Mörbylånga kommun
| Mörbylånga kommun Kommun | |
_auf_%c3%96land_-_Windm%c3%bchle.jpg) | |
 Mörbylånga kommunvapen | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Öland |
| Län | Kalmar län |
| Centralort | Mörbylånga |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 16 220 ()[2] |
| Areal | 3 037,82 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 666,36 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 2 371,46 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 24,34 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 56°31′00″N 16°23′00″Ö / 56.516666666667°N 16.383333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Kalmar domkrets (–) Möre och Ölands domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0704[4] |
| Anställda | 1 475 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0840[6] |
| GeoNames | 2691347 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Mörbylånga kommun är en kommun på Öland i Kalmar län. Centralort är Mörbylånga.
Alvaret och dess alvarmark dominerar kommunen som är belägen på södra Öland. Sedan länge har de huvudsakliga näringarna bestått av jordbruk, stenförädling och fiske. En annan viktig beståndsdel av näringslivet är den årliga sommarturismen.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden, med undantag för kortare perioder, varit positiv. Efter valen på 2010- och 2020-talen Socialdemokraterna och Moderaterna varit de starkaste partierna. Mandatperioden 2022–2026, liksom den föregående mandatperioden, styrs kommunen av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Algutsrum, Glömminge, Gräsgård, Gårdby, Hulterstad, Kastlösa, Mörbylånga, Norra Möckleby, Resmo, Sandby, Segerstad, Smedby, Stenåsa, Södra Möckleby, Torslunda, Ventlinge, Vickleby och Ås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Mörbylånga köping bildades 1881 genom en utbrytning ur Mörbylånga landskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades tre storkommuner i området: Mörbylånga (av Mörbylånga köping och Mörbylånga landskommun samt landskommunerna Hulterstad, Kastlösa, Resmo, Stenåsa och Vickleby), Ottenby (av Gräsgård, Segerstad, Smedby, Södra Möckleby, Ventlinge och Ås) samt Torslunda (av Algutsrum, Glömminge, Gårdby, Norra Möckleby, Sandby och Torslunda).
1967 uppgick Ottenby landskommun i Mörbylånga landskommun. Mörbylånga kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Mörbylånga landskommun. 1974 införlivas Torslunda kommun.[7]
Ett förslag till sammanläggning av de båda kommunerna till en Ölands kommun har diskuterats och fördes till lokala folkomröstningar 2009 och 2019. Resultatet blev negativt, nej-sidan segrade i båda omröstningarna. I Mörbylånga kommun var motståndet starkast.
Kommunen ingick från bildandet till 1983 i Möre och Ölands domsaga och kommunen ingår sedan 1983 i Kalmar domsaga.[8]
Geografi
Kommunen omges på tre sidor av Östersjön med Kalmar sund i väster och omfattar södra delen av landskapet och ön Öland. Den är, jämte Borgholms kommun, medlem i Ölands kommunalförbund.
I norr gränsar kommunen till Borgholms kommun i Kalmar län och i väster har kommunen maritim gräns till Karlskrona kommun i Blekinge län samt till Torsås kommun och Kalmar kommun i Kalmar län.
Topografi och hydrografi
Alvaret och dess alvarmark dominerar kommunen. Den består av en flack berggrundsyta av kalksten. Alvaret sluttar svagt mot öster och dess yta är klädd med ett tunt lager av sandig–moig morän. Den är bevuxen med stäppartad vegetation som kompletteras med enstaka enar. Vid till exempel Norra Möckleby finns prov på de cirka 9 000 år gamla strandvallar, landborg, som återfinns runt om på Alvaret. Den näringsrika berggrunden har på sina håll gett upphov till ädellövskog och kärr med artrik växtlighet utanför Alvaret. En internationellt känd fågelstation finns i Ottenby i söder.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
| Mörbylånga kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2022 fanns 46 naturreservat i Mörbylånga kommun.[11] Naturreservat Arontorp bildades 1977 och är fem hektar stort. I reservatet växer den fridlysta växten våradonis (arontorpsros) och storviol, den senare unik för Öland.[12] Parteby alvar är ett annat reservat. Det bildades 1992 och är 376 hektar stort. I området finns många historiska lämningar men också växter som brudbröd, axveronika och stor fetknopp.[13]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i åtta församlingar – Algutsrums, Glömminge, Hulterstad-Stenåsa, Mörbylånga-Kastlösa, Norra Möckleby, Sandby och Gårdby, Resmo-Vickleby, Sydölands och Torslunda.
Från 2016 indelas kommunen istället i 18 distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[14]
De 18 distrikten i Mörbylånga kommun
Tätorter
År 2019 fanns 11 tätorter i Mörbylånga kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2019. Största ort är Färjestaden. Centralort (säte för kommunledning) är Mörbylånga, som därmed har texten i fet stil.
| Nr | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Färjestaden | 5 966 |
| 2 | Mörbylånga | 1 855 |
| 3 | Skogsby | 955 |
| 4 | Algutsrum | 879 |
| 5 | Saxnäs | 475 |
| 6 | Vickleby | 452 |
| 7 | Glömminge och Strandskogen | 341 |
| 8 | Degerhamn | 314 |
| 9 | Gårdby | 263 |
| 10 | Stora Frö och Haga Park | 227 |
| 11 | Kastlösa | 206 |
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en koalition bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna. Tillsammans samlade partierna 24 av 49 mandat i kommunfullmäktige.
Efter valet 2014 behöll den sittande koalitionen makten men kompletterades med Liberalerna och Miljöpartiet. Kommunstyrelsens ordförande, liksom kommunalråd blev moderaten Henrik Yngvesson.[15] Valet 2018 ledde till maktskifte och för första gången fick Socialdemokraterna posten som kommunalråd. De styrande partierna under mandatperioden 2018–2022 var Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet.[16]
I valet 2022 backade Socialdemokraterna med två mandat, men den sittande koalitionen kunde fortsätta styra i majoritet då de samlade 32 mandat. Miljöpartiet, som tidigare samarbetat med Alliansen, gjorde en kursändring och ingick ett valtekniskt samarbete med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet.[17]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026[18] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Henrik Yngvesson |
| Vice ordförande | S | Per-Olof Johansson |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | ÖP | ÖVR | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 15 | 11 | 4 | 5 |
| 35 | 89,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 1 | 16 | 3 | 18 | 3 | 8 |
| 49 | 91,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 1 | 17 | 17 | 4 | 10 |
| 49 | 92,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 1 | 17 | 15 | 4 | 1 | 11 |
| 49 | 91,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 19 | 1 | 13 | 3 | 1 | 12 |
| 49 | 91,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 18 | 1 | 12 | 5 | 1 | 12 |
| 49 | 90,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 1 | 18 | 3 | 12 | 5 | 1 | 9 |
| 49 | 87,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 1 | 16 | 2 | 1 | 12 | 4 | 2 | 11 |
| 49 | 87,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 2 | 18 | 3 | 14 | 2 | 1 | 9 |
| 49 | 86,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 4 | 15 | 3 | 10 | 2 | 4 | 11 |
| 49 | 82,23 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 2 | 17 | 2 | 4 | 9 | 4 | 3 | 8 |
| 49 | 82,41 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 2 | 17 | 2 | 1 | 2 | 9 | 3 | 2 | 11 |
| 49 | 84,08 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 14 | 3 | 2 | 1 | 7 | 3 | 2 | 15 |
| 49 | 86,20 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 15 | 3 | 5 | 6 | 1 | 1 | 16 |
| 49 | 88,19 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 13 | 1 | 6 | 9 | 1 | 2 | 11 |
| 45 | 89,67 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 2 | 14 | 6 | 6 | 1 | 3 | 11 |
| 43 | 88,34 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Avser mandatperioden 2018–2022.
| Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| S | Matilda Wärenfalk | C | Anna-Kajsa Arnesson | M | Henrik Yngvesson | [19] |
Övriga nämnder
Avser mandatperioden 2018–2022.
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Kultur- och tillväxtnämnden | C | Per-Olov Johansson | M | Pär Palmgren | [20] |
| Samhällsbyggnadsnämnden | S | Per-Olof Johansson | M | Hans-Ove Görtz | [21] |
| Socialnämnden | C | Gunilla Karlsson | M | Eva Folkesdotter Paradis | [22] |
| Utbildningsnämnden | S | Håkan Lindkvist | M | Agneta Stjärnlöf | [23] |
| Valnämnden | C | Gudrun Mo | M | Ludvig Hasselbom | [24] |
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Jordbruk, stenförädling och fiske har sedan länge utgjort de huvudsakliga näringarna på södra Öland. En annan viktig del av näringslivet är den årliga sommarturismen. I början av 2020-talet tillhörde kycklinguppfödaren Guldfågeln AB de största företagen i kommunen.[9]
Industri
Öland generellt har haft en svag industriell utveckling från 1860-talet och fram tills Ölandsbron anlades. De större arbetsgivarna inom industrisektorn har varit få och koncentrerade till Färjestaden, Mörbylånga, Degerhamn och Grönhögen. I Torslunda och Mörbylånga har livsmedelsindustrin dominerat och i Degerhamn och Grönhögen har sten- och cementindustrin dominerat. Övriga socknar I kommunen har knappt haft någon industri. Bland större arbetsgivarna inom industrisektorn hittas exempelvis Ölands cement som bildades 1886 och bestod av två alunbruk. Under 1800-talet var dessa Kalmar läns mest betydande industriarbetsplatser. I första halvan av 1900-talet etablerades industrier i socknarna Mörbylånga, Torslunda och Ventlinge, vilket påverkade befolkningstrenden positivt. Mörbylånga sockerbruk bildades 1908 och innebar att ännu en storindustri tillkom, bruket lades ner 1992. År 1942 startades Mörbylånga konservfabrik/Winborgs som även den blev en stor arbetsgivare, även denna verksamhet lades ner 1992. Åren 1939–2005 hette Färjestadens största industri Alvarets konservfabrik/Ölands konservfabrik/Önos. I slutet av 1800-talet fanns flera stenhuggerier och/eller kalkbruk i Grönhögen. I början av 1900-talet bildades AB Ölandskalk som senare blev ortens dominerande företag. Detta bolag övergick 1939 i Yxeredbolagets ägo. Det anlade 1940 en Ytongfabrik i Grönhögen. Företaget lades ner 1971.[25]
Infrastruktur
Transporter
I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 136 som via länsväg 137 och Ölandsbron har förbindelse till Kalmar och E22.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 16 220 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 145:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Mörbylånga kommun 1970–2020[26] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 9 898 | |||
| 1975 | 11 383 | |||
| 1980 | 12 613 | |||
| 1985 | 12 707 | |||
| 1990 | 13 447 | |||
| 1995 | 13 802 | |||
| 2000 | 13 442 | |||
| 2005 | 13 405 | |||
| 2010 | 14 021 | |||
| 2015 | 14 669 | |||
| 2020 | 15 487 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 024, eller 7,06 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 498 den 31 december 2014).[27]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Mörbylånga kommun 14 498 personer. Av dessa var 874 personer (6,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[28]
| Födelseland[28] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 13 624 |
| 2 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 144 |
| 3 | Asien: Övriga länder | 93 |
| 4 |  Finland | 79 |
| 5 |  Polen | 72 |
| 6 |  Tyskland | 71 |
| 7 |  Thailand | 60 |
| 8 |  Afghanistan | 51 |
| 9 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 43 |
| 10 | Europa utom EU: Övriga länder | 42 |
| 11 |  Bosnien och Hercegovina | 31 |
| 12 |  Norge | 31 |
| 13 |  Danmark | 29 |
| 14 |  Iran | 27 |
| 14 | Sydamerika | 27 |
| 16 | Nordamerika | 23 |
| 17 | Afrika: Övriga länder | 21 |
| 18 |  Syrien | 10 |
| 19 |  Kina | 7 |
| 20 |  Irak | 4 |
| 20 | Oceanien | 4 |
| 22 |  Island | 3 |
| 23 |  Sovjetunionen | 1 |
| 24 |  Turkiet | 1 |
| 25 | Okänt födelseland | 0 |
| 25 |  Somalia | 0 |
Kultur
Kulturarv
En stor andel av kommunen är sedan år 2000 skyddat som världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Det sträcker sig från Karlevi i väster till Gårdby i öster och hela vägen söderut.[29] Andra kulturarv är exempelvis Ölands äldsta runsten, Karlevistenen, som restes efter den danske hövdingen Sibbe den gode.[30]
Kommunvapen
Blasonering: I guld en av vågskura bildad blå stam och däröver ett rött skansmärke med fem uddar, varav en uppåtriktad.
Ingen av de ingående tidigare kommunerna hade haft något vapen och när Mörbylånga kommun färdigbildats 1974 började arbetet med ett sådant. Ett förslag innehöll en hjort. Kommunen omfattade dock bara halva Öland och ett vapen så likt landskapsvapnet ansågs därför olämpligt. Skansmärket i det vapen, som kommunen lät registrera i PRV år 1980 syftar på två försvunna skansar inom kommunens område. I samarbete med statsheraldikern är vapnet komponerat av ölandskonstnären Sven-Bertil Svensson.
Se även
- Personer med anknytning till Mörbylånga kommun
Källor
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b] ”Mörbylånga - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%B6rbyl%C3%A5nga. Läst 23 november 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/sok.html. Läst 6 december 2022.
- ^ ”Arontorp”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/arontorp.html. Läst 6 december 2022.
- ^ ”Parteby alvar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/parteby-alvar.html. Läst 6 december 2022.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Kalmar, P4 (20 oktober 2014). ”Borgerlig allians kommer styra Mörbylånga”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5995985. Läst 22 november 2022.
- ^ Broke, Cecilia; Ekströmer, Cecilia (14 september 2018). ”Nya koalitioner tar makten i båda Ölandskommunerna”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/styret-klart-i-borgholm. Läst 22 november 2022.
- ^ Oscarson, Kajsa (7 oktober 2022). ”Klart i Kalmar – S, V och C fortsätter styra”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/klart-i-kalmar-s-v-och-c-fortsatter-styra. Läst 22 november 2022.
- ^ ”Kommunfullmäktige”. Mörbylånga kommun. https://www.morbylanga.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige/. Läst 6 september 2024.
- ^ [1], Kommunstyrelse — Mörbylånga kommun.
- ^ [2] Arkiverad 5 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine., Kultur- och tillväxtnämnd — Mörbylånga kommun.
- ^ [3] Arkiverad 5 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine., Samhällsbyggnadsnämnd — Mörbylånga kommun.
- ^ [4] Arkiverad 5 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine., Socialnämnd — Mörbylånga kommun.
- ^ [5] Arkiverad 5 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine., Utbildningsnämnd — Mörbylånga kommun.
- ^ [6] Arkiverad 5 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine., Valnämnd — Mörbylånga kommun.
- ^ [https://web.archive.org/web/20221123224621/https://kalmarlansmuseum.se/wp-content/uploads/2022/05/slutmorbylangaindarv.pdf ”Mörbylånga kommuns industriarv”] (PDF). Kalmar läns museum. 28 januari 2008. Arkiverad från originalet den 23 november 2022. https://web.archive.org/web/20221123224621/https://kalmarlansmuseum.se/wp-content/uploads/2022/05/slutmorbylangaindarv.pdf. Läst 23 november 2022. ”Generellt sett uppvisar Öland en svag industriell utveckling och vikande befolkningssiffror under hela industrialismens era – från 1860-talet och fram till Ölandsbrons tillkomst. Under 1800-talet finns dock en av Kalmar läns mest betydande industriarbetsplatser i Degerhamn, Södra Möckleby socken, på Öland – nämligen de två alunbruken, från 1886 Ölands Cement. Under slutet av 1800-talet var Södra Möckleby den enda socknen inom den nuvarande Mörbylånga kommun som kunde uppvisa en positiv befolkningsutveckling. Under 1900-talets första hälft vände den negativa befolkningsutvecklingen också i Mörbylånga, Torslunda och Ventlinge socknar. Orsaken stod att finna i industrietableringar på respektiver ort. År 1908 fick södra Öland ytterligare en storindustri då Mörbylånga sockerbruk (1908-1992) startades. Kring mitten av seklet hade köpingen även en stor arbetsgivare i en annan livsmedelsindustri: Mörbylånga konservfabrik/Winborgs (1942-1992). Även Färjestadens största industri var en konservfabrik: Alvarets konservfabrik/Ölands konservfabrik/Önos (1939-2005). I Grönhögen fanns flera stenhuggerier och/eller kalkbruk redan i slutet av 1800-talet. Ett stycke in på 1900-talet bildades AB Ölandskalk som snart blev ortens dominerande företag. Från 1939 övergick detta bolag i Yxeredbolagets ägo som anlade en Ytongfabrik (1940-1971) i Grönhögen. De större industriarbetsplatserna har således varit få och koncentrerade till orterna Färjestaden, Mörbylånga, Degerhamn och Grönhögen. Medan livsmedelsindustrin dominerat Torslundas och Mörbylångas industriella liv, har sten- och cementindustrin varit viktigast i Degerhamn och Grönhögen. I flera socknar på södra Öland har man knappt haft någon industri. I många fall inskränker sig de tillverkningsställen man haft till exempelvis ett mejeri, en motorkvarn, en smedja eller ett mindre stenhuggeri.”
- ^ ”Nationalencyklopedin - Mörbylånga”. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%B6rbyl%C3%A5nga.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 18 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
- ^ ”Världsarv - Morbylanga Kommun”. www.morbylanga.se. Arkiverad från originalet den 6 december 2022. https://web.archive.org/web/20221206205258/https://www.morbylanga.se/Templates/Meridium/Pages/Page.aspx?id=1409&epslanguage=sv. Läst 6 december 2022.
- ^ ”Karlevistenen”. SFV. https://www.sfv.se/vara-fastigheter/sok/sverige/kalmar-lan/karlevistenen/. Läst 6 december 2022.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Mörbylånga kommun.- Mörbylånga kommun
| |||||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg)
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Syria and the Syria Revolution (2024-present)
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: Marmelad
, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: W. Bulach, Licens: CC BY-SA 4.0
Grönhögen - Windmill: Grönhögen is a district of Mörbylånga on the Swedish Baltic Sea island Öland.
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Mörbylånga kommun
World file:
119.86341118821846408 0 0 -119.86341118821846408 1807071.88149677612818778
7715231.57851058430969715Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).