Målflygdivisionen

Målflygdivisionen
(MFD)
Divisionsemblem
Information
Datum1967–1997
LandSverige
FörsvarsgrenFlygvapnet
TypMålflygdivision
RollMålflyg
Del avUpplands flygflottilj [a]
StorlekDivision
HögkvarterLinköpings garnison
FörläggningsortLinköping
ÖvningsplatsMalmens flygplats
ValspråkSemper Primus
(Alltid först)
Tjänstetecken
Sköldemärken
Flygplan
Telekrigförings
flygplan
J 32E Lansen
SpaningsflygplanTp 85
MålflygplanS 29C, J 29F, J 32B, J 32D, Sk 60B, Sk 60C
Minnesplakett från Målflygdivisionen vid nedläggningen den 26 juni 1997.
TP 85 (S/N 85210) i pension på Arlanda, september 2008

Målflygdivisionen var en svensk flygdivision inom Flygvapnet som verkade mellan åren 1967 och 1997. Förbandet verkade som ett detachement förlagt vid Malmens flygbas i Malmslätt.[1]

Historik

Målflygdivisionen har sitt ursprung ur en provisorisk målflyggrupp som bildades vid Östgöta flygflottilj 1964. En stor bakomvarande faktor till att målflyget kom till, var att Chefen för Flygvapnet (CFV) vid en inspektion efter ombeväpningen till J 35, uppmärksammade att radarjaktledningen inte fungerade bra. Som en åtgärd väcktes då en idé om att för träning sätta upp ett målflyg. Till en början organiserades 4-6 flygförare med fyra individer Saab 29 Tunnan. Behovet av målflygning blev större än tänkt, vilket medförde att målflyggruppen omorganiserades till en division. Detta blev möjligt efter att 33. jaktflygdivisionen (Cesar Gul), vid F 3 vakantsattes den 1 juli 1967.[2] Målflygdivisionen tillfördes ett 45 individer av S 29C och J 29F Tunnan, vilka hämtades från F 4 och F 21, som de sista operativa flygplan 29-förbanden.[3] Att divisionen tillfördes äldre flygplan från flottiljer som ombeväpnades till nya flygsystem, medgav att till en låg kostnad organisera och upprätthålla målflygdivisionen.

I oktober 1970 flögs de tre sista S 29C från målflygdivisionen, och gjorde en sista landning i Halmstad. Där kom de att ingå som övningsobjekt vid den blivande brandförsvars- och räddningsskolan vid Hallands flygkår (F 14).[4]

År 1970 tillfördes divisionen skolflygplanet Sk 60. Totalt baserades 14 individer av Sk 60 på Malmslätt. Men de Sk 60 som tjänstgjorde vid Målflygdivisionen tilldelades aldrig flottiljsiffra "3" eller "13", utan behöll flottiljsiffra "5", samt stationssignal synonymt med flygplanets serienummer.

Hösten 1971 påbörjades en omskolning till J 32B Lansen av flygförarna vid målflygdivisionen. Omskolningen gjordes vid Hälsinge flygflottilj (F 15), och var färdig i december 1971. Samtidigt överfördes en målflyggrupp från F 15 till F 3. Den målflyggruppen bestod av sex individer J 32B, vilka nu istället kom att ingå i målflygdivisionen. Divisionen bestod nu av en flotta av J 29, J 32 och Sk 60. År 1972 påbörjades en modifiering av J 32B till J 32E och J 32D.[3]

Inför budgetår 1972/1973 återlämnade divisionen samtliga Sk 60 till Krigsflygskolan (F 5) i Ljungbyhed, detta på grund av kostnadsmässiga skäl. Men flygplanen var redan tillbaka vid divisionen från den 1 juli 1973, och divisionen hade då 24 individer J 32 och 15 individer Sk 60. J 29 fasades ut och utgick helt 1974.[3]

Den 30 juni 1974 avvecklades Östgöta flygflottilj genom ett tidigare riksdagsbeslut. Måldivisionen var dock planerad att bibehållas på Malmen som ett detachement till Bråvalla flygflottilj (F 13). Från den 1 juli 1974 övergick divisionen tillsammans med Flygtransportdivisionen till F 13 Malmen, som var namnet på detachement till F 13. Året därpå, 1975, började detachementet sätta upp en lätt attackdivision, vilka bestod av Sk 60, och opererades av Målflygdivisionen.

Målflygdivisionen som i början av 1970-talet hade tillförts tolv J 32E, fick ytterligare tre individer 1979. Dessa flygplan som var modifierade J 32B, hade fått den taktiska utrustningen ersatt av inre och yttre störutrustning. Denna utrustning kom att variera i hög grad under de 25 år som J32E var operativ inom flygvapnet.[5]

Inför försvarsbeslutet 1982 förordade både Överbefälhavaren och försvarsutskottet en avveckling av hela detachementet på Malmslätt. I detachementet ingick vid den tidpunkten stab, förvaltnings- och driftenheter, målflyg- och transportflygdivision. Avvecklingen skulle då ske successivt och skulle vara helt färdig i slutet av 1980-talet.[6] Den ingående verksamheten skulle då fördelas på andra förband eller utgå ur Flygvapnets organisation. När riksdagen antog försvarsbeslutet stod det klart att endast Måldivisionen blev kvar inom F 13 M. Den lätta attacken avvecklades 1984. Transportdivisionen överfördes till Skaraborgs flygflottilj (F 7). De fastigheter som blev lediga på Malmen övertogs istället av Östgöta arméflygbataljon (AF 2), vilken ombaserades från Nyköping.

Efter försvarsbeslutet tillfördes divisionen, två individer Tp 85 Caravelle, vilka kom från den avvecklade Flygtransportdivisionen. Dessa kom dock att verka som separat flygstyrka från den 1 juli 1983.[7]

År 1992 stod det klart att F 13 skulle avvecklas senast den 30 juni 1994 och att den ingående verksamheten skulle fördelas på andra förband. Detachementet och Måldivisionen kom då genom en ceremoni den 18 juni 1993 att överföras till Upplands flygflottilj (F 16). Detachementets nya namn blev F 16 M.

Måldivisionen överlevde två flottiljnedläggningar och fyra försvarsbeslut. Men genom försvarsbeslutet 1996 var det Målflygdivisionen och tillhörande kompani samt flygverkstaden på Malmen som stod på tur för avveckling.[8] Den 26 juni 1997 hölls en ceremoni över avvecklingen av divisionen med tillhörande kompani, där bland annat tolv individer J 32E gjorde en formationsflygning över Östergötland. Efter avvecklingen av divisionen övergick åtta flygplansindivider till FMV:Prov, resterade flygplansindivider antingen skrotades eller blev museiföremål.[9]

Efter avvecklingen av divisionen modifierade Flygvapnet tio individer av Sk 37 till motmedelsflygplan. De kom att överta rollen som störflygplan och baseradse i tur och ordning på Jämtlands flygflottilj (F 4), Norrbottens flygflottilj (F 21) och Försökscentralen (FC). Dock kom aldrig tio flygplansindivider Sk 37E att finnas samtidigt. Detta då den första modifierade Sk 37E gick till skroten, innan den sista var modifierad.[10] Målbogseringen övertogs av det civila företaget Nyge Aero, som senare köptes upp av Saab.

Verksamhet

Målflygdivisionen hade till en början ingen fast personal, utan fick kommenderad personal från andra flygflottiljer. I början av 1970-talet blev divisionen tilldelad 12 flygförare och fem navigatörer.[3] Vid avvecklingen bestod divisionen av 26 flygförare. Dess sista divisionschef var major Bengt Carlsson.[9] Målflygdivisionens första flygplanen var märkta med gul färg. Vilken kan bero på att divisionen tog över efter Cesar Gul, det vill säga tredje divisionen vid F 3. Östgöta flygflottiljs anropssignal var "Cesar", vilken divisionen bibehöll som anropssignal även efter att F 3 avvecklades.

Divisionens verksamhet
  • Målgång för radarjaktutbildning
  • Målgång för taktisk utbildning av flygförare till J/S 35 Draken
  • Motmedelsutbildning
  • Målbogsering med J 29F (fram till 1974.)
  • Flygning för GTLU-utbildning
  • Deltagande i alla tillämpningsövningar
  • Utföra kontroll av incidentberedskap
  • Diagramflygning för FMV
  • Målgång åt armén och marinen i mindre omfattning.
  • Radiakflygning åt FOA
  • Återinflygning av flygförare på Sk 60 och J 32.

Förläggningar och övningsplatser

Sommaren 2003 lokaliserades Flygskolan till Malmen, och övertog Måldivisionens förläggningar på norra sidan om flygfältet.[11] På Malmen blev skolan en underenhet och detachement till Blekinge flygflottilj (F 17). Den 1 januari 2006 överfördes Flygskolan till att bli en skola inom Luftstridsskolan (LSS), men med bibehållen lokalisering till Malmen.[12]

Förbandschefer

Divisionschefer vid Måldivisionen åren 1967–1997.

  • 1967–1978: Ingemar Eriksson
  • 1979–1997: Bengt Carlsson

Anropssignal, beteckning och förläggningsort

Namn
Målflygdivisionen1967-07-011997-06-30
Beteckningar
MFD1967-07-011997-06-30
Förläggningsorter och baser
Malmens flygbas (F)1967-07-011997-06-30

Galleri

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1967–1974 var flygdivisionen underställd chefen för Östgöta flygflottilj, åren 1974–1993 chefen för Bråvalla flygflottilj, åren 1993–1997 chefen för Upplands flygflottilj.

Noter

  1. ^ Braunstein 2005, s. 51-54.
  2. ^ Prop. 1971:110
  3. ^ [a b c d] TIFF 1973-1
  4. ^ Kronologi över flyget i Sverige 1970-1979
  5. ^ J32E Störlansen Störflygplan
  6. ^ Prop. 1981/82:102
  7. ^ Flygvapennytt 1985-1
  8. ^ Ulriksson (2003), s. 26
  9. ^ [a b] Flygvapennytt 1997-3
  10. ^ Saab 37 Viggen AJ37 JA37 SH37 SF37
  11. ^ Flygvapennytt 2002-1
  12. ^ Flygskolan överlämnad till nytt förband

Webbkällor

Tryckta källor

  • Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. sid. 149-150. ISBN 91-971584-8-8 
  • Ulriksson, Christer (2003). Det sista decenniet: F 16 Upplands flygflottilj: en minnesbok 1993-2003. Ödeshög: Upplands flygflottiljs kamratförening. ISBN 91-631-3932-4 

Vidare läsning

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Saab J-32E Lansen 32512 03 (7592263770).jpg
Författare/Upphovsman: Alan Wilson , Licens: CC BY-SA 2.0
Saab J 32E Lansen vid Aeroseum i Göteborg.
Målflygdivisionen Förbandstecken.jpg
Författare/Upphovsman: Flygvapenmuseum, Licens: CC BY-SA 3.0
Förbandstecken Målflygdivisionen F 13 M/F 16 M.
F 7 Såtenäs 03.jpg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
Saab J 32D Lansen vid vid Skaraborgs flygflottilj (F 7). Individen är ursprungligen en J 32B och togs ursprungligen i tjänst vid F 1 i Västerås i början av 1960. Under 1970-talet kom individen, i en grupp om sex flygplan (32545, 32548, 32603, 32606, 32610 och 32615), att konverteras till målbogserare och fick beteckningen J 32D. J 32D togs sedan i tjänst vid målflygdivisionen i Malmstlätt.
F 15 Flygmuseum 12.JPG
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
Saab J 32E Lansen vid F 15 Flygmuseum i Söderhamn.
J 29F.jpg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
Saab J 29F Tunnan här i tjänst vid Målflygdivisionen.
SAAB J29 Tunnan.jpg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
Saab S 29C Tunnan, flygplan 29970, levererades den 19 januari 1956. Det flög som fotospaningsflygplan vid F 11, F 21 och från år 1967 vid målflygdivisionen F 3. Flygplanet hade tjänat ut den 30 juni 1970, och överlämnades därefter till de flyghistoriska samlingarna på Malmen.
Caravelle SE-DAI.jpg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 2.5
Sud Aviation Caravelle uppställd på Arlanda flygplats
Målflygdivisionen minnesplakett.jpg
Författare/Upphovsman: Ronald Jakobsson / Gotlands Försvarsmuseum, Licens: CC BY-SA 3.0
Minnesplakett från Målflygdivisionen vid nedläggningen den 26 juni 1997.
Roundel of Sweden – Low Visibility.svg
Svenska flygvapnets nationalitetsrundel (även kallat sköldemärke), med symbolen Tre Kronor.
Roundel of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: slady, Licens: CC BY-SA 3.0
Svenska flygvapnets nationalitetsrundel (även kallat sköldemärke), med symbolen Tre Kronor.