Mötet i Arboga 1435


Mötet i Arboga 1435
Herredag
Arboga
Mötets varaktighet
13 januari 1435–20 januari 1435
(7 dagar)
◄ 13471435 ►
Redigera Wikidata
Minnestavlor över Arboga möte 1435

Arboga möte var en sammankomst som hölls 1435 för att diskutera och besluta om Sveriges angelägenheter och ledde till att Engelbrekt utnämndes till rikshövitsman. Mötet hölls efter att det året innan, 1434, hade utbrutit uppror i Bergslagen under ledning av Engelbrekt. Upproret spred sig snabbt över hela landet och även till det danska Halland. Det ledde till att unionskungen Erik av Pommern avsattes. Senare samma år återfick Erik av Pommern sin makt efter förhandlingar.

Mötet har kallats Sveriges första riksdag och 1935 firade Sveriges riksdag 500-årsjubileum med utgångspunkt från mötet.[1] Det har ifrågasatts om det kan definieras som en riksdag eftersom det bara fanns representation från tre ständer, adeln, prästerna och borgarna, medan separata representanter från bönderna saknades.[2]

Källor

  1. ^ Riksdagens 500-årsjubileum. i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1935 (1936)
  2. ^ Riksdagens historia. Sveriges Riksdag. Läst 2015-01-13.

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Arboga möte 1435.jpg
Författare/Upphovsman: Adville, Licens: CC BY-SA 4.0
Minnestavlor över Arboga möte 1435