Lunds kommun

	Lunds kommun; Kommun
	Kommunhuset
Slogan	Lund – den lilla storstaden
	; Lunds kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Skåne län (1997–); Malmöhus län (–1996)
Centralort	Lund
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	130 288 (2023-12-31)
Areal	439,87 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	426,83 kvadratkilometer
- därav vatten	13,04 kvadratkilometer
Bef.täthet	305,25 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	55°42′N 13°12′Ö / 55.7°N 13.2°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Storstad	Stormalmö
Domkretstillhörighet
Domkrets	Lunds domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1132
Anställda	10 325 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1281
GeoNames	2693555
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Lunds kommun är en kommun i Skåne län, i före detta Malmöhus län. Kommunen ingår i Stormalmö och Öresundsregionen. Centralort är Lund.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Bonderup, Dalby, Genarp, Gödelöv, Hardeberga, Håstad, Hällestad, Igelösa, Lund, Lyngby, Norra Nöbbelöv, Odarslöv, Revinge, Silvåkra, Stora Råby, Stångby, Sankt Peter kloster, Södra Sandby, Vallkärra, Veberöd, Vomb, och Västra Hoby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Lunds stad som 1863 bildade en stadskommun.

1914 uppgick Sankt Peters Klosters landskommun i Lunds stad. Den 13 juni 1919 inrättades Veberöds municipalsamhälle i Veberöds landskommun och den 7 november 1941 inrättades Dalby municipalsamhälle i Dalby landskommun. 1913 uppgick Lunds landskommun till del och 1944 helt i Lunds stad.

Vid Kommunreformen 1952 bildades i området "storkommunerna" Dalby (av Bonderup, Dalby och Hällestad), Genarp (av Genarp, Gödelöv och Lyngby), Södra Sandby (av Hardeberga, Revinge och Södra Sandby), Torn (av Håstad, Igelösa och Odarslöv, Norra Nöbbelöv, Stångby, Vallkärra och Västra Hoby) samt Veberöd (av Silvåkra, Veberöd och Vomb). Samtidigt uppgick Stora Råby landskommun i Lunds stad.

Vid årsskiftet 1954/1955 upplöstes Dalby municipalsamhälle och tre år senare, vid årsskiftet 1957/1958 upplöstes även Veberöds municipalsamhälle.

1967 införlivades Torns landskommun i Lunds stad. Lunds kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lunds stad. 1974 införlivades kommunerna Dalby, Genarp, Södra Sandby och Veberöd.^[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Lunds domsaga.^[7]

Alternativa omfattningar av kommunen

Strax efter att kommunen bildades 1974 föreslog lokala centerpartister att Genarp, Veberöd, Dalby och Södra Sandby skulle bryta sig ur Lunds kommun och bilda Romele kommun. Med Romele kommun avsåg man orter som låg längs med Romeleåsen vilket samtliga av orterna gör och man skulle dra gränsen mot Lund ungefär vid Hardeberga. Tanken har uppkommit många gånger under årens lopp, och på 2000-talet när strax över 25 000 bor i det som skulle bli Romele kommun anses befolkningsunderlaget såpass stort att det skulle bli en tillräckligt bärkraftig kommun. Från kommunens sida har man inte helt avvisat förslaget, men det anses inte vara någon fråga av prioritet.

Geografi

Kommunen är belägen i de centrala delarna av landskapet Skåne och gränsar i öster till Sjöbo kommun, i sydöst till Skurups kommun, i sydväst till Svedala kommun och Staffanstorps kommun, i väster till Lomma kommun, i nordväst till Kävlinge kommun och i nordöst till Eslövs kommun, alla i före detta Malmöhus län.

Topografi och hydrografi

Lunds kommun domineras av odlingsmark, däribland lerjordar i Lundaslätten i kommunens västra delar. Vid Romeleåsen i öster finns skogsmark. Vid Horsten täcks sluttningarna av sedimentära bergarter, till exempel Hardebergasandsten. Vombslätten utgörs av sand. I kommunens sydöstra del finns småkulligt backlandskap. Vombsjön liksom Krankesjön och Klingavälsån är belägna på Vombslätten.^[8] Dessa två sjöar är de enda större som finns i kommunen. Det finns tre avrinningsområden – Sege å, Höje å och Kävlingeån.^[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[10]

Lunds kommun

Hela riket

Bebyggelse (12,3 %)

Skog (27,3 %)

Öppen myrmark (1,0 %)

Jordbruksmark (53,7 %)

Övrig mark (5,7 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

Dalby Söderskog är en nationalpark som ligger i anslutning till naturreservatet Dalby Norreskog. I området spelades filmen om Ronja Rövardotter in. Parken bildades av misstag år 1918 men har därefter fått kvarstå som nationalpark och i början av 2020-talet har skogen vuxit upp och blivit gammal och livsmiljöer har växt fram för många vedlevande växt- och djurarter.^[11]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 11 församlingar – Dalby, Genarp, Helgeand(utbruten ur domkyrkoförsamlingen 1992), Lunds Allhelgona (utbruten ur domkyrkoförsamlingen 1962), Lunds domkyrkoförsamling, Norra Nöbbelöv, Lunds östra stadsförsamling, Sankt Peters Kloster, Södra Sandby, Torn och Veberöd.

Från 2016 övergick indelningen till att vara baserad på följande distrikt:^[12]

De 19 distrikten i Lunds kommun
Bonderup Dalby Genarp Hardeberga Hällestad Lunds Allhelgona Lunds domkyrkodistrikt Lunds Helegand Lunds Sankt Hans Lunds Sankt Peters kloster Norra Nöbbelöv Revinge Silvåkra Stora Råby Södra Sandby Torn Veberöd Vomb Östra Torn

Tätorter

Det finns 9 tätorter i Lunds kommun.^[13]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Lund (del av*)	&&&&&&&&&&087235.&&&&&087 235
2	Södra Sandby	&&&&&&&&&&&06306.&&&&&06 306
3	Dalby	&&&&&&&&&&&06302.&&&&&06 302
4	Veberöd	&&&&&&&&&&&04850.&&&&&04 850
5	Genarp	&&&&&&&&&&&02962.&&&&&02 962
6	Stångby	&&&&&&&&&&&01943.&&&&&01 943
7	Torna Hällestad	&&&&&&&&&&&&0680.&&&&&0680
8	Revingeby	&&&&&&&&&&&&0534.&&&&&0534
9	Vallkärra	&&&&&&&&&&&&0412.&&&&&0412

* En mindre del av tätorten Lund tillhör Staffanstorps kommun.

Styre och politik

Styre

Lund är ett starkt fäste för Liberalerna och Miljöpartiet som båda har betydligt högre stöd i Lund än i länet och riket. Socialdemokraterna har haft betydligt lägre stöd i Lund än i länet och riket.

Kommunpolitiken i Lunds stad präglades under lång tid av politisk samsyn och samregerande mellan de politiska blocken där såväl borgerliga som socialdemokratiska politiker gavs ledande befattningar i kommunen. I samband med kommunsammanslagningen 1974 och Vänsterpartiet kommunisternas inträde till kommunfullmäktige skärptes dock den politiska konflikten mellan blocken. Till följd av Centerpartiets stora valframgång blev lektorn Gösta Lindeberg den första ordföranden för kommunstyrelsen efter sammanslagningen. De borgerliga partierna styrde fram till 1988. Mellan 1982 och 1985 styrdes kommunen dock i minoritet då det nyligen invalda Miljöpartiet inte ville binda sig till något block och var tungan på vågen.^[14]

Den politiska majoriteten i kommunen har sedan 1980-talet ofta växlat. Efter valet 1988 tog Socialdemokraterna makten tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Vid valet 1991 skiftade makten tillbaka till de borgerliga för att 1994 återvända till Socialdemokraterna med samarbetspartier, för att sedan 1998 återigen växla till ett borgerligt styre. Mandatperioden 2002–2006 styrdes kommunen av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet och mellan 2006 och 2014 bildade Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna majoritet i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser.

I valet 2014 uppstod en otydlig situation i kommunfullmäktige när inget av de traditionella blocken fick majoritet. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ valde att bilda ett rödgrönrosa samarbete.^[15] Redan ett år senare på hösten 2015 valde dock Vänsterpartiet att lämna samarbetet på grund av oenighet om budgeten^[16] och strax därefter hoppade även Feministiskt initiativ av.^[17]

Efter valet 2018 kvarstod en otydlig situation i kommunfullmäktige, utan någon egen majoritet åt varken alliansen eller de rödgrönrosa. Liberalerna, FörNyaLund, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet gick framåt i valet, medan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ tappade. Drygt en månad efter valet tillkännagav alliansen tillsammans med FörNyaLund att ett nytt styre, ”Lundakvintetten”, skulle formas.^[18] Koalitionen har 32 av 65 mandat och saknar alltså egen majoritet. Det nya styret ställde sig bakom Philip Sandberg (L) som ny ordförande för kommunstyrelsen. Den 23 oktober 2018 meddelade de rödgrönrosa partierna att de inte skulle utmana Lundakvitettens förslag till diverse ordförandeposter i kommunens nämnder, utan istället inta en oppositionsroll. Detta för att undvika att Sverigedemokraterna skulle få en vågmästarroll vid omröstningen.^[19]

År	Partier
1994-1998	S	MP	V
1998-2002	M	FP	KD	C	KS
2002-2006	S	V	MP
2006-2014	M	FP	C	KD
2014-2015	S	MP	V	FI
2015	S	MP	FI
2015-2018	S	MP
2018-2022	M	L	FNL	C	KD
2022-	S	M

Mandatfördelning i Lunds kommun, valen 1970–2022

Valår

FNL

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

24

7

10

24

7

10

51

90,1

44

7

1973

4

27

15

6

13

4

27

15

6

13

65

92,3

55

10

1976

6

25

12

9

13

6

25

12

9

13

65

91,9

51

14

1979

9

23

8

9

16

9

23

8

9

16

65

90,5

42

23

1982

7

23

4

7

5

19

7

23

4

7

5

19

65

91,4

41

24

1985

6

22

4

5

10

18

6

22

4

5

10

18

65

89,8

43

22

1988

5

21

8

5

9

17

5

21

8

5

9

17

65

86,5

41

24

1991

5

18

6

4

9

2

21

5

18

6

4

9

21

65

87,0

40

25

1994

5

22

6

4

8

1

19

5

22

6

4

8

19

65

86,6

38

27

1998

6

17

6

1

3

8

4

20

6

17

6

3

8

4

20

65

82,34

40

25

2002

7

21

6

3

12

3

13

7

21

6

3

12

3

13

65

81,64

40

25

2006

4

18

6

1

2

5

10

2

17

4

18

6

5

10

17

65

83,00

37

28

2010

4

15

9

1

3

10

2

18

4

15

9

3

10

18

65

84,11

40

25

2014

5

15

9

2

5

4

3

7

2

13

5

15

9

5

4

3

7

13

65

84,74

37

28

2018

6

13

6

2

6

4

9

2

11

6

13

6

4

9

11

65

86,37

35

30

2022

7

16

6

4

3

12

2

9

7

16

6

4

3

12

9

65

83,54

33

32

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Lista över kommunstyrelsens ordförande

	Från	Till	Politisk tillhörighet
Hans Ingemanson	1971	1973	Moderaterna
Gösta Lindeberg	1974	1976	Centerpartiet
Sverker Oredsson	1977	1982	Folkpartiet
Gun Hellsvik	1983	1988	Moderaterna
Claes Göran Jönsson	1989	1991	Socialdemokraterna
Annika Annerby Jansson	1991	1994	Moderaterna
Lennart Prytz	1994	1998	Socialdemokraterna
Christine Jönsson	1998	2002	Moderaterna
Lennart Prytz	2002	2006	Socialdemokraterna
Mats Helmfrid	2006	2014	Moderaterna
Anders Almgren	2014	2018	Socialdemokraterna
Philip Sandberg	2018	2022	Liberalerna
Anders Almgren	2022		Socialdemokraterna

Valresultat i kommunalvalet 2018

Parti		Röstfördelning			Mandatfördelning
Parti		Antal	%	+/−	Antal	+/−
	Arbetarepartiet-Socialdemokraterna	16 348	20,39	−2,44	13	−2
	Moderaterna	13 169	16,43	−2,34	11	−2
	Liberalerna	10 753	13,41	+2,77	9	+2
	Miljöpartiet de gröna	7 623	9,51	−4,75	6	−3
	Sverigedemokraterna	7 544	9,41	+2,13	6	+1
	Vänsterpartiet	6 899	8,61	+1,17	6	+1
	FörNyaLund	6 870	8,57	+2,20	6	+2
	Centerpartiet	5 020	6,26	+1,58	4	+1
	Feministiskt initiativ	2 285	2,85	−0,77	2	±0
	Kristdemokraterna	2 162	2,70	+0,41	2	±0
	Övriga partier	1 492	1,86	+0,05	0	±0
	Giltiga röster	80 165	100,00	±0	65	±0

Partiernas starkaste och svagaste valdistrikt, kommunalvalet 2018


Parti	Kommun	Starkast valdistrikt		Svagast valdistrikt
Parti	Andel	Namn	Andel	Namn	Andel
S	20,39 %	N Fäladen, Rådhusrätten	38,49 %	Gylleholm	7,49 %
M	16,43 %	Spoletorp V	26,10 %	Östra Torn, Spexaren	6,22 %
L	13,41 %	Vallkärra	28,81 %	Norränga	5,64 %
MP	9,51 %	N Fäladen, Kämnärsrätten SÖ	23,92 %	Veberöd, Gamla byn	3,23 %
SD	9,41 %	Veberöd, Björkhaga–Trulsbo	23,13 %	Delfi	2,06 %
V	8,61 %	Gylleholm	25,58 %	Veberöd, Idala	2,29 %
FNL	8,57 %	Väster	19,13 %	Veberöd, Idala	1,98 %
C	6,26 %	Delfi	13,76 %	Papegojelyckan V	1,58 %
FI	2,85 %	Gylleholm	10,34 %	Genarp, Slätterna	0,64 %
KD	2,70 %	Centrum, Krafts rote	5,07 %	Tuna	1,16 %

Vänorter

Lund har etablerade vänortsförbindelser i samtliga nordiska länder och dessa orter har dessutom vänortsrelationer mellan sig. Det nordiska samarbetet fungerar således som en ring av vänorter. Udda år arrangeras en Nordisk Vänortskonferens för att bekräfta arbetet och dra upp riktlinjer för kommande år.

Vänortssamarbetet omfattar utöver besök av officiella delegationer vid särskilda tillfällen utbyte företrädesvis inom kultur- och skolsektorn.

Lunds kommun undertecknade ett vänortsavtal med Nevers 1967. Kontakterna etablerades genom att Alfa Laval hade en fabrik där och har under drygt 30 år utvecklats att omfatta många områden särskilt inom skol- och kultursektorn. Lund deltager årligen vid den stora mässan "La Foire" som på olika teman arrangeras i Nevers under mars månad.

Vänortsföreningen Lund-Nevers uträttar ett stort arbete för att vidareutveckla samarbetet mellan städerna och utbytet mellan svensk och fransk kultur. Föreningen har cirka 200 medlemmar och en väl utvecklad verksamhet.

Kommunfullmäktige beslutade 1995 att upprätta vänortsförbindelse med León. Samarbetet har i huvudsak bestått av kulturella kontakter samt stödprojekt initierade och genomförda av vänortsföreningen. Kommunerna har också hedrat varandra med officiella besök.

Vänortsavtalet mellan Lund och Greifswald undertecknades i oktober 1990 och i februari 1991 bildades Vänortsföreningen Lund-Greifswald. Från de inledande kontakterna med den gamla svenskorten i dåvarande DDR till dagens samarbete med bl.a. ett starkt växande näringsliv har utvecklingen varit snabb. Kontakterna mellan universiteten är omfattande och inom skolområdet har med ökat intresse för tyskundervisning språkutbytet intensifierats. Intresset för nordiska språk och nordiska historia är stort på Greifswalds universitet vilket befrämjar kontakterna. Erfarenhetsutbyte har på senare år etablerats för miljö, demokrati och kommunförvaltning.

Lunds vänorter:^[20]

Ekonomi och infrastruktur

Infrastruktur

Transporter

Från nordöst till sydväst genomkorsas kommunen av E22. Genom kommunens västra del sträcker sig riksväg 16 i nord-sydlig riktning. Kommunens östra del genomkorsas av riksväg 11 i väst-östlig riktning. Denna förbinds med europavägen av länsväg 102 som tar av åt söder i Veberöd.

I Lund delar sig söderifrån Västkustbanan mot nordväst och Södra stambanan norrut. De trafikeras av SJ:s och Öresundstågs fjärrtåg samt Pågatågens lokal- och regionaltåg med stopp även i Stångby mot Höör och Hässleholm C samt Gunnesbo mot Helsingborg.

Utbildning

Det finns en stor mängd förskolor och grundskolor samt fem kommunala gymnasieskolor i Lunds kommun. De kommunala gymnasieskolorna är Katedralskolan, Polhemskolan, Gymnasieskolan Spyken, Gymnasieskolan Vipan och Hedda Anderssongymnasiet^[21]. I fristående regi finns även 13 ytterligare gymnasieskolor: Consensum, Drottning Blankas Gymnasieskola, Humanus gymnasium, Jensen Gymnasium i Lund, Lars-Erik Larsson-gymnasiet, LBS Kreativa Gymnasiet, Lunds dans- och musikalgymnasium, Lunds Fordonstekniska gymnasium, NTI Gymnasiet, Procivitas privata gymnasium, Realgymnasiet, Sveriges Ridgymnasium SRG och Thoren Innovation School.^[22]

I Lunds kommun finns även vuxenutbildning i form av komvux.

Kommunen är säte för Lunds universitet med därtill knutna institutioner såsom Lunds Tekniska Högskola.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 130 288 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 12:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Lunds kommun 1970–2020^[23]

År			Folkmängd
1970			69 073
1975			76 284
1980			78 487
1985			82 015
1990			87 681
1995			96 557
2000			98 948
2005			102 257
2010			110 488
2015			116 834
2020			123 180

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 27 170, eller 23,43 % av befolkningen (hela befolkningen: 115 968 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 17 195, eller 17,13 % av befolkningen (hela befolkningen: 100 402 den 31 december 2002).^[24]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Lunds kommun.^[25]

Födelseland 31 december 2021^[25]
Nr	Land	Antal	Andel	Andel i hela riket
1	Sverige	&&&&&&&&&&098078.&&&&&098 078	77,00 %	80,00 %
2	Kina	&&&&&&&&&&&01644.&&&&&01 644	1,29 %	0,36 %
3	Irak	&&&&&&&&&&&01627.&&&&&01 627	1,28 %	1,40 %
4	Polen	&&&&&&&&&&&01488.&&&&&01 488	1,17 %	0,91 %
5	Syrien	&&&&&&&&&&&01432.&&&&&01 432	1,12 %	1,88 %
6	Iran	&&&&&&&&&&&01422.&&&&&01 422	1,12 %	0,80 %
7	Tyskland	&&&&&&&&&&&01366.&&&&&01 366	1,07 %	0,51 %
8	Indien	&&&&&&&&&&&01358.&&&&&01 358	1,07 %	0,45 %
9	Danmark	&&&&&&&&&&&&0868.&&&&&0868	0,68 %	0,37 %
10	USA	&&&&&&&&&&&&0824.&&&&&0824	0,65 %	0,23 %

Kultur

Kulturarv

I Lunds kommun finns ett antal fornminnen. Bland dessa återfinns Dalby kungsgård, klassat som statligt byggnadsminne och Dalby kloster, som är beläget intill. Byggnaderna tillkom i början på 1000-talet i samband med att en kyrka byggdes och i början på 1100-talet omvandlade Augustinorden kyrkan till ett kloster. Därefter har mycket hänt – byggnader har tillkommit, byn har brunnit och återuppbyggts, ägare har skiftat och krig har drabbat området. År 1749 beskrev Carl von Linné området som "en ruin av ett gammalt kloster".^[26]

Kommunsymboler

Kommunvapen

Blasonering: En sköld av silver, däruti en på grön mark stående krenelerad mur med ett krenelerat porttorn, varöver ett mindre torn samt ett torn på var sida, allt rött.

Vapnet fastställdes för Lunds stad 1913 och är tecknat efter ett sigill från 1300-talet. Efter kommunbildningen registrerades vapnet 1975 i PRV. Inga andra ingående enheter hade haft något vapen.

Kommunfågel

Pungmesen är Lunds kommunfågel

Se även

Kyrkobyggnader och vattentorn i Lunds kommun
Personer med anknytning till Lunds kommun

Källor

Statistiska Centralbyrån

Noter

^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ om Lunds rådhusrätt
^ ”Lund - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lund-(ingress-lund-kommun-m-l%C3%A4n). Läst 16 maj 2022.
^ Sjö- och vattendragsplan. Lunds kommun. 2017. sid. 2. Arkiverad från originalet den 1 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220701171738/https://lund.se/download/18.534008331800299c7a9c5b5/1650439239607/Sj%25C3%25B6-%2520och%2520vattendragsplan%2520Lunds%2520kommun.pdf. Läst 16 maj 2022.
^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^ ”Dalbys Naturområden”. Lunds kommun. https://lund.se/uppleva-och-gora/natur-lekplatser-och-parker/naturomraden/dalby. Läst 16 maj 2022.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
^ Oredsson, Sverker (2012). Lunds historia - staden och omlandet, del 3. Modern tid
^ ”Lunds nya styre är rödgrönrosa”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/2014-10-23/lunds-nya-styre-ar-rodgronrosa. Läst 15 juni 2016.
^ ”Rödgrönrosa koalitionen i Lund spricker”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/2015-11-04/rodgronrosa-koalitionen-i-lund-spricker. Läst 15 juni 2016.
^ ”Fi hoppar av röd-grön-rosa samarbetet i Lund”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/fi-hoppar-av-rod-gron-rosa-koalition-i-lund. Läst 16 juni 2016.
^ [1]
^ [2]
^ ”Lunds vänorter och samarbetsavtal”. Lunds kommun. 28 juni 2013. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222005952/http://www.lund.se/Medborgare/Kommun--politik/Omvarld/Internationellt-arbete/Vanorter-och-samarbetsavtal/. Läst 6 februari 2014.
^ ”Heddagymnasiet och Svaneskolan”. Lunds kommun. 2 juni 2023. https://lund.se/stadsutveckling-och-trafik/trafik--och-byggprojekt/forskolor-skolor-och-hallar/2023-03-07-heddagymnasiet-och-svaneskolan. Läst 28 juni 2023.
^ Lunds kommuns webbplats Arkiverad 22 mars 2015 hämtat från the Wayback Machine. (läst den 31 mars 2015)
^ ”SCB - Folkmängd i Lunds kommun”. http://www.ssd.scb.se/sq/73426.
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 11 juni 2022.
^ ”Dalby kungsgård”. SFV. https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/skane-lan/dalby-kungsgard/. Läst 16 maj 2022.

Externa länkar

Lunds kommun

Wikimedia Commons har media som rör Lunds kommun.
Bilder & media

[a39278c0e7610a8adc66d744b76af930ba1cae16-1] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-5] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[6] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[7] Lunds rådhusrätt

[:0-8] ”Lund - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lund-(ingress-lund-kommun-m-l%C3%A4n). Läst 16 maj 2022.

[9] Sjö- och vattendragsplan. Lunds kommun. 2017. sid. 2. Arkiverad från originalet den 1 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220701171738/https://lund.se/download/18.534008331800299c7a9c5b5/1650439239607/Sj%25C3%25B6-%2520och%2520vattendragsplan%2520Lunds%2520kommun.pdf. Läst 16 maj 2022.

[10] ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.

[11] ”Dalbys Naturområden”. Lunds kommun. https://lund.se/uppleva-och-gora/natur-lekplatser-och-parker/naturomraden/dalby. Läst 16 maj 2022.

[12] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-13] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[14] Oredsson, Sverker (2012). Lunds historia - staden och omlandet, del 3. Modern tid

[15] ”Lunds nya styre är rödgrönrosa”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/2014-10-23/lunds-nya-styre-ar-rodgronrosa. Läst 15 juni 2016.

[16] ”Rödgrönrosa koalitionen i Lund spricker”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/2015-11-04/rodgronrosa-koalitionen-i-lund-spricker. Läst 15 juni 2016.

[17] ”Fi hoppar av röd-grön-rosa samarbetet i Lund”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/fi-hoppar-av-rod-gron-rosa-koalition-i-lund. Läst 16 juni 2016.

[18] [1]

[19] [2]

[20] ”Lunds vänorter och samarbetsavtal”. Lunds kommun. 28 juni 2013. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222005952/http://www.lund.se/Medborgare/Kommun--politik/Omvarld/Internationellt-arbete/Vanorter-och-samarbetsavtal/. Läst 6 februari 2014.

[21] ”Heddagymnasiet och Svaneskolan”. Lunds kommun. 2 juni 2023. https://lund.se/stadsutveckling-och-trafik/trafik--och-byggprojekt/forskolor-skolor-och-hallar/2023-03-07-heddagymnasiet-och-svaneskolan. Läst 28 juni 2023.

[22] Lunds kommuns webbplats Arkiverad 22 mars 2015 hämtat från the Wayback Machine. (läst den 31 mars 2015)

[23] ”SCB - Folkmängd i Lunds kommun”. http://www.ssd.scb.se/sq/73426.

[24] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)

[Scbfödelseland-25] [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 11 juni 2022.

[26] ”Dalby kungsgård”. SFV. https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/skane-lan/dalby-kungsgard/. Läst 16 maj 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

Navigation

Navigering

Temaportaler

Lunds kommun

Innehåll

Administrativ historik

Alternativa omfattningar av kommunen

Geografi

Topografi och hydrografi

Naturskydd

Administrativ indelning

Tätorter

Styre och politik

Styre

Mandatfördelning i Lunds kommun, valen 1970–2022

Nämnder

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Valresultat i kommunalvalet 2018

Partiernas starkaste och svagaste valdistrikt, kommunalvalet 2018

Vänorter

Ekonomi och infrastruktur

Infrastruktur

Transporter

Utbildning

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Utländsk bakgrund

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna

Kultur

Kulturarv

Kommunsymboler

Kommunvapen

Kommunfågel

Se även

Källor

Noter

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Befolkning, areal
Lunds kommun Kommun
Kommunhuset
Slogan	Lund – den lilla storstaden
Lunds kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Skåne län (1997–) Malmöhus län (–1996)
Centralort	Lund
Inrättad	1 januari 1971
Folkmängd	130 288 (2023-12-31)^[1]
Areal	439,87 kvadratkilometer (2019-01-01)^[2]
- därav land	426,83 kvadratkilometer^[2]
- därav vatten	13,04 kvadratkilometer^[2]
Bef.täthet	305,25 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	55°42′N 13°12′Ö / 55.7°N 13.2°Ö / 55.7; 13.2
Utsträckning	SCB:s kartsök
Storstad	Stormalmö
Domkretstillhörighet
Domkrets	Lunds domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1132^[3]
Anställda	10 325 (2019-11)^[4]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1281^[5]
GeoNames	2693555
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata