Måne
En måne, naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem. Ordet i bestämd form – månen – avser planeten jordens måne. Det finns inte i något fall belagt att någon måne har egna månar. De flesta stora månar i solsystemet är bundna i synkron rotation med en och samma sida vänd mot planeten. Ett exempel på en måne som inte beter sig på detta vis är Hyperion som roterar kaotiskt kring Saturnus.[1]
En asteroidmåne är en måne som kretsar kring en asteroid.
En måne kan ha bildats samtidigt som moderplaneten eller senare infångats av planetens gravitationskraft. I vårt eget solsystem känner vi i nuläget till 285 månar runt sex av de åtta planeterna:
- Jorden – månen
- Mars – Phobos och Deimos
- Jupiter – Ganymedes (som är solsystemets största måne), Io, Europa, Callisto och 91 andra kända månar[2]
- Saturnus – Titan (den enda månen i solsystemet som har en tät atmosfär), Rhea, Enceladus, Dione, Tethys, Hyperion, Japetus och 139 andra kända månar[3]
- Uranus – Titania, Oberon, Ariel, Umbriel, Miranda och 22 andra kända månar[4]
- Neptunus – Triton och 13 andra kända månar[5]
Runt dvärgplaneten Pluto känner man till fem månar: Charon, Nix, Hydra, Kerberos och Styx.[6] Charon och Pluto kallas ibland för en dubbel-dvärgplanet. Charon visar alltid samma sida mot Pluto och Pluto visar alltid samma sida mot Charon.[7]
Även asteroider har månar. Sonden Galileo tog 1993 de första bilderna på Dactyl som är en måne till asteroiden 243 Ida.[8] Astronomerna känner nu (januari 2024) till mer än 500 asteroider och transneptunska objekt runt vilka det kretsar månar.[9]
Se även
Referenser
- ^ ”Hyperion”. NASA Science. https://science.nasa.gov/saturn/moons/hyperion/. Läst 18 januari 2024.
- ^ ”Moons of Jupiter”. NASA Science. https://science.nasa.gov/jupiter/moons/. Läst 3 januari 2024. ”Jupiter has 95 moons that have been officially recognized by the International Astronomical Union.”
- ^ ”Saturn Moons”. NASA Science. https://science.nasa.gov/saturn/moons/. Läst 27 november 2023. ”As of June 8, 2023, Saturn has 146 moons in its orbit.”
- ^ ”Uranus Moons”. NASA Science. https://science.nasa.gov/uranus/moons/. Läst 18 januari 2024.
- ^ ”Neptune Moons”. NASA Science. https://science.nasa.gov/neptune/moons/. Läst 18 januari 2024.
- ^ Williams, David R. (11 januari 2024). ”Pluto Fact Sheet”. NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/plutofact.html. Läst 16 januari 2024.
- ^ ”Pluto Facts”. The Nine Planets. 4 januari 2021. https://nineplanets.org/pluto/. Läst 16 januari 2024.
- ^ ”Asteroid 243 Ida and its newly discovered moon, Dactyl” (på engelska). www.esa.int. 27 februari 2002. https://www.esa.int/ESA_Multimedia/Images/2001/07/Asteroid_243_Ida_and_its_newly_discovered_moon_Dactyl. Läst 16 januari 2024.
- ^ Wm. Robert Johnston (15 januari 2024). ”Asteroids with Satellites” (på engelska). Johnston's Archive. http://www.johnstonsarchive.net/astro/asteroidmoons.html. Läst 16 januari 2024.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Måne.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Media som används på denna webbplats
Major Solar System objects. Sizes of planets and Sun are roughly to scale, but distances are not. This is not a diagram of all known moons – small gas giants' moons and Pluto's S/2011 P 1 moon are not shown.
Moons of solar system scaled to Earth's Moon.