Magnus Fredrik Brahe

Magnus Fredrik Brahe
Magnus Fredrik Brahe iklädd Serafimerdräkten med Serafimerordens och Nordstjärneordens kedjor runt halsen tillsammans med Gustav III:s faddertecken från Gustav IV Adolfs dop 1778. Brahe håller lantmarskalksstaven i handen. Målning av Carl Fredrik von Breda.
Titlar
Andra titlaren av rikets herrar
serafimerriddare
YrkeMilitär
Militärtjänst
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenLivdrabanterna
Gradkaptenlöjtnant
UtmärkelserCarl XIII:s orden
Politik
Mandatperiod
Personfakta
Född15 oktober 1756
NationalitetSverige Sverige
Dom/straff1789 husarrest
Död12 december 1826 (70 år)
BegravdBraheska gravkoret i Östra Ryds kyrka i Östra Ryd
Släkt
Frälse- eller adelsättBrahe
SätesgårdRydboholms slott
FarErik Brahe
MorStina Piper
Familj
Gift1779
Make/makaUlrica Catharina Koskull
Familj 2
Gift 21806
Make/maka 2Aurora Wilhelmina Koskull

Magnus Fredrik Brahe, född den 15 oktober 1756 i Stockholm, död där den 12 december 1826, var en svensk greve, lantmarskalk och hovman.

Biografi

Magnus Fredrik Brahe föddes tre månader efter sin fars, Erik Brahes, död. Hans mor var Stina Piper. Han blev som sin far anhängare till dem som arbetade för en starkare kungamakt. Brahe utnämndes av Gustaf III till en av kronprisens Gustav Adolfs faddrar vid dennes dop den 10 november 1778 och fick vid drottningens kyrktagning den 27 december 1778 mottaga Gustav III:s faddertecken samt att han blev utnämnd till en av rikets herrar. Han var även serafimerriddare. Det var Brahe som bar Gustav Adolf vid dopet.

Han började sin karriär inom det militära vid Livdrabanterna och avancerade till kaptenlöjtnant. År 1787 begärde Brahe avsked och kom nu att sugas in i kretsen kring de adelsmän som motsatte sig kungens vidlyftiga planer. Han deltog vid Riksdagen 1789 då han tillhörde de adelsmän ur oppositionen som arresterades på order av kung Gustav III den 20 februari 1789, inför kungens plan på att genomdriva Förenings- och säkerhetsakten. Brahe sattes i husarrest[1] och han släpptes efter riksdagens slut samma år.[2] Brahe hade dock ingen del i mordet på Gustav III, men satt en kort tid fängslad efter mordet.

Som nämnts var Brahe i opposition mot kungen under dennes senare regeringstid, men han var en av dem som besökte kungen på Slottet i Stockholm efter maskeraden och de försonades vid kungens dödsbädd. Mot slutet av sitt liv drog sig Brahe tillbaka till sitt gods Rydboholms slott utanför Stockholm där han lät anlägga en stor engelsk park.

Brahe var gift två gånger. Första äktenskapet ingicks 1779 med friherrinnan Ulrica Catharina Koskull och andra äktenskapet 1806 med första hustruns brorsdotter friherrinnan Aurora Wilhelmina Koskull.

Brahe recipierades i Svenska Frimurare Orden 1785 och erhöll, som en av de första, Carl XIII:s orden 1811. I januari 1803 blev han tillsammans med första hustrun, samtidigt som greve Erik Ruuth och dennes hustru Charlotte Wahrendorff, av hertig Karl intagen i Carl Adolf Bohemans hemliga sällskap Gula Rosen.[3] Till detta sällskaps medlemmar räknades även hertig Karl, Hedvig Elisabet Charlotta och drottningens mor.[4]

Galleri

Referenser

Noter

  1. ^ Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Sid 187.
  2. ^ Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Sid 204.
  3. ^ Hedvig Elisabet Charlotta; Klercker Cecilia af (1936). Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok. 7, 1800-1806. Stockholm: Norstedt. Libris 469167  S. 497-527
  4. ^ My Hellsing (2013). Hovpolitik. Hedvig Elisabeth Charlotte som politisk aktör vid det gustavianska hovet. Örebro: Örebro universitet. ISBN 978-91-7668-964-6

Tryckta källor

Media som används på denna webbplats

COA-family-sv-Brahe grevlig.png
Författare/Upphovsman: Dan Köhl , Licens: CC BY 3.0
Vapensköld för grevliga adelsätten Brahe nummer 1
Magnus Fredrik Brahe, 1756- 1826. Oljemålning på duk - Skoklosters slott - 39137.tif
Notera: Av dokumentationsskäl har originalbeskrivningen behållits. Tillrättalägganden och alternativa beskrivningar bör införas separat från nedanstående information.
Magnus Fredrik Brahe, 1756- 1826. Oljemålning på duk.
Ulrika Katarina Koskull , 1759- 1805, g.m. greve Magnus Fredrik Brahe. Oljemålning på duk - Skoklosters slott - 56251.tif
Notera: Av dokumentationsskäl har originalbeskrivningen behållits. Tillrättalägganden och alternativa beskrivningar bör införas separat från nedanstående information.
Ulrika Katarina Koskull , 1759- 1805, g.m. greve Magnus Fredrik Brahe. Oljemålning på duk.
Lilla riksvapnet utan sköld.svg
Författare/Upphovsman: Haquino based on the work of Sertion, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Porträtt. Aurora Vilhelmina Koskull. Nordgren - Skoklosters slott - 39132.tif
Notera: Av dokumentationsskäl har originalbeskrivningen behållits. Tillrättalägganden och alternativa beskrivningar bör införas separat från nedanstående information.
Porträtt. Aurora Vilhelmina Koskull. Nordgren.
Magnus Fredrik Brahe.jpg
Porträtt av Magnus Fredrik Brahe uniform för Södra skånska kavalleriregementet med bröstharnesk och armbindel som signalerade Gustav III:s statsvälvning 1772. Porträtt i pastell av Gustaf Lundberg. Tillhör Nordiska museet med inventarienummer: NM.0074612