Mahathir bin Mohamad
Mahathir bin Mohamad | |
![]() bin Mohamad i mars 2019. | |
Född | Mahathir bin Mohamad 10 juli 1925[1][2] (99 år) Alor Setar, Kedah, Malaysia |
---|---|
Andra namn | Tun M, Dr M och Chedet |
Medborgare i | Malaysia och Brittiska Malaya |
Utbildad vid | Malaya universitet, National University of Singapore Yong Loo Lin School of Medicine |
Sysselsättning | Politiker, författare, läkare, självbiograf |
Befattning | |
Ledamot av Dewan Rakyat Malaysias 14:e parlament, Langkawi[3] Ledamot av Dewan Negara (1972–1974) Malaysias utbildningsminister (1974–1977) Malaysias vice premiärminister (1976–1981) Minister of International Trade and Industry (1978–1981) Ordförande för National Council for Islamic Religious Affairs Malaysia (1981–2003) Malaysias premiärminister (1981–2003) Malaysias försvarsminister (1981–1986) Minister of Home Affairs (1986–1999) Malaysias finansminister (1998–1999) Malaysias finansminister (2001–2003) Generalsekreterare för Alliansfria rörelsen (2003–2003) Malaysias premiärminister (2018–2020) Ordförande för National Council for Islamic Religious Affairs Malaysia (2018–2020) | |
Politiskt parti | |
United Malays National Organisation (–) Malaysian United Indigenous Party (–)[4] partilös (–) Homeland Fighter Party (–)[5] Parti Bumiputera Perkasa Malaysia (–)[6] | |
Maka | Siti Hasmah Mohamad Ali |
Barn | Mazhar Mahathir Melinda Mahathir Marina Mahathir (f. 1957) Mirzan Mahathir (f. 1961) Mokhzani Mahathir (f. 1961) Mukhriz Mahathir (f. 1964) |
Föräldrar | Mohamad bin Iskandar Wan Tempawan Wan Hanapi |
Utmärkelser | |
Se lista | |
Namnteckning | |
![]() | |
Webbplats | thechedet.com |
Redigera Wikidata |
Mahathir bin Mohamad, född 10 juli 1925 i Alor Setar i Kedah i Brittiska Malaya, är en malaysisk politiker. Han var Malaysias premiärminister 1981–2003 och sedan i en andra omgång mellan 10 maj 2018 och 24 februari 2020.[7]
Under sin regeringsperiod 1981–2003 fick han äran för att ha styrt Malaysias snabba modernisering och det växande välstånd som följde. Malaysias regering har hävdat att andelen hushåll som levde under fattigdomsgränsen föll under hans styre från 50% till 6%.
Mahathir har också fått kritik för vad som beskrivits som hans auktoritära styrelsesätt. [8][9][10]Han har varit en mycket aggressiv förkämpe för "asiatiska värden". Mahathir kallas formellt "Tun Dr. Mahathir bin Mohamad" och är känd bland sina anhängare som "Dr. M".
Biografi
Mahathir föddes i Alor Setar, huvudstaden i den nordliga delstaten Kedah. Han hävdade i sin självbiografi att han har indiskt ursprung på faderns sida, medan modern var malajiska från Kedah. Han betraktar sig dock som "fullt malajisk".
Mahathir studerade medicin vid King Edward VII Medical College i Singapore, där han var redaktör för en studenttidning med namnet The Cauldron. Han medverkade också i tidningen Straits Times under pseudonymen "Che Det". Mahathir var också ordförande för den muslimska föreningen på högskolan [11] 1953 blev Mahathir tjänsteman efter examen. Han gifte sig med Dr Siti Hasmah Mohd Ali — en tidigare klasskamrat från läkarutbildningen — den 5 augusti 1956, och lämnade förvaltningen 1957 för att starta egen läkarpraktik i Alor Setar.
Mahathir var politiskt aktiv sedan 1945 och gick med i United Malays National Organisation (UMNO) när den bildades 1946. I valet 1964 valdes Mahathir i parlamentet för valkretsen Kota Setar Selatan [12] Han förlorade sin plats i valet 1969 med knapp marginal.[13]
Efter de etniskt betingade upploppen 13 maj 1969 blev Mahathir sparkad från UMNO:s högsta råd den 12 juli, efter att han spritt sitt brev till den dåvarande premiärministern Tunku Abdul Rahman, där han kritiserade sättet som Tunku hade skött landets administration. Mahathir uteslöts senare ur partiet den 26 september.[13]
När han var utanför politiken skrev Mahathir "The Malay Dilemma" [13], där han försökte utreda orsakerna till upploppen den 13 maj 1969 i Kuala Lumpur och orsakerna till malajernas bristande ekonomiska framgångar i Malaysia. Han föreslog en politisk-ekonomisk lösning i form av "konstruktivt skydd", som han kom fram till efter att ha övervägt de effekterna av arv och miljö på malajerna. Boken publicerades 1970 och förbjöds av Tunku Abdul Rahmans regering.[13] I boken framställer han judar som "...not merely hook-nosed, but understand money instinctively." [14][15][16]
Mahathir gick med i UMNO igen 7 mars 1972 och utnämndes till senator 1973. Han lämnade senatsposten 1974 för att ställa upp i valet, där han segrade utan motkandidat i valkretsen Kubang Pasu, och utsågs till utbildningsminister.[13] 1975 blev han en av tre vice ordförande för UMNO. Tun Hussein Onn utsåg Mahathir till vice premiärminister 15 januari 1976.
Mahathir blev Malaysias premiärminister den 10 juli 1981 när Tun Hussein bin Onn avgick av hälsoskäl. Han avgick som premiärminister 31 oktober 2003 efter 22 år vid makten, vilket gör honom till en av Asiens mest långvariga politiska ledare.
På grund av korruption och ekonomiska skandaler lämnade Mahathir Nationella Fronten. I samband med valet 2018 bröt koalitionen Hoppets Allians bröt den över 60 år långa makten som den Nationella Fronten haft. Mahathir utsågs då återigen till premiärminister och blev vid 92 års ålder världens äldsta ledare.[7]
Utmärkelser
Storkors av San Martín Befriarens orden, 2 juli 1991[17]
- Jawaharlal Nehrus Pris, 1994[18]
Storkorset av den medborgerliga förtjänstorden, 24 mars 1995[19]
Kommendör av Nordstjärneorden, 11 mars 1996[17]
- Kung Faisals internationella pris i islams tjänst, 1997
Storkors av Republiken Polens förtjänstorden, 15 mars 2002[20]
Storkommendör av orden för rikets försvar, 2003[21]
Ryska vänskapsorden, 5 augusti 2003[22]
- Hedersdoktor vid Keiouniversitetet, 2004[23]
- Hedersdoktor vid Tsinghuauniversitetet, 2004[24]
Stora ordensbandet av Paulowniaorden, 3 november 2018
Nishan-e-Pakistan, 2019[25][26]
- Asia's Most Influential Malaysia, 2021[27]
San Martín Befriarens orden
Mubarak den stores orden
Sydkoreas diplomatiska förtjänstorden
Uppgående solens orden
Bolivars bysts orden
José Martí-orden
Kungliga Nordstjärneorden
Godahoppsuddens orden
Cederträdorden
Libanons förtjänsorden
Lakandulaorden
Uruguays medalj
Mexikanska Aztekiska Örnorden
Republiken Indonesiens stjärna
Republiken Polens förtjänstorden
Civiltjänstorden
Chilenska förtjänstorden
Bruneis kungafamiljs orden
Storkorset för Peruanska Solorden
Storkors av Malis nationalorden
Storkorset av Mexikanska Aztekiska Örnorden
Vita elefantens orden
- Sultan Mahmud I av Terengganus orden
- Kungahuset Kedahs lojalitetsorden
Johorkronans orden
- Hedersdoktor vid Wasedauniversitetet
Kommendör av Cederträdorden
Storkors av Godahoppsuddens orden
- Gaddafipriset för mänskliga rättigheter
Uppgående solens orden, första klass
- Sarawakstjärnans orden
- Kedahs förtjänstorden
Paulowniaorden
Republikorden
- Kinabaluordern
Kazakstans Vänskapsorden, första graden
- Johors kungliga familjeorden
Peruanska Solorden
- Kedahs kungliga familjeorden
Malis nationalorden
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Litteratur
- ^ En Malaisie, du neuf avec un vieux (på franska), Libération, 11 maj 2018, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Mahathir, now 94, says his only wish is to see Malaysia's recovery (på engelska), The Straits Times, 9 juli 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.parlimen.gov.my , läst: 31 juli 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Bersatu pecat Mahathir, Mukhriz dan tiga yang lain (på malajiska), Malaysiakini, 28 maj 2020, läs online, läst: 28 maj 2020.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.sinarharian.com.my .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, malaysiakini.com .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Historiskt valresultat i Malaysia - Nyheter (Ekot)”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6950240. Läst 10 maj 2018.
- ^ Fuller, Thomas (11 januari 1999). ”'If We Are Going to Bail Out the Company, Why Does He Have to Stay? ' : Malaysia Turns Its Back on Tycoons” (på engelska). International Herald Tribune. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2005. https://web.archive.org/web/20051027090443/http://www.iht.com/articles/1999/01/11/kl.t_1.php.
- ^ Bowring, Philip (13 januari 2004). ”After Mahathir : Not a bad start for Malaysia's new prime minister” (på engelska). International Herald Tribune. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2005. https://web.archive.org/web/20051027051531/http://www.iht.com/articles/2004/01/13/EDBOW.php.
- ^ ”History of Malaysia” (på engelska). kiat.net. Arkiverad från originalet den 2 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150602225822/http://www.kiat.net/malaysia/history.html.
- ^ Tan, Chee Khoon & Vasil, Raj (ed., 1984). Without Fear or Favour, p. 49, 50. Eastern Universities Press. ISBN 967-908-051-X.
- ^ Tan & Vasil, p. 50.
- ^ [a b c d e] Tan & Vasil, p. 51.
- ^ ”Malaysian Prime Minister Mahathir Mohamad: On the Jews” (på engelska). 27 oktober 2003. Arkiverad från originalet den 9 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160509181254/http://archive.adl.org/anti_semitism/malaysian_1.html.
- ^ Jacoby, Jeff (23 oktober 2003). ”Rousing Muslim bigotry” (på engelska). boston.com News. http://archive.boston.com/news/globe/editorial_opinion/oped/articles/2003/10/23/rousing_muslim_bigotry/.
- ^ ”Malaysian Leader: 'Jews Rule World by Proxy'” (på engelska). Fox News. 16 oktober 2003. http://www.foxnews.com/story/2003/10/16/malaysian-leader-jews-rule-world-by-proxy.html.
- ^ [a b] läs online, lib.perdana.org.my .[källa från Wikidata]
- ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ BOE-ID: BOE-A-1995-8020.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, isap.sejm.gov.pl .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.data.gov.my .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, en.kremlin.ru .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.keio.ac.jp .[källa från Wikidata]
- ^ Kinas utbildningsministerium, läs online, läst: 11 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ The Malay Mail, läs online .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.thenews.com.pk .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.tatlerasia.com , läst: 3 november 2022.[källa från Wikidata]
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Ribbon bar of the Order of Friendship. Russian Federation.
Författare/Upphovsman: Maurice07, Licens: CC0
Ribbon Bar of Order of Republic Medal of Turkey.
Order of the Sun of Peru - Grand Cross
Order of Nishan-i-Pakistan - ribbon
Ribbon bar: Order of the Rising Sun (Japan).
Good Hope's order in South Africa - ribbon
Författare/Upphovsman: McOleo, Licens: CC0
Ribbon bar of the Medal of the Oriental Republic of Uruguay
Order of the Liberator San Martin - Knight
Order of the Sun of Peru - Knight
Order of the Aztec Eagle 1Class Ribbon
Författare/Upphovsman: Mimich, Licens: CC BY-SA 3.0
Order of the Defender of the Realm (Malaysia) - Grand Commander & general ribbon pattern
Författare/Upphovsman: Wiki Romi, Licens: CC0
Royal Order of the Polar Star - Commander 1st Class (1748-1975)
Författare/Upphovsman: Wiki Romi, Licens: CC0
Kungliga Nordstjärneorden - Riddare (1748-1975)
Ribbon bar: Order of the Rising Sun: Grand Cordon of the Paulownia Flowers (Japan).
Since 2003: Order of the Paulownia Flowers (Japan).
Ribbon bar: Order of Lakandula – Member (Kagawad).
Ribbon bar: Order of the Rising Sun (Japan), 1st Class Grand Cordon
Författare/Upphovsman: James2813, Licens: CC BY-SA 4.0
Ribbon bar of the Chilean Order of Merit, knight.
National Order of the Cedar - Commander
Författare/Upphovsman: KarlHeintz Robert Jacaszek, Licens: CC BY-SA 4.0
Ribbon bar of the Knight's Cross (5th class) of the Order of Merit of the Republic of Poland
Författare/Upphovsman: McOleo, Licens: CC0
Ribbon bar of the Order of Mubarak the Great (Kuwait)
Författare/Upphovsman: 'Medals of the World' website, Licens: CC BY-SA 2.5
Ribbon of the South Korean Order of Dipomatic Service Merit Grand Gwanghwa Medal (1st Class)
Order of the Liberator San Martin - Grand Cross
Författare/Upphovsman: Orem (wiki-pl: Orem, commons: Orem), Licens: CC BY-SA 3.0
Ribbon: Order of the White Elephant 6th (Gold Medal) and 7th (Silver Medal) class
Signature of Mahathir Mohamad.
Författare/Upphovsman: Oritsu.me, Licens: CC0
Ribbon bar of the Order of the Crown of Johor
Bintang Republik Indonesia Adipurna Ribbon Bar
Författare/Upphovsman: KarlHeintz, Licens: CC BY-SA 4.0
Ribbon bar of the Grand Cross (1st class) of the Order of Merit of the Republic of Poland
Författare/Upphovsman: Heralder (Crown by Miguillen), Licens: CC BY-SA 3.0
Ribbon bar of the Spanish Order of Civil Merit, Grand Cross.
Författare/Upphovsman: Mimich, Licens: CC BY-SA 3.0
Family Order of Brunei 1st Class - The Most Esteemed Royal Family Order Laila Utama of Brunei
President Rodrigo Roa Duterte and Malaysian Prime Minister Mahathir Mohamad pose for posterity prior to the start of the expanded bilateral meeting at the Malacañan Palace on March 7, 2019.
Författare/Upphovsman: Borodun, Licens: CC BY 3.0
Ribbon bar: L'Ordre national du Mali. Chevalier. République du Mali.
Författare/Upphovsman: Borodun, Licens: CC BY 4.0
Ribbon bar: Order of José Martí, 2nd type (after 1979). Republic of Cuba.
Författare/Upphovsman: PalawanOz, Licens: CC BY 3.0
Ribbon of the Knight rank of the Order of the Cedar from Lebanon
Författare/Upphovsman: Heralder, Licens: CC BY-SA 3.0
Ribbon bar of the Spanish Order of Civil Merit, Crosses, Commander and Commander by Number. Commander.
Order of the Liberator - Knight
Författare/Upphovsman: Mimich, Licens: CC BY-SA 3.0
4th class of the Order of Merit of Lebanon
Författare/Upphovsman: Borodun, Licens: CC BY 3.0
Ribbon bar: L'Ordre national du Mali. Grand-Croix. République du Mali.
Планка ордена Республики Казахстан «Достык» 1 степени
Order of the Aztec Eagle 5Class Ribbon