Magnus Brahe (1790–1844)
Hans Excellens Högvälborne Greve Magnus Brahe RoKavKMO, RVO, RCXIII:sO, LVA, HedLHA, LFrKA, HedLLA, HedLKrVA, LSkS, HedLVS | ||
---|---|---|
Magnus Brahe iklädd uniform, troligen för Konungens adjutant- och ordonnansofficerskår, och bärande runt halsen ordenskedjorna för Serafimerorden och Svärdsorden samt halskorset för Carl XIII:s orden. På dolman syns kraschanen för Serafimerorden, medaljen För tapperhet i fält samt riddartecknet av Svärdsorden. Samtliga ordenstecken är dessutom briljanterade. Målning av Olof Johan Södermark 1831. | ||
Titlar | ||
Tidsperiod | 1826 (hovstallmästare 1817) | |
Tidsperiod | 1830 | |
Tidsperiod | 1834-12-02 | |
Yrke | Militär och hovman | |
Militärtjänst | ||
I tjänst för | Sverige | |
Land | Sverige | |
Grad | Generallöjtnant | |
Utmärkelser | 1813 guldmedalj För tapperhet i fält, RSO och RPrOPlemér 1822 KSO 1826 Kommendör med Stora Korset av Svärdsorden 1827 Serafimerorden Carl XIII:s orden 1828 HedLKrVA 1829 Carl XIII:s orden 1830 RPolskaHvÖO 1830 LSkS 1831 en av rikets herrar 1844 Carl XIV Johans porträtt i briljanter att i guldkedja bäras om halsen | |
Personfakta | ||
Född | 2 september 1790 | |
Död | 16 september 1844 (54 år) ogift | |
Begravd | familjegraven i Östra Ryds kyrka, Uppland | |
Släkt | ||
Frälse- eller adelsätt | Braheätten | |
Sätesgård | Rydboholms slott | |
Far | Magnus Fredrik Brahe | |
Mor | hovfröken friherrinnan Ulrika Catharina Koskull | |
Den svenska grevliga Braheättens stamvapen |
Magnus Brahe, född 2 september 1790 i Östra Ryds församling, död 16 september 1844 i Stockholm, var en svensk greve, militär och hovman samt riksmarskalk. Han var kung Karl XIV Johans främsta gunstling.
Biografi
Tidiga år
Han var son till Magnus Fredrik Brahe i dennes första äktenskap med hovfröken friherrinnan Ulrika Catharina Koskull.[1] Efter studier i Uppsala började hans yrkeskarriär som 19-årig kornett vid livregementsbrigadens lätta dragonkår. Redan följande år (1810) kunde han titulera sig kabinettskammarherre. Tidigt fick han en nära relation till kung Karl XIV Johan, som i den gamla högadeln sökte ett stöd för sig och sin ätt.
Kungens gunstling
Det dröjde inte länge förrän Magnus Brahe var kungens närmaste vän och hjälpte honom i kontakten med politiker och undersåtar; Karl Johan talade dålig svenska. 1817 utnämndes Brahe till hovstallmästare, 1826 till överhovstallmästare[1] och 1828 utnämndes han till generaladjutant för armén och tillhörde därmed som kungens rådgivare de styrandes krets. År 1830 blev han generallöjtnant.
Brahe kom att bli Karl XIV Johans ojämförligen inflytelserikaste gunstling. "Ingenting", sade han till sin nära vän hovmarskalken Nauckhoff, "skall förmå mig att övergiva konungens person, så länge han andas, om jag ock skulle följa honom såsom kammartjänare."[2] Inom hovet liksom i ämbetsmannakretsar blev det snart ett gängse talesätt att man skulle "tala med greve Brahe" om man behövde något. Vid hans mottagningar, vilka ägde rum vissa dagar i veckan i de så kallade riksmarskalksrummen, var det nästan alltid fullt med folk av alla stånd som kom med ansökningar och böneskrifter.[3]
Vid 1828–1830 års riksdag blev Brahes inflytande tydligt. Statsråden fick i stor utsträckning vika sig för kungens åsikter, uttryckta av språkröret Brahe. Hans stora inflytande gjorde sig gällande framför allt inom militärens område, och när det gällde befordringar – inte minst prästerliga – vägde hans ord tungt.
Samtidigt började en opposition höras tydligare. De liberala ledande männen, inspirerade av julirevolutionen i Frankrike, talade om "Braheväldet" eller "kamarillan", och det diktatoriska beslutsfattandet "allenastyrandet" eller sängkammarregementet kritiserades av bland andra Lars Johan Hierta, Magnus Jacob Crusenstolpe och Anders Lindeberg.
Karl XIV Johan svarade med att stoppa de politiska motståndarnas kritik genom indragningsmakten.
Brahe blev en av rikets herrar 1831 och riksmarskalk 1834 samt invaldes 1837 som ledamot nummer 455 av Kungliga Vetenskapsakademien.
Han avled 1844 och begravdes i familjegraven i Östra Ryds kyrka, Uppland.
Omdömen
Trolle-Wachtmeister beskrev hela Magnus Brahes väsen som "enkelt och anspråkslöst, fullt av välvilja och av artighet men utan fjäsk mot höga och låga, alltid med bibehållen värdighet."[4] Landshövdingen och statsrådet Otto Palmstierna sade om Magnus Brahe att "hela det yttre väsendet var mera vekt än riktigt manligt. Men sinnet var fast, viljan bestämd, beslutet oryggligt, när det en gång var fattat. Hela uttrycket av hans ansikte bar en prägel av svårmod, fördragande livet men ej njutande det."[4]
Galleri
- Boett av guld med miniatyrporträtt föreställande Karl XIV Johan av Johan W C Way. Porträttet skänktes som gåva till greve Magnus Brahe av Oscar I efter faderns död 1844, Skoklosters slott.
- Magnus Brahe iklädd husars uniform med all sina ordnar i briljanter förutom, Vasaorden och För Tapperhet i Fält.
- Magnus Brahe iklädd uniform för en Generallöjtnant i Konungens adjutant- och ordonnansofficerskår.
- Daguerreotypi-porträtt av Magnus Brahe taget fyra månader före hans död. Finns på Skoklosters slott.
- Magnus Brahe i Husars uniform som Sekundchef för Livgardet till häst, på bröstet bär han Sank Andreas Orden, Svarta Örns Orden och Hederslegionen, alla i briljanter.
- I porträttet av Ryttar Kronprins Karl Johan syns Magnus Brahe i bakgrunden.
- Karl XIV Johan på lit de parade, 1844. Bredvid Magnus Brahe. Tillskriven Karl S. Bennet.
Utmärkelser
Svenska ordnar
- Riddare och Kommendör av Serafimerorden, i briljanter
- Kommendör med Stora Korset av Svärdsorden, i briljanter
- Kommendör med Stora Korset av Nordstjärneorden, i briljanter
- Riddare av Vasaorden,
- Riddare av Carl XIII:s Orden, i briljanter
- Medaljen i guld För tapperhet i fält
- En af rikets herrar,
- Miniatyrporträtt av Karl XIV Johan i guld,
- Hedersledamot vid Kungliga Krigsvetenskapsakademien
Utländska ordnar
- Riddare av Preussiska Svarta örns orden, i briljanter
- Riddare av Preussiska Röda örns orden,
- Preussiska Pour le Mérite,
- Storkors av Franska Hederslegionen, i briljanter
- Riddare av Ryska Sankt Andreas orden, i briljanter
- Riddare av Polska Vita Örnens Orden, med kedja
Källor
- Brahe, 13. Magnus i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
Noter
- ^ [a b] http://www.adelsvapen.com/genealogi/Brahe_nr_1#TAB_13
- ^ Grimberg, Carl. ”171 (Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/8/0173.html. Läst 20 november 2022.
- ^ Grimberg, Carl. ”173 (Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/8/0175.html. Läst 20 november 2022.
- ^ [a b] Grimberg, Carl. ”175 (Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/8/0177.html. Läst 20 november 2022.
Vidare läsning
- Andersson, Karl-Olof (2000). Svenska öden i ångans sekel. Stockholm: Bilda. Libris sids=42-60 7431725 sids=42-60. ISBN 91-574-5325-X
- Stensson, Rune (1986). Magnus Brahe och Carl XIV Johan : konservatismen mot det "liberala ovädret". Uppsala: Carmina. Libris 7646753. ISBN 91-7528-031-0
Media som används på denna webbplats
Nyckelord: Död, Profil, Foto, Föremålsbild, Daguerrotyp
Författare/Upphovsman: Oidentifierad målare , Licens: CC BY-SA 3.0
Detta är en bild av ett konstverk på Skokloster Slott i Sverige med identifieraren:
Order of Black Eagle's ribbon - Prussia
Ribbon bar: Order of the Red Eagle
Författare/Upphovsman: Dan Köhl , Licens: CC BY 3.0
Vapensköld för grevliga adelsätten Brahe nummer 1
Porträtt av Greve Magnus Brahe (1790-1844) från 1831 av Olof Södermark. Porträttet liknar ett som finns i Skokloster samlingar. Brahe bär på bilden troligen uniform för Konungens adjutants- och ordonnansofficerskår. Brahe bär dessutom Serafimerordens samt Svärdsordens kedjor över axlarna, vilkas ordenstecken är briljanterade. Runt halsen syns Carl XIII:s orden. På dolman syns Serafimerordens briljanterade kraschan, samt även ett briljanterat riddartecken för Svärdsorden, mellan dessa båda syns medaljen För tapperhet i fält i guld.
Merchant ensign of Polish ships from 1784 until the 19th century
Författare/Upphovsman: Wiki Romi, Licens: CC0
Order of Charles XIII
Nyckelord: 1800-tal, Guld, Smycken, Porträtt, Karl XIV Johan, Kung, Kungar, Föremålsbild
Författare/Upphovsman: Civilspanaren, Licens: CC BY-SA 3.0
Släpspänne för tapperhet till sjöss
Nyckelord: Döden, Död, Föremålsbild, Kista, Interiör, 1800-tal
Författare/Upphovsman: GrandCommander, Licens: CC BY-SA 4.0
Ett porträtt av Magnus Brahe i hussar uniform år 1845 med Konungen Karl XIV Johans porträtt runt halsen
Författare/Upphovsman: Rh0809, Licens: CC BY-SA 4.0
Ribbon Bar of the Modern Order of Saint Andrew the First Called
Ribbon bar: Prussian Pour le Mérite (Blue Max)