Lynchning
Lynchning är ett slag av egenmäktig rättskipning, varigenom straff omedelbart utkrävs av en förmodad förbrytare i mer eller mindre ordnade former utan laga rannsakning och dom. I allmänhet består straffet i hängning, men den förmente brottslingen kan även lynchas av en uppretad folkmassa som misshandlar sitt offer till döds. Lynchning i form av våldsamt straff utan att döda kan förekomma till exempel genom metoden att smörja in offret i tjära och sedan rulla det i fjädrar.
Bakgrund
Begreppets uppkomst är oklar, men troligt är att det uppkom efter amerikanska revolutionen, där det fick namn efter överste Charles Lynch, som lät använda metoden mot förmodade kriminella och personer som stödde britterna.[2]
Lynchning associeras idag bland annat med de omfattande rasistiskt motiverade morden på svarta i USA under slutet av 1800-talet och ända fram till 1968. De flesta offren för lynchningar var afroamerikaner i sydstaterna. 83 % av alla dokumenterade lynchningar skedde i sydstaterna.[3]
Kända fall av lynchning
- Lynchningen av Axel von Fersen
- Lynchningen av Edward Coy
- Lynchningarna i St. Charles 1904
- Lynchningen av Henry Lowery
- Lynchningen av John Carter
- Rosa Luxemburg
- Karl Liebknecht
- Muammar al-Gaddafi
Galleri
- Vykort föreställande misstänkte mördaren Bennie Simmons innan han bränns indränkt i olja.[4]
- Lynchningen av de misstänkta mördarna Jim Redmond, Gus Roberson och Bob Addison.[5]
- Vykort föreställande misstänkte mördaren Lige Daniels.[6]
- Vykort föreställande Laura Nelson, som greps tillsammans med sin 15-årige son Lawrence, och hängdes från en bro.[7] Woody Guthrie, vars far var närvarande, skrev tre sånger om händelsen.
- Kvarlevorna av Will Stanley, dömd för mord på en vit kvinna, 1915.[8] Vykortet skickat från son till mor: Från grillfesten i går kväll. Du ser mig till vänster under korset. Din son, Joe.
- Okänd man. Blodbestänkt, målad i ansiktet och med bomull fästat i ansikte och hår. Staven håller huvudet uppe.
Se även
Referenser
Noter
- ^ ”The New York Times, 1893-02-02, PDF-faksimil: "ANOTHER NEGRO BURNED - HENRY SMITH DIES AT THE STAKE"”. http://query.nytimes.com/mem/archive-free/pdf?res=9F01E5DE103BEF33A25751C0A9649C94629ED7CF. Läst 26 november 2012.
- ^ Lynchlag i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
- ^ http://law2.umkc.edu/faculty/projects/ftrials/shipp/lynchingsstate.html
- ^ ”Strangefruit.org: Bennie Simmons”. http://www.strangefruit.org/simmons.htm. Läst 26 november 2012.
- ^ Fitzhugh, W: Lynching in the New South: Georgia and Virginia, 1880-1930, University of Illinois Press, 1993, sid. 271
- ^ ”The New York Times, 1920-08-03, PDF-faksimil: "TEXAS MOB LYNCHES NEGRO IN JAIL YARD"”. http://query.nytimes.com/mem/archive-free/pdf?res=F3081EF73A5511738DDDAA0894D0405B808EF1D3. Läst 26 november 2012. ”"The lynching followed announcement by authorities of a full confession made to the Grand Jury now in session and also to the District Attorney."”
- ^ Allen, J & Lewis, J: Without Sanctuary: Lynching Photography in America, Twin Palms Publishers, 2000. Davidson, J W: "They say": Ida B. Wells and the Reconstruction of Race, Oxford University Press, 2007.
- ^ SoRelle, James M: The "Waco Horror": The Lynching of Jesse Washington. I Glasrud, B A & Smallwood, J: The African American Experience in Texas: An Anthology, Texas Tech University Press, 2007
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör lynchning.
Media som används på denna webbplats
The charred body of Will Stanley, lynched by burning in Temple, Texas, July 29-30, 1915.
The card bears the advertising stamp, "KATY ELECTRIC STUDIO TEMPLE TEXAS. H. LIPPE PROP." Inscribed in brown ink: 'This is the Barbecue we had last night my picture is to the left with a cross over it your son Joe." References
- From Crisis magazine, (January 1916). "The Burden". The Crisis 11 (3): 145.
- Patricia Bernstein (18 January 2006) The First Waco Horror: The Lynching of Jesse Washington and the Rise of the NAACP, Texas A&M University Press, pp. 58–59 ISBN: 978-1-58544-544-8.
- Wood, Amy Louise (2011) Lynching and Spectacle: Witnessing Racial Violence in America, 1890-1940, University of North Carolina Press, pp. 92−93, 108, 180 ISBN: 978-0-8078-7811-8.
- Miller, Rick (2011) "A Savage Lynching" in Bloody Bell County: Vignettes of Violence and Mayhem in Central Texas, Texas: Bell County Museum ISBN: 9781935632146.
"The Lynching of Bennie Simmons, soaked in coal oil before being set on fire. June 13, 1913, Anadarko, Oklahoma. Gelatin silver paint. Real photo postcard. 3 1/2 x 5 1/2" Etched into negative: 'Edies Photo Anadarko Oklo.' Purchased in Oklahoma." (Info quoted from p. 166.)
The barefoot corpse of lynched Laura Nelson. May 25, 1911, Okemah, Oklahoma. Gelatin silver print. Real photo postcard. 3 1/2 x 5 1/2". Etched in the negative:"copyright-1911-g.h.farnum, okemah. okla 2898." Stamp on reverse, "unmailable."
- District Judge Caruthers convened a grand jury in June 1911 to investigate the lynching of the Laura Nelson and her son. In his instructions to the jury, he said,
- "The people of the state have said by recently adopted constitutional provision that the race to which the unfortunate victims belonged should in large measure be divorced from participation in our political contests, because of their known racial inferiority and their dependent credulity, which very characteristic made them the mere tool of the designing and cunning. It is well known that I heartily concur in this constitutional provision of the people's will. The more then does the duty devolve upon us of a superior race and of greater intelligence to protect this weaker race from unjustifiable and lawless attacks."
Photo of public lynching of Henry Smith in Paris, Texas in 1893.
"The lynching of Jim Redmond, Gus Roberson, and Bob Addison, and one onlooker. May 17, 1892. Habersham County, Georgia. Gelatin silver paint. 4 3/4 x 6 3/4"." (Info quoted from p. 165.)
"The bludgeoned body of an African American male, propped in a rocking chair, blood-spattered clothes, white and dark paint applied to face, circular disks glued to cheeks, cotton glued to face and head, shadow of a man using rod to prop up the victim's head. Circa 1900, location unknown. Gelatin silver paint. Real photo postcard. 5 3/8 x 2 7/8"." (Info quote from p. 165.)