Lund

Lund
Tätort
Centralort
Stiftsstad
Stortorget
LandSverige Sverige
LandskapSkåne
LänSkåne län
KommunerLunds kommun, Staffanstorps kommun
DistriktLunds Allhelgona distrikt,
Lunds domkyrkodistrikt,
Lunds Helgeands distrikt,
Lunds Sankt Hans distrikt,
Lunds Sankt Peters klosters distrikt,
Norra Nöbbelövs distrikt,
Stora Råby distrikt,
Torns distrikt,
Östra Torns distrikt,
Knästorps distrikt
Höjdläge30 m ö.h.
Koordinater55°42′30″N 13°11′57″Ö / 55.70833°N 13.19917°Ö / 55.70833; 13.19917
Area
 - tätort2 637 hektar (2020)[3]
 - kommun439,87 km² (2019)[1]
 - Lunds kommun2 636 hektar (2020)[4]
 - Staffanstorps kommunhektar (2020)[4]
Folkmängd
 - tätort94 393 (2020)[3]
 - kommun130 288 (2023)[2]
 - Lunds kommun94 378 (2020)[4]
 - Staffanstorps kommun15 (2020)[4]
Befolkningstäthet
 - tätort36 inv./hektar
 - kommun296 inv./km²
 - Lunds kommun36 inv./hektar
 - Staffanstorps kommun15 inv./hektar
Grundad990
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
PostortLund
Postnummer22X XX
Riktnummer046[5]
TätortskodT3584[6]
Beb.områdeskod1281TC105 (1960–)[7]
Geonames2693678
Ortens läge i Skåne län
Ortens läge i Skåne län
Ortens läge i Skåne län
Wikimedia Commons: Lund
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Lund (uttal) är centralort i Lunds kommun och ligger i sydvästra Skåne i södra Sverige. Lund har ca 94 000 invånare vilket gör det till Skånes tredje största och Sveriges tolfte största tätort.[8] Lunds universitet och Lunds stift styrs från Lund. Staden ingår i storstadsregionen Stor-Malmö enligt Statistiska centralbyrån. Lund ligger på en utlöpare av Romeleåsen som avgränsar Lundaslätten i nordöst.

Historik

Frans Hogenbergs avbildning av Lund på 1594-talet ur bildverket Civitates orbis terrarum.
Lundaslätten med Lunds stadsgräns. Lund i bakgrunden.
Kaspar Magnus Espmans karta över Lund från 1784.
Karta över Lund från 1790-talet
Lund på 1850-talet.
Universitetsbyggnaden.

Lund grundades under andra häften av 900-talet, sannolikt flyttad på kungligt initiativ från ett tidigare läge i Uppåkra fyra kilometer söderut, där arkeologiska utgrävningar har påvisat en bosättning från järnåldern som blivit nedbränd i slutet av 900-talet. De arkeologiska fynden ger anledning att tro att staden vid Uppåkra varit centralort för det bördiga sydväst-Skåne från 400-talet och framåt. Stadens nya läge var strategiskt fördelaktigt. Lund ligger på Romeleåsens sydväst-sluttning, vid vars fot mossar och sankmark utmed Höje å gav extra skydd. Liksom Uppåkra ligger Lund utmed den nord-sydliga landsväg som omges av det land Uppåkra var centralort för. Grundandet av Lund betraktas som ett led i skapandet av ett enat danskt kungadöme.

Kyrka och kristen gravplats dateras till slutet av 900-talet, samtidigt med stadens förmodade grundande. Fram till 1066 hade Lund förbindelser med ärkebiskopssätet i Canterbury. Lund blev biskopssäte 1060, när Danmark organiserades i ett tiotal stift, från 1066 underställt ärkebiskopen i Hamburg-Bremen med gränser motsvarande dagens Lunda-stift plus Bornholm, och 1103 ärkebiskopssäte för Norden. Lund blev metropolitsätet för Norden.[9] År 1085 grundlades Katedralskolan och den är därmed Nordens äldsta skola. Under 1100-talets första hälft byggdes Lunds domkyrka, Allhelgonaklostret och flera mindre kyrkor. Lund var Danmarks viktigaste stad och hade 3 000-4 000 invånare. I början av 1300-talet tappade dock Lund i betydelse till Malmö, som anlagts som ärkebiskopens befästa färjeläge för resor över Öresund, och som hanseatisk hamnstad var i stark tillväxt. Dock behöll Lund positionen som kyrkligt, kulturellt och bildande centrum. År 1425 inrättades Studium Generale i Lund i Gråbrödraklostret i Lund, Danmarks och Nordens första universitet.

Vid reformationen i Danmark 1536 försvagades Lunds ställning, efter det att sedan de kyrkliga egendomarna sekulariserats. I samband med Freden i Roskilde 1658 blev Lunds stift en svensk besittning, och 1666 anlades Lunds universitet för att understödja försvenskningen. Inkorporeringen i Sverige vid frihetstidens början, år 1721, ledde inte till någon märkbar förändring för Lund som förblev en perifer och för Sverige obetydlig småstad. Under och i början av 1700-talet drabbades Sverige av krig och svårigheter. Ömsom svenska och danska trupper förlades i staden, 1703 och 1711 härjade bränder och 1712-1713 böldpest. Det var en hårt prövad stad. Mellan den 6 september 1716 och 11 juni 1718 residerade Karl XII i professor Hegardts hus vid Södergatan, vilket gjorde att Lund under några år blev Sveriges de facto huvudstad.[10]

Ännu vid 1800-talets början var staden en "akademisk bondby" (enligt Esais Tegnér) med endast cirka 3 000 invånare. Under 1800- och 1900-talen ägde en demografisk och ekonomisk tillväxt rum. Vid sekelskiftet 1900 uppgick befolkningen till 17 000, 1990 bodde i tätorten 65 400 personer.

Av stor betydelse för Lund blev öppnandet av Södra stambanan 1856, och vid seklets mitt började staden industrialiseras, till stor del på basis av lokala råvaror (läderindustri, tegelbruk, mejerier) och närheten till universitetet (tryckerier). Också textil- och verkstadsindustri fanns. Avgörande för Lunds expansion under 1900-talet har dels varit universitets- och sjukvårdsinrättningarnas tillväxt, dels tillkomsten av högteknologiska industrier som Tetra Pak och Gambro, ofta med anknytning till universitetet.

Administrativa tillhörigheter

Bebyggelsen ingick i Lunds stad som vid kommunreformen 1862 ombildades till en stadskommun. Delar av ortens bebyggelse kom att från tidigt befinna sig i Lunds socken/landskommun och Sankt Peters klosters socken/landskommun, vilka båda införlivades i etapper, 1913, 1914 och 1944 i stadskommunen. Ortens bebyggelse fortsatte att expandera utanför stadskommunen och 1952 införlivades Stora Råby socken/landskommun och 1967 Torns landskommun, bildad av flera kringliggande socknar. 1971 uppgick stadskommunen i Lunds kommun där Lund sedan dess är centralort.[11]

I kyrkligt hänseende tillhörde orten Lunds stadsförsamling, Lunds landsförsamling och Sankt Peters klosters församling. 1944 bildades av stads- och landsförsamlingen Lunds domkyrkoförsamling, varur 1962 utbröts Lunds Allhelgonaförsamling och 1992 Helgeands församling. 1992 bildades så Sankt Hans församling och Östra Torns församling vilka 2012 med Stora Råby församling bildade Lunds östra stadsförsamling. Delar av den expanderande orten tillhör även Norra Nöbbelövs församling och före 1992 Vallkärra församling som då uppgick i Torns församling.[12][12]

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Lunds rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Lund i Lunds domsaga.[13]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Lund 1570–2020[14]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1570
  
817
1610
  
1 145
1650
  
1 535
1690
  
1 251
1730
  
1 530
1770
  
2 078
1810
  
3 100
1850
  
6 709
1890
  
15 023
1930
  
24 520
1950
  
34 039
1960
  
39 568
1965
  
45 043
1970
  
52 359
1975
  
55 047
1980
  
55 130
1990
  
62 9092 291
1995
  
71 4502 418
2000
  
73 8402 458
2005
  
76 1882 499
2010
  
82 8002 575
2015
  
87 2442 630
2018
  
92 0692 652
2020
  
94 3932 637
Anm.: Sammanvuxen med Vallkärra 1990, åter tätort 2015.

Stadsbild

Se även Lista över byggnader i Lund
Se även Arkitektur i Lund
Karta över Lund

Lund är lågt liggande i söder vid Höje å och reser sig i norr till 86 meter över havet. Vid E22 finns Klosterängshöjden som är en konstgjord höjd av schaktmassor.

När Lund under 1100- och 1200-talet var säte för ärkebiskopen byggdes ett stort antal kyrkor och kloster runt om i staden. Som mest fanns 27 kyrkor i Lund. I och med reformationen 1536 revs nästan alla kyrkor och kloster.

Att Lund är en medeltidsstad märks främst i gatunätet som på sina håll har sett likadant ut i århundraden. Dessutom har centrum formen av ett mänskligt hjärta som var typiskt stadsbyggande under medeltiden. Det finns även ett fåtal medeltida byggnader kvar i stadsbilden, såsom domkyrkan, Liberiet, Sankt Peters Klosters kyrka och Krognoshuset. Stäket, Kungshuset i Lundagård och Karl XII-huset på Katedralskolan är andra gamla byggnader.

Universitetssjukhuset
Katedralskolan
"Lunna töser", exempel på nybygge i Lund, Margretedal vid Södra vägen.

I övrigt var det fram till slutet av 1800-talet vanligt med korsvirkeshus. Ett sådant är Wickmanska gården. Denna brann ner år 2002, men är restaurerad och inhyser i dag en restaurang.

Under slutet av 1800-talet ersattes många småhus med flervåningshus. Under denna period byggdes bland annat Katedralskolans huvudbyggnad, Östervångsskolan, Grand Hotel, Universitetsbiblioteket, universitetsbyggnaden och flera lasaretts- och universitetsbyggnader. De flesta byggnaderna i Lund härstammar från 1800-talets slut eller 1900-talet.

Gatunätet i Lunds stadskärna är på många ställen många hundra år gammalt. Under 1900-talet gjordes dock en del förändringar. Så här står det i den andra upplagan av Nordisk familjebok, utgiven år 1912:

De äldre delarna af staden kunna icke sägas vara välbyggda. Under de senare åren ha dock genom upptagande af nya byggnadsområden, gaturegleringar och liflig byggnadsverksamhet härutinnan gjorts stora förändringar.

Detta fortskred under första halvan av seklet. Under 1960-talet fanns det planer på att skapa en fyrfilig väg rakt igenom stadskärnan i öst-västlig riktning, från Spyken till Svanevägen, det så kallade Gatugenombrottet. År 1958 fattades beslut om att hus skulle rivas för att bygga en trafikled rakt genom Lunds stadskärna. Opinionen svängde dock 1969 då Folkpartiet ändrade ställning i frågan och tillsammans med socialdemokraterna röstade man för att stoppa planerna[15], därigenom undslapp Lund samma öde som Klarakvarteren i Stockholm och Carolikvarteren i Malmö. Framför allt socialdemokraterna var aktiva för att stoppa gatugenombrottet och bland dem särskilt universitetslektorn Agne Gustafsson.[16] En del av husen hade dock redan rivits för att trafikleden skulle kunna komma fram, bland annat den prunkande Carlssons Trädgård vid Bankgatan, där det numera finns en bussterminal samt Vårfruskolans park. Detta område är ännu inte återplanterat eller på annat sätt återställt. Under 1970-talet ändrades uppfattning i stort och besparingar gjordes, varför områden som Nöden delvis finns bevarade.

Utanför centrum präglas Lund av universitetets och Tekniska högskolans lokaler, Lasarettet samt bostadsbebyggelse av mer eller mindre utpräglad förortskaraktär. Det finns även äldre bebyggelse i bland annat Värpinge by och delar av Östra Torn.

Många som arbetar i Lund är pendlare. Det finns väl utbyggda kommunikationer med lokaltåg (Pågatågen) och bussar. Samtidigt ser Lund också en tät biltrafik såväl inne i tätorten som på infartsvägar och landsvägar i omgivningen.

De viktigaste infarterna till tätorten är Fjelievägen, Malmövägen och Dalbyvägen. Andra farleder som leder in i orten är E22, Sandbyvägen, Svenshögsvägen, Norra Ringen och järnvägen (Södra stambanan samt Västkustbanan).

Några arkitekter som varit aktiva i Lund är C. G. Brunius, Helgo Zettervall, Alfred Hellerström, Theodor Wåhlin, Folke Zettervall, Hans Westman, Klas Anshelm, Bernt Nyberg, Bengt Edman, Sten Samuelson och Flemming Lassen.

Trots att staden har lyckats bevara en mycket stor del av sin medeltida karaktär har ett fåtal gator rivits genom åren. En västligare del av nuvarande Stora Algatan revs under 1800-talets första hälft, en förlängning av Stora Fiskaregatan i centrala Lund revs på 1790-talet och Lilla Kyrkogatan mellan Stortorget och domkyrkan försvann i samband med tillkomsten av Sydsvenska Bankens hus vid Stortorgets norra sida (1913). Utöver dessa har den nordligaste delen av Vårfrugatan omvandlats till kvartersmark. Ingen gata har dock, förutom Lilla Kyrkogatan, rivits på senare dagar. Ett fåtal medeltida gatunamn har även försvunnit, Clemensgatan var uppkallad efter den vikingatida-medeltida S:t Clemens kyrka och var fram till 1920-talet det officiella namnet på den östligaste delen av Lilla Fiskaregatan (från Stora Gråbrödersgatan och fram till Stortorget).

Stadsdelsområden

Några av Klostergårdens bostadshus sedda från ängarna utanför Lund

År 2014 fastställdes 29 officiella stadsdelar.[17] Innan detta har Lunds stadsdelar endast varit etablerade av hävd. De enda tidigare fastställda stadsdelar är 14 stycken statistiska.[18] På 1900-talet tillkom ett flertal stadsdelar: Klostergården 1963, Norra Fäladen 1967, Linero 1969, Nöbbelöv 1973, Gunnesbo 1980 och Värpinge 1992.

Stadsdelsområden, officiellt

Statistisk stadsdelsindelning.

Statistiska områden

Torg

Vid Stortorget ligger Stadshallen. Lunds främsta handelstorg är Mårtenstorget, som ligger sydost om Stortorget. Detta torg var i äldre tider centrum för kreaturshandeln i Lund och kallades då Oxtorget. Norr on Lunds centralstation ligger Clemenstorget.

Mindre torg i centrum är Bantorget, Knut den Stores torg och Krafts torg. Utanför centrum finns bland andra Karhögstorg och Västra Stationstorget. Söder om domkyrkan finns Domkyrkoplatsen, som är det senast tillkomna centralt belägna torget.[19][20]

Köpcentra

Lunds första enhetligt planerade köpcentrum utanför stadskärnan, Nova Lund, öppnade i september 2002; ett något äldre och mindre köpcentrumområde fanns sedan 1980-talet norr om Nova kring Mobilia.

Parker

Lunds mest centrala park är Lundagård, som tillsammans med den intilliggande Universitetsplatsen även är akademiskt centrum med byggnader som Universitetshuset, Kungshuset, AF-borgen och även Lunds domkyrka.

Stadsparken ligger sydväst om stadskärnan. 1907 användes tomten för Lundautställningen och parken anlades mellan 1909 och 1911. Den Botaniska trädgården som anlades under 1800-talet ligger öster om stadskärnan och är den tredje parken i centrum. Även här har universitetet flera hus och institutioner, liksom växthus.

Bland parkerna utanför Lunds centrum kan nämnas Sankt Lars-parken i sydväst, Sankt Hans backar i nordost, Holmbergska parken och Folkets park i väst samt Sofiaparken på Möllevången.

Kommunikation

Vägar

Man kan resa till Lund via E22:an, länsväg 102 och länsväg 108. E22 från Lund till Malmö är Sveriges äldsta motorväg. Den invigdes 1953 och kallas lokalt Autostradan.

Gatunätet inom staden kännetecknas av olika tiders uppfattningar om trafikmiljö och andra faktorer. Få av planerna på nya alléer och boulevarder blev till verklighet, även om Södra Esplanaden med sin lummighet utgjorde sin tids första deletapp i vad som omkring 1900 var tänkt att bli en rund stadsboulevard runt innerstaden. En bidragande orsak till att staden växte relativt långsamt i förhållande till andra industristäder var att man länge hade stora tomtmarker inne i den gamla staden som bebyggdes först. Den huvudsakliga bostadsexpansionen utanför Lunds tätort längs med de gamla landsvägarna in mot staden, till exempel vid Smörlyckan eller Jutahusen.

E22:an.

Ett tidigt exempel på ett "gatugenombrott" är Kyrkogatan utanför Domkyrkan 1702. Tidigare gick trafiken i en omväg västerut på nuvarande Stora Gråbrödersgatan. Det svenska generalguvernörmentet ville förverkliga en idealstadsplan med rutnätskvarter. Dessa planer genomfördes aldrig med undantag för gatugenombrottet, och Lund behöll sitt medeltida gatunät.

Att fara igenom staden i nord-sydlig riktning har således alltid varit enklare än att färdas i öst-västlig riktning. När biltrafiken ökade anlades 1934 söder om stadskärnan Södra Ringen, en väg med två körfält på vardera två körbanorna mellan Malmövägen och Trollebergsvägen, för att avlasta innerstadstrafiken.

På 1950-talet byggdes Autostradan öster om innerstaden, vilket ledde till att Riksfyran försvann ut ur staden.

Vägutbyggnaderna fortsatte med Norra Ringen under 1960-talet, men miljöorganisationer protesterade mot en förlängning öster- och västerut och någon "östra ring" har ännu inte byggts. I början av 1990-talet byggdes nya Länsväg 108 i en vid båge väster om staden för att bland annat avlasta Södra Ringen och skapa en ny väg mot Kävlinge.

Bortsett från ett antal gatubreddningar under 1960-talet, har biltrafiken i centrum sedan 1970-talet försökt begränsas. År 1971 stängdes Stora Södergatan av vid Stortorget för biltrafik. En ny utredning 1985 ledde till ett nytt system för biltrafiken i centrum och till att fler gator stängdes av för biltrafik. Tidigare var Bangatan utanför Lunds Centralstation kraftigt trafikerad av olika fordon och korsande gångtrafikanter. Från 2015 är gatan bussgata, och övrig fordonstrafik är förbjuden vardagar mellan klockan 15 och 18.[21] Västra Stationstorget, som byggdes i slutet av 1990-talet, på andra sidan stationen har en viss effekt på trafiken.

Busstrafik

Såväl den lokala busstrafiken som den regionala busstrafiken sköts av Skånetrafiken. För landsortstrafiken finns det gula bussar som går till de flesta orter inom Skåne. Dessa avgår från tre terminaler: centralterminalen är vid järnvägsstationen och ett antal bussar utgår även från Universitetssjukhuset. Malmöbussarna avgår i stort sett från kvarteret Galten, ett litet busstorg bakom Vårfruskolan vid Bankgatan.

Spårväg

Spårvagn vid Clemenstorget

Lund har från december 2020 en spårväg mellan Lund C och ESS.

Järnväg

Lunds centralstation.

Lund är en järnvägsknut, och Lund C är Sveriges tredje största station sett till antalet resenärer[22]. Tåg går från Lund i riktning mot Kävlinge, Eslöv och Malmö. I Lund delar Södra stambanan och Västkustbanan på sig.

Lunds centralstation är den järnvägsstation som finns i centrala Lund. Dessutom finns det inom kommunen pågatågsstationer (lokaltågsstationer) vid Gunnesbo, Stångby. och Klostergården. Andra numera nerlagda järnvägsstationer inom tätorten var Lunds västra, Lunds östra och Lunds södra. Den senare, vars byggnad finns kvar, var en station som låg utmed Hardebergaspåret.

Järnvägen mellan Lund och Malmö öppnades den 1 december 1856 och är den först byggda delsträckan av Södra stambanan. Denna del är en av de två första svenska stambaneprojekten tillsammans med delsträckan GöteborgJonsered på Västra stambanan, som öppnade samma år.

Förr gick det även en järnväg till Södra SandbyRevingeHarlösa på det som i dag kallas Hardebergaspåret, ytterligare en järnväg till StaffanstorpKlågerupSvedalaTrelleborg och en, Lund–Bjärreds Järnväg, till Bjärred. Trafiken på dessa linjer är nerlagd och spåren är upprivna, med ett undantag. Spåret mot Trelleborg finns kvar som ett industrispår fram till Tetra Pak och används för godstransport.

Cykel

Av alla resor inom Lund sker 43% med cykel[23]. Inte minst studenter väljer ofta cykeln. Lunds kommun har sedan 1985 byggt ut cykelvägarna.

Industri, näringsliv och forskning

Tetra Paks kontor i Lund

Flera forsknings- och utvecklingsföretag har genom åren utvecklats i samspel med universitetet och forskningsbyn Ideon. Några viktiga företag är Tetra Pak, Ericsson Modems, Sony Mobile, Alfa Laval, Gambro, Axis AB och Bibliotekstjänst.

Byggandet av forskningsanläggningen European Spallation Source påbörjades 2014.[24][25]

Industrihistoria

Bank- och försäkringsväsende

Sparbanken i Lund (Gamla Sparbanken) grundades 1831 som Skånes fjärde sparbank. Därefter tillkom Torna, Bara och Harjagers Härads Sparbank år 1848 och Sparbanken för Lunds stad och kringliggande land (Nya Sparbanken) år 1861. Utöver de tre sparbankerna fanns år 1861 fyra andra bankinrättningar i Lund: Skånska hypoteksföreningen (bildad 1836, äldsta hypoteksföreningen i landet), Skånska brandförsäkringsinrättningen (grundad 1828), Skånska städernas brandstodsförening (grundad 1854) och Filialbanken i Lund (grundad 1856).[26] Även Malmöhus läns ränteanstalt, från 1870 kallad Skånska lifränte- och kapitalförsäkringsanstalten hade sitt huvudkontor i Lund.[27]

Filialbanken övertogs av Skånes Enskilda Bank år 1865 och blev ett avdelningskontor.[28] År 1878 tillkom avdelningskontor för Kristianstads enskilda bank.[29][30] Dessa uppgick sedermera i Skandinaviska Kreditaktiebolaget respektive Bankaktiebolaget Södra Sverige. På 1890-talet bildades två banker i Malmö, Sydsvenska kreditaktiebolaget och Skånska handelsbanken. Sydsvenska kredit hade ett kontor i Lund från dess start[31] medan Skånska handelsbanken etablerade sig i Lund 1906.[32][33] Därefter tillkom kontor för Svenska Lantmännens Bank.[34] Under 1900-talet uppgick dessa banker i Handelsbanken, SEB och Nordea. Bland senare och mer kortlivade etableringar finns Götabanken (öppnad 1983[35]) och Skånes Provinsbank/Danske Bank (öppnad 2001[36]).

De tre sparbankerna konkurrerade i ett sekel innan de genom fusioner 1962 och 1971 blev en bank, Lundabygdens Sparbank. Denna bank uppgick senare i Sparbanken Finn (1990) och Sparbanken Öresund (2010), alltjämt med huvudkontor i Lund. 1997–2014 konkurrerade den lokala sparbanken med Föreningssparbanken/Swedbank, men efter bildandet av Sparbanken Skåne år 2014 lämnade Swedbank staden.

Kultur, nöjen och media

Lunds Studentsångförening.

Kulturlivet i Lund präglas mycket av den stora studentpopulationen vid landets största universitet vilken utgör drygt en tredjedel av befolkningen. Staden kandiderade fram till 2009 för att bli en av Europas kulturhuvudstäder 2014 men förlorade i slutändan denna plats till Umeå.

Många av studenterna bor i studentrum på exempelvis Sparta, Vildanden, Parentesen eller på studentnationerna i staden. Studentbostäderna hyrs ut av AF Bostäder och stadens nationer. Det finns tretton nationer i Lund: Östgöta, Västgöta, Smålands, Lund, Malmö, Helsingborg-Landskrona, Sydskånska, Kristianstad, Blekingska, Göteborgs, Hallands, Kalmar och Wermlands. Nationerna, förutom Smålands nation, är tillsammans huvudmän för Akademiska Föreningen som utgör navet i Lunds studentliv.

Kulturlokaler i Lund är bland andra Konsthallen, Lunds stadsteater (teater), Kulturmejeriet (konserter och teater), Stadshallen (konserter med mera), AF-borgen, Folkparken, Sagohuset (teater), Lilla teatern med flera. Lunds stadskärna bjuder på många caféer. Café AthenAkademiska Föreningen är ett legendariskt café inom studentvärlden - nyöppnat 2005 efter ett trettioårigt uppehåll. Bland de mer kända kaféerna kan också nämnas Café Ariman, India Däck Bokcafé och Gräddhyllan. I Stadsparken ligger Stadsparkscaféet, som om sommaren arrangerar konserter[37].

I Lund grundlades Lundafilosofin av professor i teoretisk filosofi Hans Larsson.

Litteratur och konst

Några klassiska författare som har bott i Lund är Esaias Tegnér, Ola Hansson, Axel Lundegård, Anders Österling, Bengt Lidforss, Vilhelm Ekelund och August Strindberg (Strindbergshuset). Av Lunds många poeter kan nämnas Ingemar Leckius, Tommy Olofsson och Göran Sonnevi. På Lunds hospital/S:t Lars sjukhus huserade översättaren av persisk litteratur, särlingen och friherren Eric Hermelin. Förutom stadsbibliotek, universitetsbibliotek och miljöbibliotek har Lund ett stort antal bokförlag, antikvariat och boklådor. Lundaromanen är en egen genre med Fritiof Nilsson Piraten och Frank Hellers Lundaskildringar som förlaga: en utvecklingsroman där den unge studenten upplever livet i Lund, Köpenhamn och ibland också Österlen, varvid han förhoppningsvis mognar som individ. En annan typ av litteratur som utmärker sig för Lund är den som produceras till studentspex, till exempel Djingis Khan och Uarda (som också fått ge namn åt flera gator och bostadsområden). Med lunda-andan brukar avses en blandning av tolerans, skepticism och välformulerad kvickhet som för tankarna till Sam Ask, Sten Broman eller Hans Alfredson, gärna framförd på den lundensiska dialekt som talades av exempelvis Cilla Ingvar. Lund har alltid varit rikt på kulturpersonligheter, som galleristen Jean Sellem, konstprofessorn Oscar Reutersvärd, Hildur Sandberg,[38] Falstaff, fakir (Axel Wallengren), konstnärerna Carl Fredrik Hill och Gösta Adrian-Nilsson (GAN), silversmeden Wiven Nilsson och den abstrakta animationens skapare Viking Eggeling. Lund har också en mängd offentliga skulpturer, statyer och utsmyckningar [39] samt en laglig graffitivägg på Smålands Nation. I Uarda-akademien och Lukasgillet frodas också lundakulturen. De radikala diskussionsklubbarna D.U.G., D.Y.G. och Clarté brukar nämnas i den intellektuella traditionens sammanhang. Lund har tidvis haft en mycket aktiv teaterscen, och Karnevalen har varit en grogrund också för komiska talanger.

Lund är en ort med många Bokförlag. I början av 2012 fanns 32 branschregistrerade förlag i Lund, vilket gjorde den till den förlagstätaste svenska kommunen efter Stockholm räknat utifrån förlag per invånare.[40]

AF-borgen.

Lundakarnevalen

Vart fjärde år anordnas Lundakarnevalen i Lund av studenterna vid Lunds universitet genom Lunds universitets studentkårer. Den hålls främst i parken Lundagård i centrala staden. Den första karnevalen sägs ha hållits 1849, dock var karnevalsfrekvensen både högre och ojämnare de första åren. Den senaste karnevalen var Katastrofalkarneval i maj 2022. En mängd kända svenska komiker har gjort sina första lärospån i Lundakarnevalen.

Skissernas museum.

Museer

Kulturen ligger bredvid Lundagård och har både permanenta utomhusutställningar, flera äldre byggnader och inomhusutställningar. Till Kulturen hör även Drottens museum samt Tegnérmuseet, inrymt i de bevarade delarna av Esaias Tegnérs bostadshus vid Stora Gråbrödersgatan. Det sistnämnda är Sveriges äldsta författarmuseum (inrättat 1862).

Statliga museer finns i Lund inom ramen för universitetet. Till de mest kända hör Historiska museet (där även domkyrkomuseet samt forn- och medeltidsutställningar ingår), Skissernas museum (skisser till "monumentalkonst och konst i offentlig miljö") som är det enda i sitt slag i världen. Zoologiska museet, vars omfattande utställningar hade både naturvetenskapligt och kulturhistoriskt värde är sedan juni 2011 nedlagt. Delar av samlingarna kommer fortsatt finnas tillgängliga för forskning men ej förmedlas till allmänheten.

Vid Mårtenstorget finns Konsthallen, Konstföreningen Aura i Krognoshuset. I Akademiska Föreningens källare finns det studenthistoriska AFs Arkiv & Studentmuseum. I privatdrift finns ett posthistoriskt museum och fanns tidigare även ett glas- och porslinsmuseum.

Musik

Lund är en av Sveriges körtätaste städer med många körer på hög internationell nivå. Bland dessa räknas bland annat Lunds Studentsångförening, Lunds vokalensemble, Lunds Kammarkör och Svanholm Singers. Sedan 2006 anordnas vartannat år Lund Choral Festival.

Dansk-svensk visfestival arrangeras i augusti varje sommar sedan 2002. Det är en visfestival med syfte att bli mötesplats för det gemensamma nordiska kulturarvet visan och arrangeras av Kulturföreningen K-märkt.

Kulturmejeriet är sedan mitten av 1980-talet en viktig referenspunkt för rockmusik, konserter och nya band. Bland många välkända musiker med anknytning till Lund kan nämnas, Axwell, Kal P. Dal, Peps Persson, Timbuktu, Chords, The Radio Dept., Peter Puders, The Sinners, Professor P, Amanda Jenssen och Måns Zelmerlöw. Större artister hade tidigare vanligen sina spelningar på anrika Olympen i norra Lund, men denna arena är numera nerlagd till förmån för Färs och Frosta Sparbank Arena som ligger mellan stadsparken och Klostergården.

Bland klassiska orkestrar kan nämnas Lunds Stadsorkester, Akademiska Kapellet och Lunds Nya Kammarorkester.

Två orkestrar som mer sysslar med spex och studentunderhållning av olika slag är Alte Kamereren och Bleckhornen. De deltar, liksom många inbjudna studentorkestrar utifrån, i karnevalen som hålls vart fjärde år.

Dans

Lund är säte för ett flertal föreningar och skolor som bedriver dansundervisning och arrangerar dansarrangemang. Fyra av skolorna i tango, salsa och swing samarbetar om den årliga Dansfesten i januari, där det på Mejeriet under en kväll erbjuds möjlighet att växla mellan dessa tre pardanser. Många dansföreningar är knutna till stadens olika studieförbund, som också arrangerar danskurser i egen regi.

Teater

Som exempel på teatrar och föreningar i Lund kan nämnas Lilla teatern, Lunds Stadsteater, Månteatern, Teater Sagohuset och Lunds Studentteater. Lundaspexarna är Sveriges mest kända spexensemble och lockar varje vår och höst tusentals åskådare till sina föreställningar i Akademiska Föreningens stora sal. Bland rikskända personer som börjat sin karriär i Lundaspexarna kan nämnas Hans Alfredson, Stellan Sundahl, Johan Wester och Anders Jansson. De bägge sistnämnda medverkade våren 2012 till att skapa ett flexibelt teaterrum i Färs & Frosta Sparbank Arena som gett Lund ytterligare en teatersalong med kapacitet på 1400 personer.

Media

I Lund har tidigare utgivits två sexdagars tidningar – Lunds Dagblad och Folkets Tidning. Efter att dessa lagts ner är Lund Sveriges största tätort utan dagstidningsutgivning. Istället är Malmötidningen Sydsvenskan (oberoende liberal) största dagstidning i staden, men även Skånska Dagbladet hade redaktion i Lund fram till slutet av 2011.

Annonsbladet Lundaliv finns sedan 1990 och utkommer med åtta nummer om året. På gatorna kan Skåneupplagan av gratistidningarna Metro och City Malmö/Lund hämtas ur på torg och trottoarer uppställda behållare. Lunds lokala TV-kanal heter Steve och är liksom Radio AF en studentkanal. Båda dessa etermedier drivs som utskott inom Akademiska Föreningen och är huvudsakligen gjorda av och för studenter. Lund skall bevakas av SVT genom Sydnytt och Sveriges Radio genom Radio Malmöhus.

Trossamfund och kyrkor

Lunds domkyrka

De äldsta lämningarna efter kristna kyrkor i Lund är från stavkyrkorna Sankt Drottens, Sankta Marias och Sankt Clemens, daterade kring sekelskiftet 1000.[41]

Historiskt har Lund 1104-1537 varit säte för ärkebiskopen i Lund. I och med detta byggdes ett stort antal kyrkor och kloster i staden under 1100- och 1200-talet. Som mest fanns det 27 kyrkor i Lund. Med reformationen 1536 revs nästan alla kyrkor och kloster. De enda medeltida kyrkorna som överlevde var Domkyrkan och Sankt Peters Klosters kyrka. Av de rivna medeltidskyrkorna är ruinerna av Drottens kyrka – troligen stadens första stenkyrka – väl utgrävda och utgör i dag ett underjordiskt museum tillhörigt Kulturen.

Förr omfattades staden Lund av en församling, Lunds stadsförsamling. Denna slogs år 1944 ihop med Lunds landsförsamling som blev Lunds domkyrkoförsamling. Sedan dess har Lund utökats i flera etapper. Nuförtiden är tätorten en del av följande församlingar:

Inom Lunds tätort ligger i dag följande kyrkor tillhöriga Svenska kyrkan:

Enbart Klosterkyrkan och Norra Nöbbelövs kyrka har Kyrkogård. Dessutom finns två andra begravningsplatser i tätorten, Norra kyrkogården och Östra kyrkogården. En nyare begravningsplats finns cirka fyra kilometer norr om stadens centrum, Fredentorps kyrkogård, invigd 1985.

Förutom Svenska kyrkan finns bland annat den katolska Sankt Thomas kyrka, tillhörig Sankt Thomas av Aquino församling, den Ortodoxa Sankta Marias Kyrka, samt Västerkyrkan, tillhörig Svenska missionskyrkan. Också Baptistkyrkan, Dominikanorden, Evangeliska fosterlandsstiftelsen, Evangeliska Frikyrkan, Evangelisk Luthersk Mission - Bibeltrogna Vänner, Jehovas vittnen, Missionsprovinsen, Mormonkyrkan (Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga) och Pingstkyrkan är representerade i Lund.

Sport

De två främsta fotbollsklubbarna i Lund är Torns IF och Lunds BK, båda lagen spelar till vardags i Division 1 Södra. Lunds BK har genom åren haft många duktiga spelare, som till exempel Nils-Åke Sandell och Martin Dahlin, som har spelat i Lunds BK som moderklubb och som fick Guldbollen 1993. Han var en av Sveriges mest kända fotbollsspelare. Dessutom Roger Ljung som kom till Lunds BK som ung.

I basketen har Lund två lag, LUGI och IK Eos. Eos spelar i söderettan och har en egen hall som heter Eoshallen.

Lunds Volleybollklubb har dam- och herrlag i elitserien.

Föreningar:

Handbollsstaden Lund

I Lund har LUGI en handbollsförening som vann SM-guld 1980; LUGI handboll spelar i Elitserien i handboll både på dam- och herrsidan. Lunds andra klubb H43 Lund gick i konkurs 2014. Lund har dessutom en framgångsrik ungdomsförening, KFUM Lundagård, som i första hand är verksam på Gunnesbo (nordvästra Lund). Lundagårds damlag har spelat i näst högsta serien damallsvenskan.

Varje år den 26-30 december spelas Lundaspelen i handboll. Det är en av världens största inomhushandbollsturneringar för ungdomslag och arrangeras av LUGI handboll. Lundaspelen i basket arrangeras då av EOS.

Anläggningar

Sparbanken Skåne Arena

I kommunen finns ett tjugotal stora hallar. Bollhuset, Tornahallen, Eoshallen, Lunds Idrottshall och Victoriastadion är de stora publika hallarna. Bollhuset, Idrottshallen och Victoriastadion ägs av kommunen, medan Eoshallen drivs av föreningen IK Eos och Tornahallen i Stångby drivs av föreningen Torns IF. Dessutom har en ny arena byggts i närheten av den nuvarande Idrottshallen. Den blev färdig i september 2008 och kallas Sparbanken Skåne Arena. Bland annat spelar LUGI sina hemmamatcher i Elitserien här.

De två stora idrottsplatserna är Centrala IP och Klostergårdens IP.

Demografi

Lunds befolkning fördelad efter stadsdel med differens mellan 2008 och 2012 visas nedan. Här räknas även Torns glesbygd med, det vill säga området norr om Lund upp till gränsen mot Kävlinge kommun.

StadsdelBefolkning 2012Befolkning 2008Förändring (%)
Centrala staden14 05813 7822,0
Möllevången2 3462 2076,3
Norra Fäladen13 00811 9279,0
Tuna4 1203 9454,4
Ö. Torn / M. Fälad9 9769 1219,4
Linero6 2505 7927,9
Järnåkra / Nilstorp6 0025 7264,8
Klostergården5 3695 2452,4
Väster11 66710 6529,5
Värpinge2 1982 1362,9
Kobjer1 7861 7114,3
Gunnesbo3 8393 8120,7
Nöbbelöv3 5183 5140,1
Vallkärra / Stångby2 0561 40746
Torns glesbygd1 3911 411-1,2
På församling skrivna6446085,9
Totalt87 58482 3886,3
Källa: Befolkningsstatistik från Lunds kommun

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Statistiska tätorter 2020, befolkning och landareal per tätort och kommun, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ hämtat från: italienskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  6. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 2 februari 2014.[källa från Wikidata]
  7. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ ”Statistik från Statistiska Centralbyrån”. Arkiverad från originalet den 21 februari 2007. https://web.archive.org/web/20070221111015/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01/MI0810_2005A01_SM_MI38SM0601.pdf. 
  9. ^ Ahrén Per-Olov, Jarlert Anders, red (2004). Lund - medeltida kyrkometropol: symposium i samband med ärkestiftet Lunds 900-årsjubileum, 27-28 april 2003. Årsbok / Stiftshistoriska sällskapet i Lunds stift, 1404-8515 ; 2004Bibliotheca historico-ecclesiastica Lundensis, 0346-5438 ; 47. Lund: Arcus. Libris 9422362. ISBN 91-88552-47-0 (Arcus) 
  10. ^ Svenska turistföreningens årsskrift, 1919, , s. 147
  11. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  12. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  13. ^ om Lunds rådhusrätt
  14. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  15. ^ ”Genombrottet för synen på gatumiljön”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 11 april 2015. https://web.archive.org/web/20150411005903/http://www.sydsvenskan.se/lund/genombrottet-for-synen-pa-gatumiljon/. Läst 25 december 2014. 
  16. ^ Sverker Oredsson "Genombrottet i Lund",i Vid pass 8000 rutor: en festskrift till Gunnar Sandin, Lund 1990, ISBN 91-7970-974-5
  17. ^ Nova försvinner när stadsdelar blir officiella Arkiverad 3 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine. - Sydsvenskan 1 oktober 2014
  18. ^ Lunds stadsdelar Arkiverad 12 mars 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  19. ^ Beslutsprotokoll från byggnadsnämnden i Lund 2011
  20. ^ Orbis Arctoi Historisk kartografi på nordliga breddgrader Nr 2011/4 w November 2011
  21. ^ ”Bangatan blir bussgata under rusningstrafiken”. lund.se. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160818152433/http://www.lund.se/Tillbehor/Nyhetsarkiv/Bangatan-blir-bussgata-under-rusningstrafiken/. Läst 16 juli 2016. 
  22. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 december 2013. https://web.archive.org/web/20131216110505/http://www.sydsvenskan.se/lund/lunds-station-tredje-storst/. Läst 30 december 2013. 
  23. ^ ”LundaMats - hållbara transporter”. Arkiverad från originalet den 5 september 2012. https://web.archive.org/web/20120905033703/http://www.lund.se/Medborgare/Trafik--infrastruktur/LundaMats---hallbara-transporter/. Läst 23 september 2012. 
  24. ^ ”Här byggs världens skarpaste öga”. https://fof.se/tidning/2016/3/artikel/har-byggs-varldens-skarpaste-oga. Läst 22 februari 2016. 
  25. ^ ”Forskningsanläggningen ESS försenas”. https://sverigesradio.se/artikel/forskningsanlaggningen-ess-forsenas-blir-5-6-miljarder-dyrare. Läst 10 december 2021. 
  26. ^ Den nya Sparbanken, Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt., 3 oktober 1861
  27. ^ Vid senaste Landstinget i Christianstad, Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt., 4 oktober 1870
  28. ^ Som Filial-Banken i Lund, Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt., 20 december 1864
  29. ^ Christianstads Enskilda Bank, Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt., 29 juni 1878
  30. ^ Lund i Nordisk familjebok (första upplagan, 1886)
  31. ^ 1896-1900 Malmöhus län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd 9. Åren 1896-1900. Malmöhus län, s. 31
  32. ^ Nytt bankkontor i Lund, Folkets Tidning, 30 december 1905
  33. ^ Lund i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
  34. ^ Andersson, Henrik O.; Bedoire, Fredric (1981). Bankbyggande i Sverige. Stockholm: Liber Förlag. Libris 7260267. ISBN 91-38-05745-X 
  35. ^ mg160203053, Bilder i Syd
  36. ^ "Skånes Provinsbank öppnar kontor i Lund"', Sydsvenskan, 19 januari 2001
  37. ^ ”Stadsparkscaféets hemsida”. Arkiverad från originalet den 6 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080606183728/http://www.stadsparkscafeet.com/.  - se under Underhållning
  38. ^ Johannes Blidfors: Lejoninnan från Lund. Ett livsöde kring sekelskiftet. Perfekta, Malmö 1982.
  39. ^ Jelena Zetterström: Offentlig konst i Lund. SdS 1994.
  40. ^ Alf Sjögren: "I Lund ligger förlagen tätt" i Sydsvenska Dagbladet 2012-01-21 (även tillgänglig i nätutgåvan Arkiverad 23 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine. men i förkortad version)
  41. ^ Rydén, Thomas, "Domkyrkan i Lund", 1995, ISBN 91-564-1042-5, s. 13

Vidare läsning

  • Andrén, Anders (1980). Lund. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 26. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7618934. ISBN 91-7192-474-4 
  • Andrén, Anders (1984). Lund : tomtindelning, ägostruktur, sockenbildning. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 56. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7619027. ISBN 91-7192-595-3 
  • Ragnar Blomqvist: Lunds Historia. del 1 [1951] del 2 [1978].
  • Student i Lund 1900-1979, 8 delar. B Forsberg 1957/Studentlitteratur 1990.
  • Hagblom, Kurt: Lundabor. Lund 1986.
  • Meurling, Patrick: Veckans Lundensare. Grand Hotel 1999.
  • Ingers, Ingemar: Lundensisk slang samt akademiskt vardagsspråk i Lund. Ekstrand 1977.
  • Jacobson, Staffan: Dialog om frihet. Radikal Distribution, Malmö/Lund 2001.
  • Löfström, Thomas: Kring Lund. Liber 1979.
  • Uarda-Akademiens Ordbok. Lund 1989.
  • Palmborg, Nils: Gamla Lund i Per Bagges bilder. N&K 1976.
  • Salomon|Blomqvist: Det röda Lund. Lund 1998.
  • GAN: Syntes av en stad (Katalog). Lunds Konsthall 1990.
  • Axel Wallengren: Falstaff Fakirs Vitterlek. Gebers 1957.
  • Fritiof Nilsson Piraten: Tre Terminer. 1943.
  • Frank Heller: Lund - språngbrädan till kontinenten och andra berättelser. Settern 1986.
  • Sture Johannesson: Counterclockwise Circumambulation. (Katalog) Lunds Konsthall 2004.
  • Lunds Konsthall 50 år. Fem chefer skriver. Lund 2007.
  • Brink-Pinto/Pries: Trettionde november : kampen om Lund 1985-2008. ISBN 9789197787574

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Sweden Scania location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Location map of Scania (Skåne) in Sweden

Equirectangular projection, N/S stretching 179 %. Geographic limits of the map:

  • N: 56° 37' N
  • S: 55° 12' N
  • W: 12° 12' E
  • E: 15° 00' E
Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Karta över Lund - stadsdelar.svg
Författare/Upphovsman: Väsk, Licens: CC BY-SA 3.0
Map of Lund and its districts.
Map Lund Sweden.jpg
Map from about 1850 of the town of Lund in Sweden.
Lunnatöser.jpg
Författare/Upphovsman: Entheta, Licens: CC BY-SA 3.0
"Lunna töser", exempel på nybygge i Lund.
F&fsa1d.jpg
Författare/Upphovsman: Entheta, Licens: CC BY-SA 3.0
Färs & Frosta Sparbank Arena, Lund
TetraPakLund.jpg
TetraPak, Lund
Stortorget lund 080508.jpg
Författare/Upphovsman: Anton Holmquist Soasta, Licens: CC BY-SA 3.0
Stortorget i Lund
E22 Lund.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Espmans karta.jpg
Caspar Magnus Espmans karta över Lund, med den tidens fastighetsindelning.
Lund vapen.svg
Författare/Upphovsman: Jsdo1980, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Lund C Spårvagn 2023-06-15.jpg
Författare/Upphovsman: Alexandra Koch, Licens: CC BY-SA 4.0
Spårvagn som genomför testning vid Lund C.
Usil1.jpg
Författare/Upphovsman: Entheta, Licens: CC BY-SA 3.0
Universitetssjukhuset i Lund
Lunds stadsgräns.jpg
Författare/Upphovsman: Jorchr, Licens: CC BY-SA 3.0
Lunds stadsgräns
18th century map of Lund, Sweden.jpg
Hand drawn 18th century map of Lund, Sweden
AF-borgen i Lund 2005-05-01.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Lunds centralstation2007zug.jpg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
Lund central train station
Lunds universitet från luften.jpg
Författare/Upphovsman: L.G.foto, Licens: CC BY-SA 4.0
The university of Lund
Katedralskolan lund.JPG
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Grillo antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 3.0
Cathedral School, Lund, taken by Andreas Vilén, March 6th 2005
1594 map of Lund.jpg
1 atlas ([6] s., 59 k. widoków i planów miast, [15] s.), mdz. kolor. Zawiera widoki, widoki z lotu ptaka i plany perspektywiczne 74 wybranych miast oraz dodatkowo mapę Danii (k. 25) i wyspy Hven (k. 27), obok której zamieszczono widok i rzut obserwatorium astronomicznego Tychona Brahe (Uranienborg). Każda karta opatrzona tekstem objaśniającym na verso. Na końcu dołączony indeks miejscowości. Łacińskie wydanie czwartego tomu "Civitates orbis terrarum" datowane na 1594 r. (po raz pierwszy wydanego w 1588).
Majsång på Lunds universitets trappa 2005.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Klostergarden.jpg
Författare/Upphovsman: Carl Lindström, Licens: CC BY-SA 3.0
Några av Klostegårdens bostadshus, sedda från ängarna utanför Lund
Karta över Lund.png
Författare/Upphovsman: OpenStreetMap contributors, Licens: CC BY-SA 2.0
Map of Lund, Sweden
Sv-Lund.ogg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Lund domkyrkan2007.jpg
Författare/Upphovsman: Anton Holmquist & Pauline GyllengahmSoasta, Licens: CC BY-SA 4.0
Lunds domkyrka
Skissernas museum i Lund, snö 1.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0