som hållits sedan den 19 februari 1956.[39] År 2020 lockade tävlingen 232 deltagare.[40]
Bland kända hockeyspelare som har Malå IF som moderklubb hittas NHL-proffset Nils Höglander.[41]
Se även
- Personer med anknytning till Malå kommun
- Norsjö kommunblock
Källor
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Skellefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
- ^ Enligt kommunens webbplats
- ^ [a b c] ”Malå - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mal%C3%A5. Läst 6 augusti 2022.
- ^ ”Upptäck skog och mark”. Visit Malå. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220806064830/http://visitmala.se/upptack-skog-och-mark/. Läst 6 augusti 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Sveriges Radio Kan Malålistan behålla sina mandat?, 19 september 2010 Läst 4 december 2014
- ^ Sveriges Radio S och V samarbetar i Malå, 7 november 2014 Arkiverad 8 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 5 december 2014
- ^ ”Klart med styre i Malå”. www.folkbladet.nu. 14 oktober 2018. https://www.folkbladet.nu/2018-10-14/klart-med-styre-i-mala. Läst 6 augusti 2022.
- ^ [a b] ”Malå”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Vasterbottens-lan/Mala/. Läst 9 augusti 2022.
- ^ [a b] ”Malå”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Vasterbottens-lan/Mala/. Läst 9 augusti 2022.
- ^ Holgersson, Josefine (21 mars 2019). ”Röda siffror för Malå kommun – gick miljoner i minus”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/roda-siffror-for-mala-kommun-gick-miljoner-i-minus. Läst 9 augusti 2022.
- ^ ”Hjälper små kommuner med ekonomisk modell”. www.folkbladet.nu. 22 september 2019. https://www.folkbladet.nu/2019-09-22/mala-blir-foregangare-for-ny-ekonomisk-modell. Läst 9 augusti 2022.
- ^ Mala.se: Kommunstyrelsen Läst 24 oktober 2020
- ^ ”Malås kommunalråd, Martin Noréhn (S) har avlidit”. Sveriges Radio. 11 december 2016. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=6585726. Läst 28 november 2017.
- ^ ”Han blir Malås nya kommunalråd”. Sveriges Radio. 20 februari 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/han-blir-malas-nya-kommunalrad. Läst 28 november 2017.
- ^ ”"Lennart-effekten" bakom V-succé i Malå”. Sveriges Radio. 15 oktober 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=7067824. Läst 224 oktober 2020.
- ^ ”Politik” (på svenska). Malå Kommun. https://www.mala.se/kommun-och-politik/politik/. Läst 6 augusti 2022.
- ^ ”Miljö- och byggnämnden” (på svenska). Malå Kommun. https://www.mala.se/kommun-och-politik/politik/miljo-och-byggnamnden/. Läst 6 augusti 2022.
- ^ ”Företagsnätverk” (på svenska). Malå Kommun. https://www.mala.se/naringsliv-och-jobb/naringsliv-om/foretagsnatverk/. Läst 6 augusti 2022.
- ^ ”Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, kön och år”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0207__AM0207K/DagSektAldK/?rxid=724ca625-b57d-43d8-8c1d-7d41e0c449fe. Läst 28 november 2017.
- ^ ”Förvärvsarbetande pendlare 16+ år efter region, kön, tabellinnehåll och år”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0207__AM0207L/PendlingK/?rxid=4a8d9733-ae3e-4ff4-b74c-d4b60174c1b4. Läst 28 november 2017.
- ^ [a b] ”Förvärvsarbetande pendlare 16+ år över kommungräns efter bostadskommun, arbetsställekommun och kön. År 2004 - 2015”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0207__AM0207L/AM0207PendlKomA04/?rxid=4a8d9733-ae3e-4ff4-b74c-d4b60174c1b4. Läst 28 november 2017.
- ^ ”Om oss”. www.goldoflapland.com. https://www.goldoflapland.com/sv/sommar/om-oss/. Läst 6 augusti 2022.
- ^ ”Tjamstanbackarna” (på svenska). Malå Kommun. https://www.mala.se/kultur-och-fritid/tjamstanbackarna/. Läst 6 augusti 2022.
- ^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 28 november 2017.
- ^ [a b] ”Kommuner i siffror - Malå kommun / Sverige”. Kommuner i siffror. Statistiska centralbyrån. 28 november 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2418®ion2=00. Läst 28 november 2017.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 8 juni 2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 28 november 2017.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 23 mars 2017.
- ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 28 november 2017.
- ^ [https://web.archive.org/web/20220813083314/https://www.mala.se/media/by1lumau/kmv-program-mal%C3%A5.pdf ”Kulturmiljöprogram för Malå kommun”]. Skellefteå museum. 26 januari 2008. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220813083314/https://www.mala.se/media/by1lumau/kmv-program-mal%C3%A5.pdf. Läst 5 augusti 2022.
- ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 8 januari 2009.
- ^ ”Malmfältsloppets Historia”. malmfaltsloppet.se. Arkiverad från originalet den 21 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220521015626/https://malmfaltsloppet.se/historia/. Läst 6 augusti 2022.
- ^ ”Malmfältsloppet”. 11 januari 2020. Arkiverad från originalet den 1 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220701085118/https://www.malmfaltsloppet.se/Filer/Malmfa%CC%88ltsloppet_results2020.pdf. Läst 5 augusti 2022.
- ^ ”Nils Höglander at eliteprospects.com” (på engelska). www.eliteprospects.com. https://www.eliteprospects.com/player/311906/nils-hoglander. Läst 6 augusti 2022.
Externa länkar
- Malå kommuns officiella webbplats
- iMalå.se - Lokal internetportal
Wikimedia Commons har media som rör Malå kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
.svg)
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: Skogsfrun, Licens: CC BY-SA 3.0
Kroktjärnen i Malå ligger i Kroktjärnens naturreservat och omges av gammal skog med flera gamla samiska kulturlämningar.
Författare/Upphovsman: Leonid 2, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: Skogsfrun, Licens: CC BY-SA 3.0
Malåträskets västra del med (till höger) en del av den långa ås som med flera avbrott går genom stora delar av selet.
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Malå Municipality in Västerbotten County
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
Författare/Upphovsman: GNOME icon artists and User:ViperSnake151, Licens: GPL
Modification of File:Gnome-emblem-important.svg, from the GNOME-icon-theme.
