Lydia Molander

Lydia Molander
Lydia Wessler, elev vid Kungliga Operan 1872
Lydia Wessler, elev vid Kungliga Operan 1872
FöddLydia Sofia Katarina Wessler
22 december 1851
Gävle, Sverige Sverige
Död13 december 1929
Matteus församling, Stockholm
Aktiva år1873–1922
MakeHarald Molander
(1888–1900; hans död)
BarnGustaf Molander
Olof Molander

Lydia Sofia Katarina Molander, född Wessler den 22 december 1851 i Gävle, död 13 december 1929 i Matteus församling, Stockholm,[1][2] var en svensk skådespelerska, som tillbringade merparten av sin scenkarriär i Finland.

Biografi

Molander tillhörde 1869–1872 Kungliga Musikaliska Akademien, och utbildades vidare i sång av Fredrika Stenhammar. Hon anställdes 1873 vid Kungliga Teatern, där hon gjorde några mindre sångpartier och roller innan hon 1874 anställdes vid Svenska teatern i Helsingfors, där hon stannade till 1894.[3][4] Från 1901 var hon vid Svenska teatern i Stockholm.[4] Hon lämnade scenen 1922.[5]

Hon var en mångsidig skådespelerska som rörde sig inom såväl opera och operett som drama och komedi. Hon ansågs ha ”en särdeles vacker och välskolad sångröst samt ett älskligt, intagande yttre”.

Bland hennes roller syns Susanna och Cherubin i Wolfgang Amadeus Mozarts Figaros bröllop, Desdemona i William Shakespeares Othello, Eline i Henrik Ibsens Fru Inger till Östråt, Martha i Johann Wolfgang von Goethes Faust, Élmire i Molières Tartuffe och Nitouche i Florimond Hervés Lilla Helgonet.[3]

Hon var från 1888 gift med författaren och teaterregissören Harald Molander, och mor till regissörerna och skådespelarna Gustaf (född 1888) och Olof Molander (född 1892). Makarna Molander är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[6]

Teater

Roller (urval)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1889MariaDen ondes besegrare
Thomas Overskou		Svenska teatern, Helsingfors[7]
1901GodsägarinnanMidsommareld
Hermann Sudermann		Svenska teatern, Stockholm[8]
1905HovdamenLivets dal
Max Dreyer		Karl HedbergSvenska teatern, Stockholm[9]
1906Flyttfåglar
Maurice Donnay och Lucien Descaves		Svenska teatern, Stockholm[10]
Livet på landet
Fritz Reuter		Svenska teatern, Stockholm[11]
Småborgare
Maksim Gorkij		Svenska teatern, Stockholm[12]
1907Henrik IV
William Shakespeare		Svenska teatern, Stockholm[13]
Kronbruden
August Strindberg		Victor CastegrenSvenska teatern, Stockholm[14]
1908Miss RamsdenMannen och hans överman
George Bernard Shaw		Svenska teatern, Stockholm[15]
1909Lady SellengerMrs Dot
W. Somerset Maugham		Karl HedbergSvenska teatern, Stockholm[16]
Ett storstadshem
Christopher Boeck		Oscarsteatern/
Turné[17]
Djävulens lärjunge
George Bernard Shaw		Karl HedbergSvenska teatern, Stockholm[18]
1911Fröken NeubrunnWallenstein
Friedrich Schiller		Gunnar KlintbergSvenska teatern, Stockholm[19]
Kärlekens ögon
Johan Bojer		Svenska teatern, Stockholm[20]
BuvreusenGardesofficeren
Ferenc Molnár		Gunnar KlintbergSvenska teatern, Stockholm[21]
1912De fem frankfurtarna
Carl Rössler		Svenska teatern, Stockholm[22]
1914Tant RöperKompanjonen
Adolph L'Arronge		Knut NyblomVasateatern[23]
Prinsens moderSvanevit
August Strindberg		Victor CastegrenSvenska teatern, Stockholm[24]
1915Lycko-Pers resa
August Strindberg		Gunnar KlintbergSvenska teatern, Stockholm[25]
1916Fru RüderGamla Heidelberg (Alt-Heidelberg)
Wilhelm Meyer-Förster		Svenska teatern, Stockholm[26]
1917HedvigPärlhalsbandet
Lothar Schmidt		Gunnar KlintbergVasateatern
(gästspel av Svenska teatern, Stockholm)[27]

Referenser

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ ”Biografiskt lexikon (SBL). Band 25 Malmros – Munck af Rosenschöld”. Riksarkivet. http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=16999&refid=17017. Läst 25 juni 2011. 
  3. ^ [a b] Lördagsqvällens jul- och teater-kalender, första årgången. Helsingfors. 1891. sid. 8–9. http://sv.wikisource.org/wiki/Teaterportr%C3%A4tter .
  4. ^ [a b] Molander, Johan Harald i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913).
  5. ^ Molander, J. Harald i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925).
  6. ^ SvenskaGravar
  7. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 januari 1889. https://tidningar.kb.se/8224221/1889-01-02/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1889-01-01&to=1889-01-31. Läst 29 juli 2015. 
  8. ^ Frithiof Hellberg, red (1901). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 14 (46): sid. 747. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1901/pdf/1901_46.pdf. Läst 17 november 2015. 
  9. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (43): sid. 547. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_43.pdf. Läst 18 november 2015. 
  10. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter. 12 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-12/12866A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  11. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  12. ^ Bo Bergman (16 november 1906). ”Svenska teatern: 'Småborgare'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-11-16/13138a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  13. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-08/13188a/3. Läst 26 juli 2015. 
  14. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 13 september 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-13/13429A/3. Läst 4 augusti 2015. 
  15. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1908) s. 124.
  16. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 februari 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-02-23/13944A/2. Läst 6 augusti 1909. 
  17. ^ A. B-s (16 maj 1909). ”Teater och musik”. Svenska Dagbladet: s. 8. https://www.svd.se/arkiv/1909-05-16/8. Läst 7 februari 2017. 
  18. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 25 november 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-11-25/14213/6. Läst 7 augusti 2015. 
  19. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 18 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-18/14618/6. Läst 2 augusti 2015. 
  20. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 15 april 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-04-15/14703/8. Läst 2 augusti 2015. 
  21. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 31 augusti 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-08-31/14837/8. Läst 2 augusti 2015. 
  22. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 3 maj 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-05-03/15076/6. Läst 2 augusti 2015. 
  23. ^ ”Kompanjonen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14534&pos=210. Läst 8 juli 2015. 
  24. ^ ”Svanehvit”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P7010&pos=452. Läst 23 mars 2024. 
  25. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 16 december 1915. https://arkivet.dn.se/tidning/1915-12-16/342A/9. Läst 23 mars 2024. 
  26. ^ ”Gamla Heidelberg”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P7032&pos=158. Läst 23 mars 2024. 
  27. ^ ”Pärlhalsbandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14560&pos=242. Läst 10 juli 2015. 

Litteratur

  • Glimtar från förr – axplock ur Gävles historia, utgiven 2007 av Jan G. Ljungström.

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Swedish norwegian union flag.svg
Svensk handelsflagg 1844-1905
Swedish civil ensign (1844–1905).svg
Svensk handelsflagg 1844-1905
Lydia Wessler 1872.jpg
Lydia Wessler, elev vid Kungliga Operan 1872