Mölnlycke

Mölnlycke
Tätort · Centralort
Mölnlycke centrum
Mölnlycke centrum
LandSverige Sverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län
KommunerHärryda kommun, Mölndals kommun, Partille kommun
DistriktRåda distrikt,
Kållereds distrikt,
Stensjöns distrikt,
Partille distrikt
Höjdläge55 m ö.h.
Koordinater57°39′12″N 12°7′21″Ö / 57.65333°N 12.12250°Ö / 57.65333; 12.12250
Area
 - tätort1 173 hektar (2020)[3]
 - kommun291,09 km² (2019)[1]
 - Härryda kommun1 132 hektar (2020)[4]
 - Mölndals kommun22 hektar (2020)[4]
 - Partille kommun19 hektar (2020)[4]
Folkmängd
 - tätort18 392 (2020)[3]
 - kommun39 919 (2023)[2]
 - Härryda kommun17 975 (2020)[4]
 - Mölndals kommun137 (2020)[4]
 - Partille kommun280 (2020)[4]
Befolkningstäthet
 - tätort15,7 inv./hektar
 - kommun137 inv./km²
 - Härryda kommun15,9 inv./hektar
 - Mölndals kommun6,2 inv./hektar
 - Partille kommun14,7 inv./hektar
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
PostortMölnlycke
Pixbo
Riktnummer031
TätortskodT4520[5]
Beb.områdeskod1401TC108 (1960–)[6]
Geonames2691440
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Mölnlycke
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Mölnlycke centrum. I Mölndalsån syns skulpturen "Arton" av Lars Kleen.

Mölnlycke är en tätort och centralort i Härryda kommun i Västra Götalands län och kyrkby i Råda socken. Ett mindre antal fastigheter ligger dock i Mölndals och Partille kommuner.

Mölnlycke ligger omkring en mil sydost om centrala Göteborg. Större delen av bebyggelsen består av villor, radhus och kedjehus. Trots den täta bebyggelsen har Mölnlycke många grönområden, bland annat Rådasjöns naturreservat och Finnsjöns friluftsområde. Genom centrum rinner Mölndalsån på sin väg från Landvettersjön (Gröen) till Rådasjön.

Historia

Samhället Mölnlycke växte fram som bostäder för arbetare vid Mölnlycke fabriker, sedermera Mölnlycke AB. Fabrikerna grundades 1849 av den från Sachsen invandrade Gustav Ferdinand Hennig. Under många år leddes verksamheten av Hennigs svärson Bruno Wendel. Mölnlycke tillverkade textilier och textilprodukter av olika slag ända fram till slutet av 1990-talet. Det gamla fabriksområdet har numera renoverats och blivit lokaler för ett flertal olika företag. Den slottsliknande vita trävilla som Wendel uppförde norr om fabrikerna som bostad åt sig själv inrymmer sedan 1908 Wendelsbergs folkhögskola.

Namnet Mölnlycke hittas i de skriftliga källorna 1609 i formen Molnelyckie, vidare Möllnelycke 1675 och Mölnlycka 1825. Betydelsen hos förleden Möln- är samma som i Mölndal, av mölna, "kvarn" samt efterleden -lycke som i lycka, "inhägnat område".[7]

Mölnlycke resecentrum
Gågatan i Mölnlycke centrum

En viktig näring i Mölnlycke från slutet av 1800-talet och långt in på 1900-talet var handelsträdgårdar där blommor, frukt och grönsaker odlades för försäljning i Göteborg. Odlingarna fanns på många platser i Mölnlycke med omnejd, bland annat på Råda säteri och Pixbo herrgård samt alldeles i närheten av centrum.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Mölnlycke 1900–2020[8][9]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1900
  
900
1960
  
4 641
1965
  
5 207
1970
  
7 360
1975
  
10 400
1980
  
10 631
1990
  
11 529732
1995
  
12 825774
2000
  
13 675779
2005
  
14 439797
2010
  
15 608810
2015
  
17 5791 191
2018
  
18 3201 159
2020
  
18 3921 173
Anm.: Sammanvuxen med Djupedalsäng 1970 och med Benareby, Lilla Kullbäckstorp och Bolås (västra delen) 2015.
 † Som köpingsliknande samhälle 1900.

Samhället

Allén mot centrum från norr

Mölnlyckes centrum låg ursprungligen vid ortens gamla järnvägsstation, söder om Massetjärn, men flyttades successivt under 1900-talet till sitt nuvarande läge mellan Rådasjön och Massetjärn. På 2000-talet har det genomgått en kraftig omvandling som gett det en stadsliknande kärna. Järnvägsstationen flyttades i sin tur 2003 och är nu samlokaliserad med ortens bussterminal under namnet Mölnlycke resecentrum.

Ost respektive sydost om Mölnlycke ligger Nya Långenäs och Benareby, vilka räknas som små tätorter men praktiskt sett tillhör Mölnlycke eftersom där saknas all egen samhällsservice. Pixbo, i sydväst från centrum sett, har vuxit samman med Mölnlycke tätort men är egen postort. Lahall är ett småhusområde söder om Mölnlycke. I nordöstra utkanten av Mölnlycke, mellan Landvettersjön och Bråta industriområde, planeras ett nytt bostadsområde vid namn Wendelstrand[10] på platsen för ett numera nedlagt stenbrott[11].

I norra Mölnlycke, i direkt anslutning till Riksväg 27/40, ligger Mölnlycke företagspark och Solstens industriområde.

I Mölnlycke ligger Härryda kommuns gymnasium, Hulebäcksgymnasiet, som invigdes 1995. Skolan är byggd i och runt den före detta Hulebäcksfabriken, som varit väveri, möbelfabrik och mekanisk verkstad. Hulebäcksfabriken ägdes och drevs ursprungligen av Mölnlycke fabriker, men fick sedermera andra ägare.

Kultur

Mölnlycke kulturhus, invigt 1990, har en scen som används för konserter och teatergästspel samt som biograf. På Wendelsbergs Teater och Skolscen, som drivs av Wendelsbergs folkhögskola, spelas föreställningar med skolans egna studenter.

I ortens musikliv märks bland annat Mölnlycke musiksällskaps blås- och stråkorkestrar samt Mölnlycke storband, ensembler som har varit aktiva i flera decennier.

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Mölnlycke är Råda kyrka, Råda säteri och Långenäs.

Idrott

I Mölnlycke finns bland andra idrottsföreningarna Mölnlycke IF (fotboll), Sjövalla Frisksportklubb (orientering, fotboll, gymnastik m m), Pixbo Tennis, Pixbo Gymnastikförening, Råda BMK (badminton) och Pixbo Wallenstam IBK (innebandy). Vid Råda säteri finns Råda Ridklubb. På Wendelsbergs folkhögskola har det tidigare arrangerats årliga turneringar i handikappidrotten goalball.

Se även

Kända personer från Mölnlycke

Några kända personer från Mölnlycke är

Källor

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f] Statistiska tätorter 2020, befolkning och landareal per tätort och kommun, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 16 december 2013.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 115
  8. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  9. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  10. ^ ”Om Wendelstrand – Wendelstrand”. Arkiverad från originalet den 3 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220103185423/https://www.wendelstrand.se/om-wendelstrand/. Läst 3 januari 2022. 
  11. ^ ”Trästaden Wendelstrand - unikt projekt när stenbrott blir 900 bostäder i trä”. Nya Projekt. 17 juni 2020. https://www.nyaprojekt.se/2020/06/17/trastaden-wendelstrand-unikt-projekt-nar-stenbrott-blir-900-bostader-i-tra/. Läst 3 januari 2022. 

Vidare läsning

  • Erixon, Ulf (2009). Mölnlycke fabriker: ett stycke svensk industrihistoria (2. omarb. uppl.). Mölnlycke: Alhagen. Libris 11733025. ISBN 91-974669-4-8 
  • Erixon, Ulf (2004). Råda uti Askims härad. Mölnlycke: Alhagen. Libris 10013222. ISBN 91-974669-1-3 
  • Erixon, Ulf (2005). Vägen västerut: en resa i tiden genom Härryda kommun. Mölnlycke: Alhagen. Libris 10519150. ISBN 91-974669-2-1 
  • Gatenheim, Erik W. (1984). Råda: bygd, socken, kommun. Mölnlycke: Härryda kommun. Libris 7792054. ISBN 91-970650-0-5 
  • Korn, Dan (1983). Mölnlyckeboken: ett samhälles historia genom tvåhundra år. [Mölnlycke]: [D. Korn]. Libris 591970 
  • Magnusson, Åke (1994). Handelsträdgårdar i Mölnlycke. Mölnlycke: Råda hembygdsfören. Libris 1961479 
  • Magnusson, Åke (2005). Vägnamnen berättar: vägar och gator i Härryda kommun (1. uppl.). Mölnlycke: Härryda kommun. Libris 10067713. ISBN 91-970650-1-3 

Media som används på denna webbplats

Sweden Västra Götaland location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Karta över Västra Götaland i Sverige

Equirectangular projection, N / S sträcker sig 190%. Geografiska gränser för kartan:

  • N: 59.50° N
  • S: 57.10° N
  • W: 10.90° E
  • E: 15.20° E
Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Molnlycke.JPG
Författare/Upphovsman: Norum, Licens: CC BY-SA 3.0
Mölnlycke
1024px-IMG 0366.JPG
Författare/Upphovsman: Norum, Licens: CC BY-SA 3.0
Mölnlycke
Molnlycke-centrum.jpg
Författare/Upphovsman: Bulver, Licens: CC BY-SA 3.0
Mölnlycke centrum sett från Resecentrum
Molnlycke-resecentrum.jpg
Författare/Upphovsman: Bulver, Licens: CC BY-SA 3.0
Mölnlycke resecentrum, Härryda kommun