Lysings härad

Lysings härad
Härad
Rökstenen
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Lysings häradsvapen
LandSverige Sverige
LänÖstergötlands län
LandskapÖstergötland
SocknarHeda
Kumla
Rök
Stora Åby
Svanshals
Trehörna
Västra Tollstad
Ödeshög
Lysings härads läge i Östergötlands län.
Lysings härads läge i Östergötlands län.
Lysings härads läge i Östergötlands län.

Lysings härad var ett härad i västra Östergötland vid Vättern och Smålandsgränsen. Häradets område motsvarar delar av Ödeshögs kommun och Mjölby kommun. Arealen mätte 464 km², varav land 438 och befolkningen uppgick 1920 till 9 797 invånare.[1] Häradet var tidigt förenat med Dals härad med tingsplats fram till 1400-talet i Hästholmen.[2] Senast vid år 1600 var häraderna separerade och tingsplatsen för Lysings härad låg i till 1727 i Åby, därefter till 1919 i Ödeshög, och efter 1919 i Mjölby.

Namnet

År 1347 skrevs Lysingshæradh. Detta består av namnet på en gammal tingsplats, nämligen Lysinger, vilket betyder "ljus, öppen plats", "glänta" eller dylikt.

Geografi

Lysings härad ligger mellan Tåkern och gränsen till Småland. I norr präglas området av den sydligaste delen av den odlade och bördiga Östgötaslätten kring Tåkern och foten av Omberg, vars södra hälft ligger inom Lysings härad. I söder dominerar Hålavedens bergiga skogstrakter.

I häradsområdet ligger bland annat tätorten Ödeshög och ruinerna av Alvastra kloster. Söder härom ligger hamnplatsen Hästholmen, som under äldre medeltid var tingsplats. Vid Hästholmen fanns förr järnvägsstation samt ångbåtsbrygga.

Socknar

Lysings härad omfattade följande socknar:

I Ödeshögs kommun

I Mjölby kommun

Tingsplatser

A. Gemensamt för Lysings och Dals härader[3] :

B. Lysings härad:

Det kan i äldre tider ha funnits tingsplatser på andra ställen också. Dock knappast vid Tingstad som ligger avsides i Holaveden. Däremot är det troligt att den så kallade Tingsmaden vid gränsen mellan Stora Åbys och Röks socken har varit tingsplats. Tingsmaden ligger endast en kilometer från huvudvägen genom Lysings härad.

Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätter

Socknarna ingick i Östergötlands län. Församlingarna tillhör(de) Linköpings stift.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

  • 1720-1899 Lysings, Dals och Aska fögderi
  • 1900-1917 Lysings och Göstrings fögderi
  • 1918-1990 Mjölby fögderi ej mellan 1946 och 1967 för Ödeshögs, Västra Tollstads och Stora Åby socken
  • 1946-1966 Vadstena fögderi för Ödeshögs, Västra Tollstads och Stora Åby socken

Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter:

Häradshövdingar

Ämbetstid[5]NamnLevnadstid
1354–1360Bengt Nilsson
1375–1384Harald Bagge
1393–1419Nils Magnusson (Röde)
1432–1453Matts Odenkarl
1458–1477Sven Pedersson (Sparre)
1477–1491Hans Kruse
1518Måns Gadh
1523Peder Svenske
1535–1537Erik skrivare
1537–1543Germund Svensson (Somme)-1560
1544–1546Nils Arvidsson
1549Olof Eskilsson
1558Johan Siggesson (Svartingstorps-ätten)
1568Erik Knutsson
1573Erik Ambjörnsson
1578–1580Bengt Knutsson (Hand)
1581–1582Peder Ribbing
1583–1587Anders Grijs–1587
1589–1594Hans Åkesson (Soop)
1594–1599Erik Ryning–1613
1600–1607Hans Stuart–1618
1607–1628Axel Drake
1628–1641Åke Soop
1641–Olof Berling
1658–1660Johan Ödell
1660–1678Nils Lindegren
1678–Zacharias Rehnberg
1716-1724Johan Lothigius1681–1724
1724-1737Magnus Eneroth
1738-1747Carl Stenholm
1747-1763Israel Trolle1716–1795
1763-1772Elias Magnus Nordenstolpe
1772-1782Anders Jansson
1782-1794Carl Jakob von Strokirch1753-1800
1794-1821Ture von Nackreij1759-1821
1822-1838Mattias Weibull1783–1838
1838-1846Jonas Abraham Tornérhielm1798–1877
1846-1860Lars Petter Eneqvist1797–1860
1860-1880Johan Olof Söderholm
1880-1889Simzon Koch
1890-1905Carl Landegren
1905-1936Erik Petersson
1936-1947Alvar Montelius1880-1949
1947-1958Herbert Fagerström1892-1967
1959-1970Tage Silfverskiöld1909-1985

Referenser

Noter

  1. ^ Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939 
  2. ^ Wildte, Fridolf (1934). Östergötlands tingsställen. sid. 175. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305125045/http://hembygdsbok.odeshog.se/web/odeskult/internet.nsf/0/9874F4612C3ACA53C12577C10040812E/%24file/0.pdf. Läst 11 december 2023  
  3. ^ Thorsten Andersson (1965) Svenska häradsnamn, Lund: Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning. Utgivet av Jöran Sahlgren, sid. 283
  4. ^ Andersson, Thorsten. ”Lysings härad och dess socknar” ( PDF). Ödeshögs Hembygdsbok. Ödeshögs kommun. http://hembygdsbok.odeshog.se/uploads/entry_documents/1066/lysings_harad_och_dess_socknar.pdf?1486316935. Läst 19 februari 2021. 
  5. ^ Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige: med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. 1. Stockholm: Norstedt. sid. 285-287. Libris 54407 

Webbkällor

  • Nationella arkivdatabasen för uppgifter om fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter

Tryckta källor

Vidare läsning

  • Andersson, Halvar (red); Strövtåg i Lysingsbygden, Ödeshögs kulturnämnd, 1972, LIBRIS-id 8214465
  • Friesen, Otto von (1870-1942); Rökstenen - runstenen vid Röks kyrka, Lysings härad Östergötland läst och tydd, Stockholms, 1920, BURK-nummer 484169
  • Petersson, Conny L. A. (1947-); Jättarna i Lysings härad, Borensberg - Noteria, 1983, LIBRIS-id 382595
  • Stora Åby sparbank, En bok om Lysings härad utgiven av Stora Åby sparbank i anledning av dess 50 åriga tillvaro 1902-1952, Stora Åby, 1952, BURK-nummer 1300878


Härader i Östergötland
Östergötlands vapen

Media som används på denna webbplats

Lysings härad.jpg
Karta beskrivande Lysings härads läge i Östergötlands län.
Rökstenen 1.JPG
Författare/Upphovsman: Bengt Olof ÅRADSSON, Licens: CC BY 1.0
Location: Near Ödeshög in south Sweden