Maiju Gebhard

Maiju Gebhard
Född15 september 1896[1]
Helsingfors[1]
Död18 juli 1986[1] (89 år)
Helsingfors[1]
Medborgare iFinland
SysselsättningUppfinnare, lärare
FöräldrarHannes Gebhard
Hedvig Gebhard
Utmärkelser
Kommendörstecknet av Finlands Lejons orden[2]
Riddartecknet av I klass av Finlands Lejons orden[2]
Redigera Wikidata

Maiju Gebhard, född 15 september 1896 i Helsingfors, död där 18 juli 1986, var en finländsk hushållslärare. Hon gjorde en rad insatser för att rationalisera och underlätta hushållsarbetet. Hon är främst känd för det av henne 1944–1945 vidareutvecklade torkskåpet för disk.

Biografi

Maiju Gebhard var dotter till Hannes och Hedvig Gebhard.[3] 1919 utexaminerades hon som hushållslärare i Sverige, där hon också upptäckte förekomsten av diskställ som placerats ovanför diskhon och vasken.[4]

Gebhard var åren 1923–1943 verksam som konsult i det av fadern 1922 grundade småbrukarförbundet Pienviljelijäin keskusliitto.[3] Under den tiden räknade hon ut att en finsk hemmafru ägnar över 30 000 timmar av sitt liv åt att diska. Hon beräknade att nyttjandet av ett särskilt torkskåp för disken skulle kunna spara hälften av denna arbetstid.[4]

Mellan 1943 och 1964 var Gebhard avdelningschef vid Arbetseffektivitetsföreningens hushållsavdelning i Filpula.[3] Där vidareutvecklade hon 1944–1945 idén om ett torkskåp för disk, efter att ha börjat skissa på idén i slutet av 1920-talet. Andra hade arbetat på förbättringar av diskställsprincipen 1926 (Margarete Schütte-Lihotzky), 1929 (Angiolina Scheuermann) och 1932 (Louise R. Krause).[4] År 1945 lät hon Arbetseffektivitetsföreningens tillverka de första prototyperna – 135 och 100 cm breda, av trä. Den industriella produktionen inleddes tre år senare vid Enso-Gutzeit-fabriken, och 1954 uppdaterades designen med plastinklädd stålvajerkonstruktion. Torkskåpet för disk standardiserades slutligen 1982 i det finländska lägenhetsbeståndet, där det fortfarande på 2000-talet är mycket väl spritt.[4]

Från 1940-talet uppfann och vidareutvecklade Maiju Gebhard även andra ting med hushållsanknytning, inklusive ett axelstöd vid bärande av tungt gods. Dessutom utvecklade hon en inomhusbehållare för komposterbart material. Utöver detta författade hon ett antal böcker i relaterade ämnen.[4]

Utmärkelser

  •  Kommendörstecknet av Finlands Lejons orden[2]
  •  Riddartecknet av I klass av Finlands Lejons orden[2]

Redigera Wikidata

Bibliografi

  • Pienviljelijäemännän kotitalousopas. Kotilieden kirjasto 26. WSOY 1930
  • Nyt on koivujen istutusaika. Borgå 1932
  • Pienviljelijäemännän keittokirja. Skriven av Maiju Gebhard och Hilja Lahti. Kotilieden kirjasto 38. WSOY 1932, 2:a upplagan 1937
  • Ravitsevaa ruokaa kotoisista tuotteista. Redaktörer: Ella Kitunen, Maiju Gebhard och Katri Antila. Jordbruksministeriet, Helsingfors 1933
  • Linja-autossa: Yksinäytöksinen näytelmä. Pellervo-seura, Helsinki 1937
  • Iloa illanviettoihin. Werner Söderström oy:s näytelmäsarja 160. WSOY 1940
  • "Miniän mainiota" ja 63 muuta hyvää perunasta. Skriven av Maiju Gebhard och Aliisa Kattelus. Marttaliito, Helsingfors 1940
  • Totta ja leikkiä: Illanvietto-ohjelmaa. Werner Söderström oy:n näytelmäsarja 161. WSOY 1940
  • Pullot ja purnukat täyteen. Skriven av Toini Syvälahti och Maiju Gebhard. Marttaliitto, Helsingfors 1941
  • Köydet kotoisista aineista. Skriven av Maiju Gebhard och Annikki Reunanen. Kotitalouskeskus, Helsingfors 1942
  • Miten nyt puhdasta? Skriven av Maiju Gebhard och Minna Koivisto. Kansanhuoltoministeriö, Helsingfors 1942
  • Polttopuiden kuljetus kotitaloudessa. Työtehotietoa 3. Työtehoseura, Helsingfors 1944
  • Veden kuljetus kevyeksi. Työtehotietoa 2. Työtehoseura, Helsingfors 1944
  • Naisten pyhäpäivätyö suomalaisessa maanviljelijätaloudessa. Työtehoseura, Helsingfors 1947
  • Tutkimuksia keittiön sisustuksesta työnsäästöä silmälläpitäen. Skriven av M. Gebhard och Kirsti Kuusamo. Helsingfors 1950
  • Vertailevia kokeita huoneiden siivouksesta pölynimurilla. Skriven av M. Gebhard och A. Linkomies. Helsingfors 1950
  • Ajankäyttö ostoksien suoritukseen kaupunkilaiskotitalouksissa. Helsingfors 1951
  • Vaatteiden silitystyön rationalisoimisesta. Työtehoseura, Helsingfors 1952
  • Naisten suorittamat koti- ja kotieläintalouden kuljetustyöt eräillä tiloilla ; skriven av Maiju Gebhard och Eeva Oittila. Työtehoseuran julkaisuja 96. Työtehoseura, Helsingfors 1962

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d] Uppslagsverket Finland, Svenska folkskolans vänner, omnämnd som: Gebhard, Maiju, läs online, läst: 18 oktober 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 4745.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Lindberg, Johan (26 april 2012). ”Gebhard, Maiju” (på cc by-Sa 4-0). www.uppslagsverket.fi. https://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-170045-GebhardMaiju. Läst 18 oktober 2022. 
  4. ^ [a b c d e] Jonas (25 december 2020). ”Maiju Gebhard” (på amerikansk engelska). 101 Designers. https://101designers.com/2020/12/25/maiju-gebhard/. Läst 18 oktober 2022. 

Övriga källor

Media som används på denna webbplats

Maiju Gebhard.jpg
Maiju Gebhard (1896–1986) är en central gestalt inom effektiverandet och underlättandet av arbetet i de finländska hemmen. Hon hade redan vid unga år blivit förtrogen med småbrukarnas förhållanden vid fadern professor Hannes Gebhards eget småbruk, innan hon 1917–1919 utbildade sig till hushålls- och trädgårdslärarinna i Sverige. Maiju Gebhard var åren 1923–1942 anställd som hushållskonsulent vid Småbrukarnas Centralförbund, vilket grundades av hennes far. År 1943 övertog hon ledningen av Arbetseffektivitetsföreningens nygrundade hushållsavdelning, som hon lämnade vid sin pensionering 1964.

Småbrukarnas Centralförbund utgav många handböcker och skrifter som bl.a. Maiju Gebhard bidragit till. Gebhard höll flera tal och föredrag, också i radion, och skrev artiklar om hushåll och effektivering, vilka publicerades i olika tidningar. Rationaliseringsarbetet fortgick vid Arbetseffektivitetsföreningen, där det i allt högre grad blev fråga om apparater och maskiner, utan att glömma människan.

Torkskåpet med stängbara dörrar (för diskade kärl) är Maiju Gebhards mest kända uppfinning. Skåpet utvecklades 1944–45 vid Arbetseffektivitetsföreningen och tillverkades fr.o.m. 1948 industriellt.
FIN Order of the Lion of Finland 3Class BAR.png
Order of the Lion of Finland 3Class Ribbon
FIN Order of the Lion of Finland 4Class BAR.png
Order of the Lion of Finland 4Class Ribbon