Majsorm

Majsorm
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Kornnatter.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
UnderklassDiapsider
Diapsida
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
UnderordningOrmar
Serpentes
FamiljSnokar
Colubridae
SläkteRåttsnokar
Pantherophis
ArtMajsorm
P. guttatus
Vetenskapligt namn
§ Pantherophis guttatus
AuktorLinné, 1766
Utbredning
Pantherophis guttatus map.svg
Synonymer

Catalogue of Life listar följande synonymer:[2]

  • Callopeltis guttatus Loennberg 1894
  • Coluber carolinianus Shaw 1802
  • Coluber compressus Donndorf 1798
  • Coluber floridanus Harlan 1827
  • Coluber guttatus Cope 1888
  • Coluber guttatus Linné 1766
  • Coluber laetus Boulenger 1894
  • Coluber maculatus Bonnaterre 1790
  • Coluber molossus Daudin 1803
  • Coluber pantherinus Daudin 1803
  • Coluber rosaceus Cope 1888
  • Coryphodon pantherinus Duméril, Bibron & Duméril 1854
  • Elaphe emoryi Woodbury & Woodbury 1942
  • Elaphe guttata Conant & Collins, 1991
  • Elaphe guttata Stebbins 1985
  • Elaphe laeta Burt 1935
  • Elaphe laeta Taylor 1949
  • Elaphis guttatus Duméril, Bibron & Duméril 1854
  • Pantherophis guttata Fitzinger 1843
  • Pantherophis guttatus Linné 1758
  • Pituophis guttatus Burbrink 2007
  • Scotophis guttatus Baird & Girard 1853
  • Scotophis laetus Baird & Girard 1853
Hitta fler artiklar om djur med

Majsormen (Pantherophis guttatus) är en art i släktet råttsnokar.[2] Deras naturliga habitat är i sydöstra USA, från New Jersey i norr, till Florida Keys i söder och så långt som Texas i väst. Arten introducerades på några öar i Västindien.[1] En fullvuxen majsorm kan bli uppåt 180 cm,[3] men i fångenskap (terrarium) blir de sällan över 150 cm. Oftast 80–120 cm. En nyfödd juvenil är mellan 20 och 30 cm lång när den föds och är lika tjock som en blyertspenna.

Dessa reptiler är även växelvarma, det vill säga att de kan inte reglera sin kroppstemperatur själv, de använder sig istället av omgivningen för att kunna höja eller sänka kroppstemperaturen. Växelvarma reptiler söker sig till varmare områden främst för att kunna spjälka sin föda.

Färgvarianter

Majsormen har en lång rad färgvarianter, eller morfer, som man genom selektiv avel lyckats få fram. Vissa färgvariationer förekommer i naturen. Listan på morfer kan göras lång och utökas hela tiden. Där finns skillnader i färg, täckning och båda kombinerat. Några vanliga morfer som förekommer i svenska terrarium:

  • Amelanistisk, saknar svarta pigment och är även känd som röd albino. Det finns flera olika morfer av de amelanistiska majsormarna till exempel "Creamsicle" och "Candycane".
  • Anerytristisk, saknar röda pigment och finns därmed i olika kombinationer av svart, grått och vitt med en svag ton gult i färgen.
  • Blizzard är en helvit färgvariant även om teckning kan skymtas.
  • Bloodred är en helröd färgvariant.
  • Candycane, en morf med rödvit täckning.
  • Pastell, ormen har ljusgrå grundfärg med mörkare sadlar med färgpartier i orange, rosa eller ockra.

De olika täckningarna kan variera på många sätt. Exempelvis där sadlarna smält samman och bildar linjer längs ormens rygg, kallas stripad.[4]

Ekologi

Habitatet varierar mellan torra och fuktiga skogar, gräsmarker och klippiga områden med glest fördelad växtlighet.[1]

Majsormar, liksom de flesta råttsnokar, äter mestadels gnagare, men de är duktiga klättrare och kan komplettera sin föda med mindre fåglar och ägg. Eftersom nyfödda möss är svåra att hitta i naturen, äter många majsormjuveniler små ödlor som första måltid, oftast grön anolis.

Individerna blir könsmogna när de är ungefär 60cm långa och cirka 24 månader gammal. Arten kan leva 20 år i terrarium eller lite längre. Den föredrar i fångenskap en dagstemperatur av 22 till 28°C och en nattemperatur av 18 till 20°C.[3]

Hot

Landskapsförändringar kan påverka lokala bestånd negativ. Hela populationen anses vara stabil. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Källor

  1. ^ [a b c d] Echternacht, A. & Hammerson, G.A. 2015 Pantherophis guttatus . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 25 april 2022.
  2. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (17 augusti 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/13208827/synonym/13221709. Läst 9 september 2014. 
  3. ^ [a b] Kölle, Petra (2015). ”Kornnatter” (på tyska). Echsen und Schlangen. Georg Thieme Verlag. sid. 37 
  4. ^ ”Majsorm.nu - Färgvarianter”. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131017080719/http://majsorm.nu/fargvarianter.html. Läst 15 december 2010. 

Externa länkar

Katalogdata
 • EoL: 794915  • GBIF: 2455615  • Inaturalist: 73887  • ITIS: 1081818  • IUCN: 63863  • NCBI: 94885  • Fossilworks: 155172

Media som används på denna webbplats

Pantherophis guttatus map.svg
Författare/Upphovsman: Nk, Licens: CC BY-SA 3.0
Distribution map of en:Corn snake (Pantherophis guttatus)