Lulesamiska naturobjekt på kartorna
Lulesamiska naturobjekt på kartorna redovisar betydelsen av ortnamnsefterled och adjektiv i namn på naturobjekt, som används på kartor i lulesamiska områden, som de definierats av Lantmäteriet.[1]
Lulesamiska tecken
Det lulesamiska alfabetet har två tecken som inte finns i det svenska alfabetet, Á och Ŋ (ng-ljud), markerat med gult i nedanstående figur.[2] Det lulesamiska området sträcker sig in i Norge och där följer man samma lulesamiska ortografi med undantaget att den norska motsvarigheten till bokstaven Ä får användas.
Lulesamiska alfabetet | |||||||||||||||||||||||
A | Á | B | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | Ŋ | O | P | R | S | T | U | V | Å | Ä |
a | á | b | d | e | f | g | h | i | j | k | l | m | n | ŋ | o | p | r | s | t | u | v | å | ä |
Bokstäver i svenska alfabetet som saknas | Alternativa tecken | ||||||||||||||||||||||
C | Q | W | X | Y | Z | Ö | Norge | Æ | æ | Sverige | Ä | ä |
Kartor
De tre kartorna visar en del av västra Padjelanta (Badjelánnda) i tre olika ortografier.
Generalstabskartan västra Padjelanta 1890
Fjällkartan västra Padjelanta 1968
Fjällkartan västra Padjelanta 2001
Lulesamiska naturnamnsefterled
Tabellen visar de vanligaste naturnamnsefterleden på berg, sjöar, vattendrag och andra naturobjekt i det lulesamiska området.[3] Många av exemplen i tabellen har egna artiklar med länk till Topografiska kartan.
Svenska | Lulesamiska | Exempel |
---|---|---|
Berg | ||
Klippbrant | bákte | Vielggisbákte |
Fjällsluttning | buollda | Láŋjekbuollda |
Kalt lågfjäll | duottar | Duottar |
Spetsig fjälltopp, brant högfjäll | gájsse | Darregájsse |
Sidoberg till högre berg | huornnasj[4] | Huornnasj |
Terrass, avsats i fjällsida | låpptå | Gierdolåpptå |
Fjällutlöpare | njunjes[4] | Njunjes |
Skoglös bergknalle | nulppe[4] | Vállenulppe |
Litet runt berg | oajvásj | Nuortoajvásj |
Berg med rund kontur | oajvve | Rávdoajvve |
Mindre fjällaxel | oálgásj | Oalgásj |
Fjällaxel från större fjäll | oalgge | Ridoalgge |
Fjälltopp | tjåhkkå | Guovddelistjåhkkå |
Fjällrygg, ås | tjårro | Jågŋåtjårro |
Litet fjäll | várásj | Ráhkovárásj |
Fjällhöjd med god utsikt | várddo | Gálavárddo |
Berg, fjäll | várre | Guovddelisvárre |
Sjöar | ||
Sjö | ávrre | Gieddávrre |
hávrre | Sáluhávrre | |
jávrre | Vásstenjávrre | |
Sjöar | jávre | Mávgojávre |
Liten sjö | jávrásj | Rástesjávrásj |
Tjärnar, småsjöar | jávrátja | Guovdoajvejávrátja |
Vik | luokta | Sierggaluokta |
Vattendrag | ||
Vadställe | gáláv | Härrágáláv |
Vattenfall | gårttje | Stuormuorkkegårttje |
Bäck, å | jåhkå | Hurrejåhkå |
Liten bäck eller å | jågåsj | Radtjejågåsj |
Vidare del av å eller älv | luoppal | Gásakluoppal |
Åmynning, älvmynning | njálmme | Änonjálmme |
Lugnvatten i älv | savon | Vuojatsavon |
Näs där vattendrag möts | skájdde | Njunnjása Skájdde |
Simställe för renar | vuojat | Vuojatädno |
Å, älv | ädno | Miellädno |
Övrigt | ||
Stor myr | áhpe | Guorásjáhpe |
Litet kärr, liten myr, videsnår | råhto | Lådderåhto |
Åsrygg (t.ex. drumlin) | gielas | Gålokgielas |
Rund sänka, grop | gåhpe | Oarjep Gierisgåhpe |
Glaciär | jiegŋa | Ålmåjjiegŋa |
Högslätt | láhko | Gássaláhko |
Krök | måhkke | Radtjemåhkke |
Udde, näs | njárgga | Biellonjárgga |
Skred, lavin | rido | Ridoalgetjåhkkå |
Säckformad inbuktning i fjällsida | skåhppe | Biernnaskåhppe |
Ö, holme | suoloj | Stuorsuoloj |
Berg utan branta sidor | tjavdda | Suoŋertjavdda |
Landrygg, bergrygg | tjavelk | Sievgoktjavelk |
Fjälldal, dalgång | vágge | Viejevágge |
Riktning, storlek | ||
Västra | alep | Alep Njoatsosjávrre |
Västligare | alemus | |
Högre | badje | Badjelánnda |
Övre | bajep | Bajep Áhppojávrre |
Nedre, lägre | vuolep | Vuolep Áhppojávrre |
Mellersta | gasska | Gasska Njoatsosjávrre |
Lång | guhkes | Guhkesvágge |
30 | gålmmålåhke[5] | Gålmmålåhkjávrátja |
Östligare | lulemus | |
Östra | lulep | Lulep Njoatsosjávrre |
Norra | nuortap | Nuortap Slahpetjåhkkå |
Södra | oarjep | Oarjep Slahpetjåhkkå |
Stora | stuor, stuorra | Stuor Dijdder |
Liten, lilla | unna | Unna Dijdder |
Se även
Referenser
- ^ ”Minoritetsspråk”. Lantmäteriet. https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Ortnamn/Minoritetssprak/. Läst 23 januari 2020.
- ^ Ann-Christin Mattisson (1993). ”Samiska ortnamn på fjällkartorna”. LMV-Rapport (Lantmäteriet, Gävle) (19). ISSN 0280-5731. https://www.lantmateriet.se/contentassets/41a7acabed464c519755771a3b760b84/ortnamn-och-namnvard_nr3.pdf. Läst 23 januari 2020.
- ^ ”Laponia:Landskapsbegrepp”. http://www.laponia.info/landskapet/landskapsbegrepp/.
- ^ [a b c] Korhonen, Olavi & Anderson, Hans (2010). SAMISKA ORTNAMN vid vägar och färdleder i Lule lappmark. Förlag Hans Anderson, Jokkmokk. ISBN 9789163373251
- ^ ”Counting in Lule Sami”. https://www.languagesandnumbers.com/how-to-count-in-lule-sami/en/smj/. Läst 10 februari 2020.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Lantmäteriet Open Data, Licens: CC0
Fjällkartan västra Padjelanta 1964
Författare/Upphovsman: Lantmäteriet Open Data, Licens: CC0
Generalstabskartan västra Padjelanta 1890
Författare/Upphovsman: Lantmäteriet Open Data, Licens: CC0
Fjällkartan västra Padjelanta 2001