Madsparv

	Madsparv; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Amerikanska sparvar; Passerellidae
Släkte	Ammospiza
Art	Madsparv; A. nelsoni
Vetenskapligt namn
	§ Ammospiza nelsoni
Auktor	Allen, 1875
Utbredning
Synonymer
	Nelsons sparv; Nelsonsparv; Ammodramus nelsoni;

Madsparv^[2] (Ammospiza nelsoni) är en nordamerikansk fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.^[3] Den häckar i våtmarker huvudsakligen i Kanada. Vintertid flyttar den huvudsakligen till USA:s Atlantkust, men övervintrar även lokalt i Kalifornien och nordvästra Mexiko. Arten behandlades tidigare som en del av spetsstjärtad sparv. Den ökar i antal och beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende och läten

Madsparven är en relativt liten sparv, med brunaktig ovansida och grå krona och nacke. Bröstet är gräddfärgad med diffus streckning, medan strupen och buken är vit. Ansiktet är orangefärgat med grå kinder och stjärten är kort och spetsig. Lätet är en mekanisk drill som kan avges i sångflykt. Det har liknats vid ljudet när en droppe vatten träffar en het stekpanna.

Arten är mycket lik närbesläktade spetsstjärtad sparv och de båda behandlades tidigare som en och samma art. Madsparven har dock blåaktig näbb, ej skär, och mindre streckning på bröstet.^[4]

Utbredning och systematik

Madsparven förekommer i Nordamerika i en tredelad utbredning: dels i ett område huvudsakligen i västra Kanada från Northwest Territories vidare sydväst mot södra Manitoba, men också in i USA ner till nordligaste South Dakota; dels utmed Hudsonvikens södra kust; och dels utmed Atlantkusten i sydöstra Kanada och Maine i USA. De tre olika populationerna delas in i tre underarter med följande utbredning:^[3]

nelsoni/alter-gruppen
- Ammospiza nelsoni nelsoni – förekommer i västra Nordamerika (från södra Kanada till norra USA, övervintrar i nordvästra Mexiko)
- Ammospiza nelsoni alter – förekommer i östra Kanada (södra James Bay och västra Quebec), övervintrar i norra Florida
Ammospiza nelsoni subvirgata – förekommer från södra Quebec till Nova Scotia och i östra Maine, övervintrar från South Carolina till norra Florida

Tidigare behandlades spetsstjärtad sparv och madsparv som en och samma art. Underarten subvirgata kan möjligen utgöra en egen art.^[5]

Släktestillhörighet

Arten placerades tidigare traditionellt i släktet Ammodramus, men DNA-studier^[6] har visat att detta släkte är kraftigt parafyletiskt. Typarten för släktet, gräshoppssparv, står nära Arremonops, medan madsparv (liksom starrsparv, kustsparv och spetsstjärtad sparv) är närmare släkt med arter som grässparv (Passerculus) och sångsparv (Melospiza), varför dessa i allt större utsträckning numera lyfts ut till det egna släktet Ammospiza.

Familjetillhörighet

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp^[7]^[8]^[9]^[10] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.^[10]

Levnadssätt

Fågeln häckar dels i våtmarker utmed Atlantkusten i Kanada och Maine, dels i prärieområden i centrala Kanada och nordcentrala USA, inklusive utmed Hudson Bays södra kust. Vintertid flyttar den till sydöstra USA:s kustområden. Fåglarna födosöker på marken eller i våtmarkernas växtlighet i jakt på vattenlevande invertebrater, insekter och frön.

Madsparv i typisk biotop.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population som tros öka i antal.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Beståndet uppskattas till en miljon vuxna individer.^[11]

Namn

Fågelns vetenskapliga namn hedrar Edward William Nelson (1855-1934), amerikansk zoolog och samlare i USA och Mexiko tillika AOU:s president 1908 och chef för US Biological Survey 1916-1927.^[12] Fram tills nyligen kallades den även nelsonsparv på svenska (ännu tidigare Nelsons sparv), men justerades 2022 till ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.^[13]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2021 Ammospiza nelsoni . Från: IUCN 2021. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – september 2022”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 29 september 2022.
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 380. ISBN 0-679-45120-X
^ Rising, J. (2020). Nelson's Sparrow (Ammospiza nelsoni). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61923 16 april 2020).
^ Klicka, J. and G.M. Spellman (2007), A molecular evaluation of the North American “grassland” sparrow clade, Auk 124, 537-551.
^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.
^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019 Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..
^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4
^ ”Förändringar i listan”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/forandringar-i-listan/. Läst 29 september 2022.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör madsparv.
Wikispecies har information om Ammospiza nelsoni.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2021 Ammospiza nelsoni . Från: IUCN 2021. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.

[SOF-2] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – september 2022”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 29 september 2022.

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11

[Sibley-4] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 380. ISBN 0-679-45120-X

[hbw-5] Rising, J. (2020). Nelson's Sparrow (Ammospiza nelsoni). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61923 16 april 2020).

[6] Klicka, J. and G.M. Spellman (2007), A molecular evaluation of the North American “grassland” sparrow clade, Auk 124, 537-551.

[7] Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.

[8] Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.

[9] Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.

[Barker-10] [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.

[11] Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019 Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..

[12] James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

[13] ”Förändringar i listan”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/forandringar-i-listan/. Läst 29 september 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

Navigation

Navigering

Temaportaler