Luttra socken
| Luttra socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Härad | Vartofta härad |
| Kommun | Falköpings kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 16 kvadratkilometer |
| Upphov till | Luttra landskommun Luttra församling |
| Motsvarar | Luttra distrikt |
| Tingslag | Vartofta och Frökinds domsagas tingslag (–) Leaby tingslag (–) |
| Karta | |
  Luttra sockens läge i Västra Götalands län. | |
| Koordinater | 58°08′00″N 13°33′00″Ö / 58.1333°N 13.55°Ö |
 Socknen i häradet/länet. | |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 1979 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Luttra distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Luttra socken i Västergötland ingick i Vartofta härad, ingår sedan 1974 i Falköpings kommun och motsvarar från 2016 Luttra distrikt.
Socknens areal är 15,76 kvadratkilometer varav 15,74 land.[1] År 2000 fanns här 152 invånare.[2] Kyrkbyn Luttra med sockenkyrkan Luttra kyrka ligger i socknen.
Socknen med dess ovanliga nman blev under 1940- och 50-talen bekant genom den kände centerriksdagsmannen Gunnar Larsson i Luttra, som var lantbrukare på Nolgården i Sköttnings by i Luttra.
Administrativ historik
Socknen har medeltida ursprung. Under medeltiden införlivades en del av Synneråls socken. Under medeltiden ingick socknen i Ållebergs fjärding.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Luttra församling och för de borgerliga frågorna bildades Luttra landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Frökinds landskommun som 1974 uppgick i Falköpings kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Falköpings församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Luttra, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vartofta härad. De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Vilska kompani och Västgöta regemente, Vartofta kompani.[4]
Geografi
Luttra socken ligger närmast söder om Falköping med Ålleberg i öster. Socknen är en del av Falbygden.[5][1][6]
Fornlämningar
Lösfynd, fyra gånggrifter och en hällkista från stenåldern är funna. Dessutom finns gravhögar och stensättningar från brons- och järnåldern samt en domarring.[5][7][8][6] Den mest kända gånggriften, RAÄ-nr Luttra 15:1[9], ligger strax öster om kyrkan och har en tydlig profil, vilket gör att den använts som symbol för bland annat Falbygdens museum, Falköpings Tidning, Falbygdens hembygds- och fornminnesförening och Luttra Hembygdsförening. Strax intill finns Knaggårdens gångrift, RAÄ-nr Luttra 16:1[10], vilken grävdes ut 1863 under ledning av Bror Emil Hildebrand. Hallonflickan[11] hittades 1941 i Rogestorpamossen i sydvästra delen av socknen.
Gånggriften i Luttra (RAÄ-nr Luttra 15:1) sedd framifrån på ett träsnitt från 1877.
Gånggriften i Luttra (RAÄ-nr Luttra 15:1) har en tydlig profil. Till höger skymtar Ålleberg.
Knaggårdens gånggrift (RAÄ-nr Luttra 16:1) på foto från 1863.
Manskranium från Knaggårdens gånggrift (RAÄ-nr Luttra 16:1).
Hallonflickan hittades i en mosse i socknens sydvästra del.
Namnet
Namnet skrevs 1225 Lutrum och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller plural av ett ord besläktat med luta, 'sluttning'. Kyrkbyn ligger vid en sluttning.[12]
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Luttra socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Luttra socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Luttra socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Luttra socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Riksantikvarieämbetet, Luttra 15:1.
- ^ Riksantikvarieämbetet, Luttra 16:1.
- ^ Riksantikvarieämbetet, Luttra 29:1
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Luttra socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Luttra socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Luttra socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Karta över Västra Götaland i Sverige
Equirectangular projection, N / S sträcker sig 190%. Geografiska gränser för kartan:
- N: 59.50° N
- S: 57.10° N
- W: 10.90° E
- E: 15.20° E
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC-BY-SA-3.0
_sid_56_fig_94).jpg)
Den kända gånggriften i Luttra (RAÄ-nr Luttra 15:1), Luttra socken, Vartofta härad, Falköpings kommun, f.d. Skaraborgs län, Västergötland, Västra Götalands län, Sverige. Figur 94 på sidan 56 ur Sveriges hednatid och medeltid (1877) av Oskar Montelius.
|
Detta är en bild av en svensk kulturhistorisk lämning, nummer Luttra 15:1 i RAÄ:s fornminnesdatabas (Fornsök). |
Man och pojke vid neolitisk gånggrift vid Knaggården (RAÄ-nr Luttra 16:1), Luttra socken, Ållebergs fjärding uti Vartofta härad, Falköpings kommun, f.d. Skaraborgs län, Västergötland, Västra Götalands län, Sverige. Gånggriften är byggd ungefär 3500-3300 f. Kr. Denna version av fotot är beskuren och något bearbetad.
Författare/Upphovsman: Gunnar Creutz, Licens: CC BY-SA 3.0
Hallonflickans kranium. 1943 hittades ett skelett vid torvbrytning i Rogestorpamossen i Luttra socken söder om Falköping, dåvarande Skaraborgs län, Västergötland, Sverige. Fyndplatsen har RAÄ-nummer Luttra 29:1 och ligger 70 m öster om järnvägsbanken till f.d. Ulricehamnsbanan. Skelettet visade sig vara efter en ung kvinna från bondestenåldern (ca 3000 f.Kr.). I magtrakten hittade man en mängd hallonkärnor, varför fyndet fick namnet Hallonflickan. Skelettet har inventarienummer SHM 23163. Kraniet väger 446 gram och underkäken 52 gram. Sedan 1994 finns skelettet utställt på Falbygdens museum i Falköping.
Författare/Upphovsman: Gunnar Creutz, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
Författare/Upphovsman: Gunnar Creutz, Licens: CC0
Karta över Luttra socken i Vartofta härad, Falköpings kommun, Västergötland, Sverige. Skala 1:40.000. Ytan för Luttra socken markeras med grönt. Sockengränserna är tagna från Registerkartan från 1990-talet. Platåberget Ålleberg, strax öster om socknen, är markerat med två orangea toner. Sjöarna Sjötorpasjön, Tovarpasjön, Hulesjön och Agnestadssjön, samt de vattenfyllda torvhålorna på Nyhemsmossen är markerade med blått. Luttra kyrka, Marka kyrka och S:t Olofs kyrka är markerade med svarta kors. Synneråls kyrkplats, samt kyrkoruinerna i Agnestad, Saleby och Smeby är markerade med grå kors. Järnvägar, vägar, tätorter, byar och gårdar är markerade med gråtoner. Luttra-gånggriften (RAÄ-nr Luttra 15:1) och Hallonflickans fyndplats (RAÄ-nr Luttra 29:1) är markerade med magenta.
Författare/Upphovsman: Gunnar Creutz, Licens: CC BY-SA 3.0
Neolitiskt manskranium från Knaggårdens gånggrift (RAÄ-nr Luttra 16:1) i Luttra socken, Ållebergs fjärding, Vartofta härad, Falköpings kommun, f.d. Skaraborgs län, Västergötland, Västra Götalands län, Sverige. Den neolitiska gånggriften undersöktes av Hildebrand 1863. Kraniet finns utställt på Falbygdens museum i Falköping sedan 1994. 2014 C14-daterades kraniet till 3500-3300 f.Kr.