Lundakarnevalen

Lundakarnevalen
Lundakarnevalståg på Mårtenstorget omkring 1900
PlatsLund, Sverige
TidpunktMaj
År1849
Tidigare namnLunds studentkårs karneval, Lunds studentkårers karneval
TypKarneval
Programblad från Lundakarnevalen 1863, den första då samtliga medverkande studentnationer enades om ett gemensamt tema: "Grekiska thronens försäljning". Temat syftade på avsättandet av Otto I av Grekland föregående år.
Kommittén bakom Lundakarnevalen 1896. Bakre raden från vänster: Nils Linnell, Folke von Krusenstjerna, Yngve Wisén, Brynolf Nordqvist, Carl Martin Collin, Waldemar Bülow, Johannes Strömberg, Gustaf Petrén och Fritz Ask. Främre raden från vänster: Arthur Stille, Herman Söderbergh, Nils Falck och H. (?) Ekstrand.

Lundakarnevalen (tidigare formellt kallad först Lunds studentkårs karneval och senare, efter 1984, Lunds studentkårers karneval), är en karneval som arrangeras vart fjärde år av studenterna vid Lunds universitet.

Uppkomst

Studentkarnevalen i Lund har sitt ursprung ur den gamla studentikosa festseden att hälsa vårens ankomst mellan sista april och första maj och många av de tidigaste karnevalerna gick officiellt under benämningar som "vårfest" eller "majfest", och det är därför inte helt klart när man kan säga att karnevalen som separat företeelse utkristalliseras ur det allmänna vårfirandet. Generellt brukar man dock räkna det småländska bondbröllopet från 1849 som den första officiella karnevalen. Studenter från Smålands nation tågade då från krogen Finkelborg genom Lund och ut till brunnssalongen i Lilla Råby utklädda till ett bondbröllop från Värend. Detta är nämligen det första belagda exemplet på ett sådant tåg med genomgående utklädningstematik.

Successivt kom så karnevalen under de följande decennierna att antaga allt mer organiserade former, bland annat genom utseendet av formella karnevalskommittéer. Från och med 1867 då Lunds Studentkår formellt konstitueras är kårordföranden länge självskriven ordförande även i kommittén. Uppgiften var troligen inte alltför betungande. Hela arrangemanget var länge inte mer komplicerat och omfattande än att det kunde både beslutas, organiseras och genomföras inom loppet av en vecka.

Periodicitet

Karnevalerna inföll under mitten av 1800-talet med varierande periodicitet, ibland varje år, ibland vartannat och ibland även på hösten. Från och med 1876 blev det dock karneval vartannat år ända fram till 1892. Det året urartade firandet i så svårartat superi med åtföljande reaktioner från den lokala överheten att de planerade festligheterna 1894 inställdes. På så sätt uppstod den fyraårsperiod mellan karnevalerna – en "karnevad" – som alltjämt gäller.

Under 1900-talet inträffade dock åtskilliga brott i denna periodicitet. Första världskriget ställde in karnevalen 1916. År 1932 valde man på grund av den ekonomiska krisen (det ansågs osäkert huruvida vanligt folk som drängar och pigor skulle ha råd att gå på karneval) att skjuta karnevalen två år framåt till 1934. Det blev 1930-talets enda karneval, ty 1938 var världsläget så hotfullt att man åter ställde in. År 1942 var det heller av naturliga skäl inte aktuellt med karneval. År 1946 återuppstod arrangemanget dock och har sedan dess fortsatt utan uppehåll.

Karnevalsteman sedan fyraårsintervallets början

Entrémärke från Lunds studentkårs karneval 1896. Temat "Noch ist Polen nicht verloren" är hämtat från Mazurek Dąbrowskiego, den polska nationalsången, men syftade på Salomon August Andrées planerade nordpolsfärd detta år.
Merparten av samtliga levande karnevalsgeneraler sedan 1962 samlade till "generalskonvent" 2012.
KarnevalTemaKarnevalsgeneral
Lundakarnevalen 1896"Noch ist Polen nicht verloren"
Lundakarnevalen 1900Den stora sekularkongressen
Lundakarnevalen 1904(inget tydligt uttalat tema)
Lundakarnevalen 1908Värdenas utveckling
Lundakarnevalen 1912Olympiska förspelen
Lundakarnevalen 1920Den stora mässan
Lundakarnevalen 1924Urkarneval
Lundakarnevalen 1928KulturkarnevalOtto Berch
Lundakarnevalen 1934Det tredje rikets dagTage Larsson
Lundakarnevalen 1946Det stora folkuniversitetetOlle H. "Dubbel-Olle" Olsson
Lundakarnevalen 1950JubileumskarnevalNils Herman Håkansson ("karnevalsingenjör")
Lundakarnevalen 1954SkandalkarnevalKnut Borglin
Lundakarnevalen 1958MoralkarnevalJan-Öjvind Swahn ("karnevalsamiral")
Lundakarnevalen 1962KriminalkarnevalEric Owers
Lundakarnevalen 1966NationalkarnevalB-G Svensson
Lundakarnevalen 1970MaximalkarnevalKjell Stenström
Lundakarnevalen 1974OrientalkarnevalPer "Pigge" Larsson
Lundakarnevalen 1978EnergikarnevalGöran "Sigge" Barsby
Lundakarnevalen 1982StjärnkarnevalBjörn Barsby
Lundakarnevalen 1986GenialkarnevalPehr Andersson
Lundakarnevalen 1990DubbelmoralkarnevalClaes Virdeborn
Lundakarnevalen 1994BergochdalkarnevalPontus Bodelsson
Lundakarnevalen 1998RitualkarnevalChristian Godden
Lundakarnevalen 2002IdealkarnevalMats Nilsson
Lundakarnevalen 2006DualkarnevalEric Dahlgren
Lundakarnevalen 2010Rätt&felkarnevelErik Neppelberg
Lundakarnevalen 2014FuturalkarnevalFanny Ramel
Lundakarnevalen 2018ImaginalkarnevalFreja Davidsson Bremborg
Lundakarnevalen 2022KatastrofalkarnevalEmil Fredberg

Karnevalernas teman har ända sedan 1954 slutat med ändelsen "-al" med undantag för 1978, 1982 och 2010 års karnevaler.

Se även

Källor

  • K. Arne Blom & Ulf Hjelmquist: Från bondbröllop till olympiska förspel - om studentkarnevaler fram till 1912 (Föreningen Gamla Lunds årsskrift 1978)
  • K. Arne Blom, Per Ola Olsson & Fredrik Tersmeden: Från 20-tal till dubbelmoral - Lundakarnevalerna 1920-1990 (Föreningen Gamla Lunds årsskrift 1994)

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

1896;kommitte.jpg
Ledamöter av kommittén bakom sv:Lundakarnevalen 1896. Bakre raden från vänster: Nils Linnell, sv:Folke von Krusenstjerna, Yngve Wisén, Brynolf Nordqvist, sv:Carl Martin Collin, sv:Waldemar Bülow, Johannes Strömberg, Gustaf Petrén och Fritz Ask. Främre raden från vänster: sv:Arthur Stille, sv:Herman Söderbergh, Nils Falck och H. (?) Ekstrand.
Generalskonvent 2012.JPG
Författare/Upphovsman: Fredrik Tersmeden, Licens: CC BY-SA 3.0
En grupp med merparten av karnevalsgeneralerna för sv:Lundakarnevalen sedan 1962. Bakre raden från vänster: sv:Claes Virdeborn (1990), Erik Neppelberg (2010), Sigge Barsby (1978), sv:Pontus Bodelsson (1994) och Mats Nilsson (2002). Mellanraden från vänster: Christian Godden (1998), Kjell Stenström (1970) och Björn Barsby (1982). Främre raden: sv:Eric Owers (1962) och sv:Pehr Andersson (1986).
Karnevalsprogram 1863.jpg
Del av programbladet för sv:Lundakarnevalen 1863 med temat "Grekiska thronens försäljning".
1896; Noch ist Polen.jpg
Entrémärke från Lundakarnevalen 1896. Karnevalstemat "Noch ist Polen nicht verloren" syftar på Salomon August Andrées planerade nordpolsfärd.