Maison Militaire du Roi

Maison Militaire du Roi var den franske kungens liv- och hustrupper före den franska revolutionen. Det bestod av det inre gardet och det yttre gardet. Utanför de egentliga liv- och hustrupperna stod det franska livregementet. De egentliga liv- och hustrupperna hade en styrka av cirka 10 000 man.

Livdrabanterna var den franske kungens personliga livvakt och skötte den inre bevakningen av de kungliga palatsen. Nattetid övertog den Garde de la portes uppgifter (se nedan). Kåren bestod av 1 skotskt kompani och 3 franska kompanier om först sammanlagt 400 man, sedan under Ludvig XIV om 1 600 man. 1737 bestod varje kompani av 320 man, organiserat i två skvadroner och sex brigader. Livdrabanternas chef, le Capitaine des Gardes du Corps, var en av de höga riksämbetsmännen. Drabanterna var beväpnade med hillebarder och karbiner.

Schweizerdrabanterna svarade för den inre bevakningen av det kungliga slottet och framförallt för vakthållningen i de kungliga våningarna. Kåren bestod av 127 schweiziska officerare och underofficerare under en fransk chef. Schweizerdrabantenas chef, le Capitaine Colonel des Cent-Suisses, var en av de höga riksämbetsmännen. Drabanterna var beväpnade med värjor och hillebarder, musköter och gevär. Kåren lades ned 1792 på order av nationalförsamlingen.

Slottsportsdrabanterna kontrollerade tillträdet till det kungliga slottet mellan klockan sex på morgonen och klockan sex på kvällen. Under natten sköttes bevakningen av Garde du Corps (se ovan). Kåren bestod av 50 drabanter under 1 kapten och 4 löjtnanter. Slottsdrabanternas chef, le Capitaine Colonel des Gardes de la Porte, var en av de höga riksämbetsmännen. Drabanterna hade rang som underlöjtnanter i infanteriet, löjtnanterna som kaptener och kaptenen som överste. Slottportsdrabanterna lades ned 1787.

Slottsfogdens drabanter var polisvakt för de kungliga hov- och slottsstaterna och ansvarade för ordning och säkerhet vid hovet. Kåren hade även till uppgift att arrestera statsfångar. Den bestod av 100 drabanter med franske riksgevaldigern, le Grand Prévôt de France, som slottsfogde (Le prévôt de l'hôtel), kapten och chef. Denne var en av de höga riksämbetsmännen.

Hästgardet bestod av 250 kyrassiärer med den franske kungen som kapten. I övrigt hade kåren 1 kaptenlöjtnant, 3 löjtnanter, 3 underlöjtnanter, 3 kornetter, 10 kvartermästare, 8 korpraler och 8 vice korpraler.

Gardesrytteriet bestod av 200 lätta ryttare med den franske kungen som kapten. I övrigt hade kåren 1 kaptenlöjtnant, 2 underlöjtnanter, 4 kornetter, 10 kvartermästare, 8 korpraler och 8 vice korpraler.

Konungens musketörer bestod av 120 musketörer med den franske kungen som kapten. I övrigt fanns 1 kaptenlöjtnant, 1 löjtnant, 1 fänrik, 1 kvartermästare och 2 korpraler. Musketörerna var beväpnade med luntlåsmusköter (senare flintlåskarbiner), pistoler och värjor.

Detta kompani var till 1660 kardinalens musketörer och bestod av 120 musketörer med kardinalen, från 1664 med konungen, som kapten. I övrigt fanns 1 kaptenlöjtnant, 1 löjtnant, 1 kornett, 1 kvartermästare och 2 korpraler. Musketörerna var beväpnade med luntlåsmusköter (senare flintlåskarbiner), pistoler och värjor.

Franska gardet bestod av 20 kompanier med 200 musketerare och pikenerare per kompani. Den franske kungen, de kungliga prinsarna och andra medlemmar av kungahuset var kompanichefer. Varje kompani hade 1 kapten, 2 löjtnanter, 2 underlöjtnanter, 1 fänrik, 1 fältväbel, 4 sergeanter och 2 korpraler. Gardets chef, le Colonel Général des Gardes françaises, var sedan 1661 en av de höga riksämbetsmännen.

Schweizergardet bestod av 20 kompanier med 200 musketerare och pikenerare per kompani. Varje kompani hade 1 kapten, 2 löjtnanter, 2 underlöjtnanter, 1 fänrik, 1 fältväbel, 4 sergeanter och 2 korpraler.

Hästgrenadjärerna bestod av 250 beridna grenadjärer med den franske kungen som chef. I övrigt hade kåren 1 kaptenlöjtnant, 2 löjtnanter, 4 kornetter, 10 kvartermästare, 8 korpraler, 8 vice korpraler. Grenadjärerna var beväpnade med pistoler, karbiner, sablar och handgranater.

Livregementet bestod av 16 kompanier med 200 tunga ryttare per kompani. Konungen, drottningen, kronprinsen och arvfurstarna var kompanichefer. I övrigt hade varje kompani 1 kaptenlöjtnant, 2 underlöjtnanter, 4 fänrikar, 10 kvartermästare, 8 korpraler, 8 vice korpraler. Livryttarna var beväpnade med sablar och räfflade karbiner.

Livregementet tillhörde egentligen inte de franska liv- och hustrupperna, men i fält bildade det en brigad tillsammans med hustrupperna och hade rang omedelbart efter dem.

Man skiljde mellan stora livrytteriet (la Grande Gendarmerie) vilket bestod av de fyra första kompanierna med den franske kungen som chef och det lilla livrytteriet (la Petite Gendarmerie) vilket bestod av de åtta övriga livryttar- och lätta ryttarkompanierna med drottningen och arvprinsarna som chefer.

• Första skotska livryttarkompaniet 1422
• Andra engelska livryttarkompaniet 1667
• Tredje bourguignonska livryttarkompanie 1668
• Fjärde flanderska livryttarkompaniet 1673
• Femte drottningens livryttarkompani 1660
• Sjätte drottningens lätta ryttarkompani 1660
• Sjunde kronprinsens livryttarkompani 1666
• Åttonde kronprinsens livryttarkompani 1662
• Nionde bourgognska livryttarkompaniet 1690
• Tionde bourgognska lätta ryttarkompaniet 1690
• Elfte aquitanska livryttarkompaniet 1669
• Tolfte aquitanska lätta ryttarkompaniet 1669
• Trettonde berryska livryttarkompaniet 1689
• Fjortonde berryska lätta ryttarkompaniet 1690
• Femtonde orleanska livryttarkompaniet 1647
• Sextonde orleanska lätta ryttarkompaniet 1647

• Frédéric Chauviré, "La Maison du Roi sous Louis XIV, une troupe d’élite," Revue Historique des Armées(242) 2006 2015-01-16
• "The French Army of the Thirty Years' War: Introduction and Maison du Roi" EARLY MODERN WARFARE SOCIETY ARTICLE 2015-01-16

Livgarde