Lybska rätten

Lybska rätten, tyska: Lübisches Recht, polska: Prawo lubeckie, estniska: Lübecki õigus, var en uppsättning av tyska stadslagar som användes av över 100 städer i Östersjöområdet under medeltiden och var i bruk fram till och med slutet av 1800-talet. Lagarna var baserade på de lagar som gällde i den Fria riksstaden Lübeck. På tyska används begreppet Lübeckisches Recht, "Lübecksk rätt", om den ursprungliga version av lagarna som gällde i staden Lübeck själv.

Hertigen Henrik Lejonet av Sachsen gav staden Lübeck olika privilegier, bland dessa stadsprivilegier enligt staden Soests rätt 1160, som under det lybska rådet utvecklades till det som idag kallas Lybska rätten. Den förenar inslag från den westfaliska landsrätten och den holsteinska landsrätten, med inslag av de redan under vikingatiden gällande sjörättsliga principerna. Inom sjörätten anpassades lagen till den praxis som användes bland gotländska sjöfarare, och i och med lagstiftningen kom köpmännen från Lübeck att lyda under samma rätt.

Den lybska rätten var den enda lagen baserad på germansk rätt inom det Tysk-romerska riket som inte anpassades till romersk rätt, utan förblev i huvudsak giltig inom Tyskland fram till och med 1800-talet.

En kodex med rätten sammanställdes 1294 på begäran av kanslern Albert von Bardewik. En ny kodex skrevs 1348 på uppdrag av borgmästaren Tidemann von Güstrow och 1586 trycktes den för första gången på högtyska av Johann Balhorn under namnet Der Kayserlichen Freyen und des Heiligen Reichs Stadt Lübeck Statuta und Stadtrecht. Som författning reviderades den endast två gånger, 1665 och 1669, och förblev med dessa modifikationer giltig som författning för Lübeck fram till 1800-talet. I Tyska kejsardömet avlöstes den slutgiltigt av Bürgerliches Gesetzbuch år 1900.

Oberhof i Lübeck fungerade som appellationsdomstol, för överklaganden av beslut tagna av städer där den lybska rätten gällde.

Nedan följer ett urval av städer där lybsk rätt har tillämpats. Städerna listas i kronologisk ordning. Nuvarande svenska namn på städerna används, ibland med tyska namn inom parentes.

• 1188: Hamburg (ibland listad som lybsk rätt, det är inte utrett om den hamburgska rätten hade den lybska som förlaga eller om likheten beror på andra nära band)
• 24 juni 1218: Rostock
• 1224: Gdańsk (Danzig)
• 1226: Wittenburg
• 1234: Stralsund
• 1235: Oldenburg in Holstein
• 1236: Plön
• 1238: Bad Oldesloe och Itzehoe
• 1242: Kiel
• 1242: Loitz
• 1243: Tønder
• 1244: Neustadt in Holstein och Bad Segeberg
• 1246: Elbląg (Elbing)
• 1248: Tallinn (Reval)
• 14 maj 1250: Greifswald
• 1250: Rendsburg
• 1252: Tczew (Dirschau)
• 1253: Neukalen och Damgarten
• 1255: Kołobrzeg (Kolberg) och Barth
• 1257: Eutin
• 1258: Klaipėda (Memel)
• 1262: Gryfice (Greifenberg)
• 1266: Koszalin (Köslin)
• 1267: Boizenburg
• 1282: Wolgast och Wilster
• 1 april 1284: Braniewo (Braunsberg)
• 1285: Tribsees
• 1287: Grimmen
• 1292: Anklam (dessförinnan troligen Magdeburgrätten)
• 23 december 1298: Usedom
• 1299: Białogard (Belgard)
• 12 juni 1302: Rakvere (Wesenberg)
• 13 april 1305: Heiligenhafen
• 1309: Nowogard (Naugard)
• 9 september 1310: Słupsk (Stolp)
• 1310: Szczecinek (Neustettin) och Frombork (Frauenburg)^[1]
• 21 maj 1312: Darłowo (Rügenwalde)
• omkr. 1313: Polanów (Pollnow)
• 22 maj 1317: Sławno (Schlawe)
• 1335: Połczyn-Zdrój (Polzin)
• 1343: Sianów (Zanow)
• 1613: Bergen auf Rügen
• Haapsalu
• Novgorod
• Wismar
• Riga

• Magdeburgrätten, som främst användes i Central- och Östeuropa.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Lübisches Recht.

• Adrian Bueckling: Lübisches Recht in (Schwedisch)-Neuvorpommern und Rügen. Thomas Helms Verlag Schwerin 1997, ISBN 3-931185-34-6
• Wilhelm Ebel: Lübisches Recht. 1. Band. Lübeck 1971, ISBN 3795000300
• C. Plitt: Das lübeckische Erbrecht nach dem Gesetze vom 10. Februar 1862, das Erbrecht der Eheleute und der Blutsfreunde, die letztwilligen Verfügungen, so wie die Erbgüter betreffend. 2. Auflage. Hinstorff, Wismar u. a. 1872 (Digital faksimil)
• C. Plitt: Das eheliche Güterrecht und das Erbrecht Lübeck’s. In seinen Grundzügen dargestellt. Hinstorff, Wismar 1884 (Digital faksimil)
• Johann Christian Theodor Richelmann d. J.: Ueber das Fenster- und Lichtrecht vorzüglich nach Lübschen Gesetzen. 1803 (Digital faksimil)
• Hermann Rodde: Vergleichung des Code Napoléon mit dem lübischem Recht. Bohn, Lübeck u. a. 1812 (Digital faksimil)
• Joachim Lucas Stein: Gründliche Abhandlung des Luebschen Rechts, worinn dies aus mittleren Zeiten herrührende Jus Germanicum aus den wahren Quellen hergeleitet und zureichend expliciret wird, Leipzig 1738; Teil 2, Leipzig 1741; Teil 3 und 4, Rostock 1745.

• Wikimedia Commons har media som rör Lybska rätten.
  Bilder & media