Machiavellisk intelligens
Machiavellisk intelligens avser människans förmåga att klara de intriger och konflikter vilka uppstår i stora sociala grupper; de som människan lever i, till skillnad från övriga primater. Machiavellisk kan också stå för att man är beredd att göra vad som helst för att nå toppen i en social hierarki.
Uttrycket myntades av den engelske antropologen Robin Dunbar. Han menar att den mänskliga hjärnans storlek kom till av behovet att klara samlevnad i grupper upp till ett par hundra individer, istället för som våra föregångare aporna, vars flockar var högst omkring 50.[1]
Begreppet är skapat med hänvisning till Niccolò Machiavelli och hans skrifter.
Kritik
En kritik som har nämnts mot Dunbars studier är att de människogrupper han studerade var jordbrukande indianbyar med cirka 150 människor per bondby, inte jägare-samlare som alla människor var genom släktet Homos utveckling till Homo sapiens. Av matförsörjningsmässiga skäl är det mycket ovanligt att jägare-samlare lever i större grupper än 30 personer.[2]
Referenser
- Dunbar, Robin (2006) [2004]. Historien om människan – Nya tankar om mänsklighetens tillblivelse. Dualis. ISBN 91-87852-45-4
- Humphrey, N. K. (1976). The social function of the intellect. In P. P. G. Bateson & R. A. Hinde (eds.). Growing points in ethology. Cambridge: Cambridge University Press
- Byrne & Whiten, A. (1988). Machiavellian intelligence. Oxford: Oxford University Press