Magnus Brahe (1790–1844)

Hans Excellens Högvälborne
Greve Magnus Brahe
RoKavKMO, RVO, RCXIII:sO, LVA, HedLHA, LFrKA, HedLLA, HedLKrVA, LSkS, HedLVS
Magnus Brahe iklädd uniform, troligen för Konungens adjutant- och ordonnansofficerskår, och bärande runt halsen ordenskedjorna för Serafimerorden och Svärdsorden samt halskorset för Carl XIII:s orden. På dolman syns kraschanen för Serafimerorden, medaljen För tapperhet i fält samt riddartecknet av Svärdsorden. Samtliga ordenstecken är dessutom briljanterade.
Målning av Olof Johan Södermark 1831.
Titlar
Tidsperiod1826 (hovstallmästare 1817)
Tidsperiod1830
Tidsperiod1834-12-02
YrkeMilitär och hovman
Militärtjänst
I tjänst förSverige
LandSverige
GradGenerallöjtnant
Utmärkelser1813 guldmedalj För tapperhet i fält, RSO och RPrOPlemér
1822 KSO
1826 Kommendör med Stora Korset av Svärdsorden
1827 Serafimerorden
Carl XIII:s orden
1828 HedLKrVA
1829 Carl XIII:s orden
1830 RPolskaHvÖO
1830 LSkS
1831 en av rikets herrar
1844 Carl XIV Johans porträtt i briljanter att i guldkedja bäras om halsen
Personfakta
Född2 september 1790
Död16 september 1844 (54 år) ogift
Begravdfamiljegraven i Östra Ryds kyrka, Uppland
Släkt
Frälse- eller adelsättBraheätten
SätesgårdRydboholms slott
FarMagnus Fredrik Brahe
Morhovfröken friherrinnan Ulrika Catharina Koskull

Den svenska grevliga Braheättens stamvapen

Magnus Brahe, född 2 september 1790 i Östra Ryds församling, död 16 september 1844 i Stockholm, var en svensk greve, militär och hovman samt riksmarskalk. Han var kung Karl XIV Johans främsta gunstling.

Biografi

Tidiga år

Han var son till Magnus Fredrik Brahe i dennes första äktenskap med hovfröken friherrinnan Ulrika Catharina Koskull.[1] Efter studier i Uppsala började hans yrkeskarriär som 19-årig kornett vid livregementsbrigadens lätta dragonkår. Redan följande år (1810) kunde han titulera sig kabinettskammarherre. Tidigt fick han en nära relation till kung Karl XIV Johan, som i den gamla högadeln sökte ett stöd för sig och sin ätt.

Kungens gunstling

Det dröjde inte länge förrän Magnus Brahe var kungens närmaste vän och hjälpte honom i kontakten med politiker och undersåtar; Karl Johan talade dålig svenska. 1817 utnämndes Brahe till hovstallmästare, 1826 till överhovstallmästare[1] och 1828 utnämndes han till generaladjutant för armén och tillhörde därmed som kungens rådgivare de styrandes krets. År 1830 blev han generallöjtnant.

Brahe kom att bli Karl XIV Johans ojämförligen inflytelserikaste gunstling. "Ingenting", sade han till sin nära vän hovmarskalken Nauckhoff, "skall förmå mig att övergiva konungens person, så länge han andas, om jag ock skulle följa honom såsom kammartjänare."[2] Inom hovet liksom i ämbetsmannakretsar blev det snart ett gängse talesätt att man skulle "tala med greve Brahe" om man behövde något. Vid hans mottagningar, vilka ägde rum vissa dagar i veckan i de så kallade riksmarskalksrummen, var det nästan alltid fullt med folk av alla stånd som kom med ansökningar och böneskrifter.[3]

Vid 1828–1830 års riksdag blev Brahes inflytande tydligt. Statsråden fick i stor utsträckning vika sig för kungens åsikter, uttryckta av språkröret Brahe. Hans stora inflytande gjorde sig gällande framför allt inom militärens område, och när det gällde befordringar – inte minst prästerliga – vägde hans ord tungt.

Samtidigt började en opposition höras tydligare. De liberala ledande männen, inspirerade av julirevolutionen i Frankrike, talade om "Braheväldet" eller "kamarillan", och det diktatoriska beslutsfattandet "allenastyrandet" eller sängkammarregementet kritiserades av bland andra Lars Johan Hierta, Magnus Jacob Crusenstolpe och Anders Lindeberg.

Karl XIV Johan svarade med att stoppa de politiska motståndarnas kritik genom indragningsmakten.

Brahe blev en av rikets herrar 1831 och riksmarskalk 1834 samt invaldes 1837 som ledamot nummer 455 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Han avled 1844 och begravdes i familjegraven i Östra Ryds kyrka, Uppland.

Omdömen

Trolle-Wachtmeister beskrev hela Magnus Brahes väsen som "enkelt och anspråkslöst, fullt av välvilja och av artighet men utan fjäsk mot höga och låga, alltid med bibehållen värdighet."[4] Landshövdingen och statsrådet Otto Palmstierna sade om Magnus Brahe att "hela det yttre väsendet var mera vekt än riktigt manligt. Men sinnet var fast, viljan bestämd, beslutet oryggligt, när det en gång var fattat. Hela uttrycket av hans ansikte bar en prägel av svårmod, fördragande livet men ej njutande det."[4]

Galleri

Utmärkelser

Svenska ordnar

Utländska ordnar

Källor

Noter

Vidare läsning

  • Andersson, Karl-Olof (2000). Svenska öden i ångans sekel. Stockholm: Bilda. Libris sids=42-60 7431725 sids=42-60. ISBN 91-574-5325-X 
  • Stensson, Rune (1986). Magnus Brahe och Carl XIV Johan : konservatismen mot det "liberala ovädret". Uppsala: Carmina. Libris 7646753. ISBN 91-7528-031-0 

Media som används på denna webbplats

Daguerreotypi-porträtt av Magnus Brahe taget cirka 1844 - Livrustkammaren - 96170.tif
Notera: Av dokumentationsskäl har originalbeskrivningen behållits. Tillrättalägganden och alternativa beskrivningar bör införas separat från nedanstående information.
Daguerreotypi-porträtt av Magnus Brahe taget cirka 1844.
Nyckelord: Död, Profil, Foto, Föremålsbild, Daguerrotyp
Magnus Brahe.jpg
Författare/Upphovsman: Oidentifierad målare , Licens: CC BY-SA 3.0
Detta är en bild av ett konstverk på Skokloster Slott i Sverige med identifieraren:
Ord.Aquilanera.png
Order of Black Eagle's ribbon - Prussia
Karl XIV Johan, king of Sweden and Norway, painted by Fredric Westin.jpg
Karl XIV Johan, king of Sweden and Norway (1763-1844)
, as crown prince, entering Leipzig 1813.
PRU Roter Adlerorden BAR.svg
Ribbon bar: Order of the Red Eagle
COA-family-sv-Brahe grevlig.png
Författare/Upphovsman: Dan Köhl , Licens: CC BY 3.0
Vapensköld för grevliga adelsätten Brahe nummer 1
Magnus Brahe Södermark.jpg
Porträtt av Greve Magnus Brahe (1790-1844) från 1831 av Olof Södermark. Porträttet liknar ett som finns i Skokloster samlingar. Brahe bär på bilden troligen uniform för Konungens adjutants- och ordonnansofficerskår. Brahe bär dessutom Serafimerordens samt Svärdsordens kedjor över axlarna, vilkas ordenstecken är briljanterade. Runt halsen syns Carl XIII:s orden. På dolman syns Serafimerordens briljanterade kraschan, samt även ett briljanterat riddartecken för Svärdsorden, mellan dessa båda syns medaljen För tapperhet i fält i guld.
Military ensign of Vistula Flotilla of Congress Poland.svg
Merchant ensign of Polish ships from 1784 until the 19th century
SWE Order of Charles XIII BAR.png
Författare/Upphovsman: Wiki Romi, Licens: CC0
Order of Charles XIII
Miniatyrporträtt av Karl XIV Johan - Skoklosters slott - 92351.tif
Notera: Av dokumentationsskäl har originalbeskrivningen behållits. Tillrättalägganden och alternativa beskrivningar bör införas separat från nedanstående information.
Miniatyrporträtt av Karl XIV Johan.
Nyckelord: 1800-tal, Guld, Smycken, Porträtt, Karl XIV Johan, Kung, Kungar, Föremålsbild
For Valour at Sea bar.svg
Författare/Upphovsman: Civilspanaren, Licens: CC BY-SA 3.0
Släpspänne för tapperhet till sjöss
Karl XIV Johan på lit de parade, 1844 - Skoklosters slott - 99395.tif
Notera: Av dokumentationsskäl har originalbeskrivningen behållits. Tillrättalägganden och alternativa beskrivningar bör införas separat från nedanstående information.
Karl XIV Johan på lit de parade, 1844.
Nyckelord: Döden, Död, Föremålsbild, Kista, Interiör, 1800-tal
2064105 Museu ProvidedCHO Skoklosters slott 24751 (1).jpg
Författare/Upphovsman: GrandCommander, Licens: CC BY-SA 4.0
Ett porträtt av Magnus Brahe i hussar uniform år 1845 med Konungen Karl XIV Johans porträtt runt halsen
OOSA.jpg
Författare/Upphovsman: Rh0809, Licens: CC BY-SA 4.0
Ribbon Bar of the Modern Order of Saint Andrew the First Called
D-PRU Pour le Merite 1 BAR.svg
Ribbon bar: Prussian Pour le Mérite (Blue Max)