Luleå kommun

Luleå kommun
Kommun
Luleå stadshus (kommunhus)
SloganSveriges nordliga metropol
Kommunens vapen.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5

Luleå kommunvapen
LandSverige
LandskapNorrbotten
LänNorrbottens län
CentralortLuleå
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd79 352 ()[1]
Areal4 911,97 kvadratkilometer ()[2]
- därav land2 088,91 kvadratkilometer[2]
- därav vatten2 823,06 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet37,99 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater65°35′04″N 22°09′14″Ö / 65.584444444444°N 22.153888888889°Ö / 65.584444444444; 22.153888888889
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsLuleå domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2742[3]
Anställda7 275 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2580
GeoNames604488
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Luleå kommun är en kommun i Norrbottens län. Centralort är Luleå som också är länets residensstad. Luleå kommun är finsk förvaltningskommun sedan 1 februari 2013.[5]

Kommunen är Norrlands fjärde största sett till folkmängden, och den tredje mest tätbefolkade.

Luleå rankades 2023 som den bästa kommunen i Sverige att leva i enligt tidningen Fokus kommunrankning.[6][7]

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar Nederluleå socken och en del (Råneå församling) av Råneå socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Luleå stad som 1863 bildade en stadskommun.

Svartöstadens municipalsamhälle inrättades 23 augusti 1901 i Nederluleå och uppgick vid årsskiftet 1932/1933 i Luleå stad.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[8]

1969 införlivades i Luleå stad Nederluleå landskommun och Råneå landskommun (varur en del, Gunnarsbyns församling, utbrutits 1967 till Bodens stad). Luleå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Luleå stad.[9]

Kommunen ingår sedan bildandet i Luleå domkrets.[10]

Kommunen ingår sedan 2013 i Förvaltningsområdet för finska[11], samt sedan 2018 för Förvaltningsområdet för meänkieli och samiska[12]. Kommunnamnet är Julevu gielda på nordsamiska[13] och Luulajan kunta på de båda andra språken[13][14].

Geografi

Luleå kommun är belägen i de södra delarna av landskapet Norrbotten. Kommunen har Bottenviken i öster och gränsar i sydväst till Piteå kommun och Älvsbyns kommun, i väster till Bodens kommun, i norr till Överkalix kommun och i nordost till Kalix kommun, alla i Norrbottens län.

Topografi

Längs kommunens kust finns slättmark och De Geer-moräner.[15] Luleå skärgård består av totalt 1 312 flacka öar[16] bestående av morän och sand. Längre in från kusten löper flera dalgångar i riktning från nordväst till sydöst. Jordtäcke saknas helt i vissa högre områden, andra delar består av morän.[15]

Hydrografi

Luleå kommun är belägen vid Bottenviken och genom kommunen rinner Luleälven från nordväst och mynnar ut i havet i sydväst.[15] Genom Råneå rinner Råneälven,[17] Sveriges största skogsälv,[16] som anses vara ett av Sveriges bästa fiskevatten för gädda, öring, harr, abborre och flodkräfta.[17] Kommunens största sjö är Hovlössjön.[18]

Naturskydd

I kommunen finns ett flertal skyddade naturområden. Gammelstadsviken ett naturreservat, Natura 2000-område och upptaget på FN:s lista över skyddsvärda våtmarker enligt Ramsarkonventionen. Där finns dvärgnäckrosor och ett stort antal fågel- och växtarter som i vanliga fall förknippas med södra Sverige. Exempelvis sothöns, skäggdopping och bredkaveldun. Ett annat naturreservat är Bälingeberget med där avsmältningen från landisen präglat naturen. Till exempel har grottor och långa sammanhängande erosionskanter som bildats.[16]

Administrativ indelning

Från 2011 fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar – Luleå domkyrkoförsamling, Nederluleå församling och Råneå församling.

(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distrikt inom Luleå kommun

Från 2016 indelas kommunen I stället i fyra distriktLuleå domkyrkodistrikt, Nederluleå, Råneå och Örnäset.[19]

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2018 fanns det 21 tätorter i Luleå kommun.

NrTätortFolkmängd
1Luleå49 123
2Gammelstaden4 836
3Bergnäset3 761
4Södra Sunderbyn3 085
5Råneå2 034
6Antnäs1 732
7Hällbäcken och Sinksundet1 014
8Rutvik871
9Måttsund642
10Bensbyn605
11Kallax493
12Ersnäs492
13Brändön338
14Bälinge303
15Klöverträsk240
16Karlsvik232
17Persön223
18Sundom220
19Jämtön206
20Ängesbyn205
21Avan198

Centralorten är i fet stil

Styre och politik

Styre

Luleå kommuns fullmäktige utser ledamöter som ska sitta i kommunens nämnder och styrelser. Flera av bolagen som kommunen äger är organiserade under ett holdingbolag: Luleå Kommunföretag AB. Styrelseordförande för Luleå Kommunföretag är Yvonne Stålnacke, ordförande i kommunstyrelsen.[20]

ÅrPartier
1995-1998[21]S
1999-2006[21]SV
2007-2016[21]SMP
2016-2018[22]S
2018-2022S
2022-2026[23]SVMP

Kommunfullmäktige

Stadshuset i Luleå.

Traditionellt sett är Luleå kommun ett starkt fäste för Socialdemokraterna, och partiet hade egen majoritet 2006-2018, vilken de förlorade i kommunvalet 2018. Socialdemokraterna har haft egen majoritet 1973–1976, 1979–1991, 1994–1998 samt 2006 -2018. Socialdemokraterna har dessutom varit största parti i samtliga kommunval. Näst största parti var Centerpartiet i valen 1970-1976, Moderaterna i valen 1979-1985 och 1991-2018 och Folkpartiet i valet 1988. I valet 1979 fick Moderaterna och Centerpartiet lika många mandat men Moderaterna fick fler röster, och 1998 fick Moderaterna och Vänsterpartiet lika många mandat men Moderaterna fick fler röster.[24]

Samtliga riksdagspartier finns representerade i Luleås kommunfullmäktige. Utöver det finns Rättvisepartiet Socialisterna som fick sina första mandat vid valet 2002 och Landsbygdspartiet oberoende som fick sina första mandat 2010. Efter valen 2002, 2006 och 2018 har Norrbottens sjukvårdsparti också suttit i kommunfullmäktige.

Kommunen har två kommunalråd: Carina Sammeli, som är kommunstyrelsens ordförande, och Fredrik Hansson, som är vice ordförande i kommunstyrelsen.[25]

Presidium

Presidium 2022–2026
OrdförandeSDaniel Smirat
Förste vice ordförandeVInger Boström
Andre vice ordförandeMNihad Zara

Källa:[26]

Lista över kommunfullmäktiges ordförande

DatumOrdförandeFörste vice ordförandeAndre vice ordförande
1/1 1971-31/12 1973[27]SHelge GustafssonSRudolf WikströmSBirger Nilsson
1/1 1974-31/10 1982[28]SHelge GustafssonSBrita NybergSGustaf Sundström
1/11 1982-31/10 1985[29]SGustaf SundströmSKjell MickelssonSMargareta Lindbäck
1/11 1985-31/10 1991[30]SGustaf SundströmSSigfrid AnderssonSMargareta Lindbäck
1/11 1991-31/10 1994[31]SGustaf SundströmSMargareta LindbäckSSten Wallo
1/11 1994-17/6 1996[32]SMargareta LindbäckSMargareta SundénSÅke Nilsson
17/6 1996-31/10 1998[33]SMargareta LindbäckSMargareta SundénSMajvor Larsson Müller
1/11 1998-31/10 2002[34]SKarl PetersenVBörje LööwSMargareta Lindbäck
1/11 2002-27/9 2004[35]SMargareta ErikssonVEwa AnderssonMMaria Salmgren
27/9 2004-25/10 2004[36]SMargareta ErikssonVEwa AnderssonMMigelle Wikström
25/10 2004-31/10 2006[36]SMargareta Bladfors-Eriksson[37]VNina BerggårdMMigelle Wikström
1/11 2006-31/10 2010[38]SMargareta Bladfors-ErikssonSLeif WikströmMErik Elmsäter
1/11 2010-14/10 2014[39]SMargareta LindbäckSLeif WikströmMNihad Zara
15/10 2014-14/10 2018[40]SMaritha MeethzSDaniel SmiratMNihad Zara
22/10 2018- 23/10 2022[26]MNihad ZaraSDaniel SmiratSIna Sandberg
24/10 2012-2026[26]SDaniel SmiratVInger BoströmMNihad Zara


Mandatfördelning i Luleå kommun, valen 1970–2022

ValårVSMPRSNSSDLPoCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197073010725
7301075
6186,9
53
197373111525
7311155
6190,8
5110
197663011626
6301166
6190,5
4219
19796318628
631868
6190,0
3823
19826347329
634739
6189,9
4021
198563135718
6313578
6188,7
3922
198853264716
5326476
6185,2
3625
199153034739
53034739
6185,1
3724
199463544417
6354447
6186,5
3427
19981125344311
1125344311
6180,52
3031
20027244224639
72444639
6180,10
3328
20064322314429
4323449
6181,25
3328
20104324313329
43243339
6184,26
3229
201443142312329
4314339
6185,33
3229
2018624223415329
62434539
6186,87
3526
202262422643410
624643410
6183,42
3328
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelsen

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav sex tillhör Socialdemokraterna, två tillhör Moderaterna och två tillhör Vänsterpartiet. Centerpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har en ledamot vardera.[41]

Presidium 2023–2026
OrdförandeSCarina Sammeli
Förste vice ordförandeSFredrik Hansson
Andre vice ordförandeMAnders Josefsson

Lista över kommunstyrelsens ordförande

DatumOrdförande(Förste) vice ordförandeAndre vice ordförande
1/1 1971-31/12 1973[42]SNils MalmgrenSSven Köhler
1/1 1974-31/12 1976[42]SNils MalmgrenSFolke Bladfors
1/1 1977-31/12 1984[42]SSven KöhlerSFolke Bladfors
1/1 1984-31/12 1985[43]SSven KöhlerSFolke BladforsMBlenda Askeroth
1/1 1986-31/12 1988[44]SFolke BladforsSKjell Mickelsson
1/1 1989-31/12 1991[44]SKjell MickelssonSAnna-Britta Nilsson
1/1 1992-31/12 1998[45]SKjell MickelssonSUlla Ölvebro
1/1 1999-28/10 2002[46]SUlla ÖlvebroSMårten StrömVEwa Andersson
28/10 2002-31/12 2002[47]SUlla ÖlvebroSMårten StrömVBörje Lööw
1/1 2003-31/12 2006[47]SKarl PetersenSMargareta LindbäckVBörje Lööw
1/1 2007-31/12 2013[48][49]SKarl PetersenSYvonne Stålnacke
1/1 2014-31/12 2017[50][51][52]SYvonne StålnackeSNiklas Nordström
1/1 2018-31/12 2018[52]SNiklas NordströmSLenita Ericson
1/1 2019-10/10 2019[52]SNiklas NordströmSLenita EricsonMAnders Josefsson
10/10 2019-11/10 2020[52]SLenita EricsonSFredrik HanssonMAnders Josefsson
25/1 2021-31/12 2022[52]SCarina SammeliSFredrik HanssonMAnders Josefsson
1/1 2023-31/12 2026[52]SCarina SammeliSFredrik HanssonMAnders Josefsson


Övriga nämnder

NämndOrdförande 2023-2026Vice ordförandeAndre vice ordförande
Arbetsmarknad- och gymnasienämndenSFredrik BruhnLThomas Söderström
Barn- och utbildningsnämndenSMaritha MeethzCArne Nykänen
Kultur- och fritidsnämndenMPEvelina RydekerLTomas Olofsson
Miljö- och byggnadsnämndenSPeder LundqvistMFredrik Wiberg
SocialnämndenSBodil Wennerbrandt SevastikVSara HjälteCCarola Lidén
Infrastruktur- och ServicenämndenVUlrika LundbergKDAnette Asplund
ValnämndenVNina BerggårdCLars Pohjanen
ÖverförmyndarnämndenSIrma WidénLViveka Nordlund

Utöver dessa nämnder ingår Luleå kommun i E-nämnden, vilken samtliga kommuner i länet ingår i.[53]

Luleå kommun hade sju förvaltningar år 2022 med totalt 6900 anställda. Dessa var förvaltningarna för Arbetsmarknad, Barn- och utbildning, Kommunstaben, Kultur och fritid, Räddningstjänsten, Socialförvaltningen och Stadsbyggnad.[54]

Förvaltningarna fullföljer de uppgifter de fått av nämnderna.

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2022

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
SHertsöcentrum48,92  %37,43  %
MUniversitet27,69  %15,64  %
SDNiemisel-Prästholm16,23  %9,95  %
VPorsöudden13,85  %8,51  %
CAlvik-Ersnäs16,77  %6,80  %
KDBensbyn-Brändön19,21  %6,29  %
LJämtön-Vitå14,14  %5,25  %
MPBergviken6,00  %3,17  %
RSSvartöstan-Lövskatan11,08  %3,03  %
LPoNiemisel-Prästholm19,91  %1,90  %
NSUniversitet4,14  %1,77  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Vänorter

Luleå kommun har fem vänorter:[55]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Näringslivet består av stål- och verkstadsindustri, IT-branschen, handel och service. Två av tre arbetar i tjänstesektorn. De största arbetsgivarna är Luleå kommun, Norrbottens läns landsting och SSAB. Andra större arbetsplatser är Luleå tekniska universitet, Ferruform, Tullverket, Tieto, Telia Sonera och företagen på Luleå Science Park. Andra privata aktörer är BDX, Gestamp Hardtech, Liko, LKAB och Max Hamburgerrestauranger.

2017 hade 43 944 personer sin arbetsplats inom Luleå kommun, varav 35 040 bodde och arbetade i kommunen och 8 904 pendlade in från någon annan kommun.[56] De fem kommuner med högst antal pendlare in till Luleå kommun var Boden (3 600 personer), Piteå (2 273), Kalix (674), Älvsbyn (329) och Umeå (174).[57] Utöver det så pendlade 4 310 av kommunens invånare till arbetsplatser utanför kommungränsen, och de fem kommuner dit flest invånare pendlade var Boden (1 212 personer), Piteå (533), Stockholm (444), Kalix (237) och Umeå (167).[57]

2017 arbetade 43,1 % av förvärvsarbetarna i Luleå kommun i den offentliga sektorn och 56,9 % i den privata sektorn. Av männen arbetade 71,1 % i den privata sektorn och 28,9 % i den offentliga, medan av kvinnorna arbetade 52,5 % i den offentliga sektorn och 36,4 % i den privata.[58]

Förvärvsarbetare efter sektor

Sektor 2017AntalAndelVarav mänKvinnor
Statlig förvaltning4 57610,4 %2 3942 182
Statliga affärsverk680,2 %599
Primärkommunal förvaltning7 70717,5 %1 7675 940
Landsting4 0789,3 %8333 245
Övriga offentliga institutioner180,0 %711
Statligt ägda företag och organisationer1 7464,0 %1 142604
Kommunalt ägda företag och organisationer7341,7 %514220
Totalt offentlig sektor18 92743,1 %6 71612 211
Aktiebolag ej offentligt ägda20 95247,7 %14 3306 622
Övriga företag, ej offentligt ägda2 2735,2 %1 388885
Övriga organisationer1 7924,1 %826966
Totalt privat sektor25 01756,9 %16 5448 473
Totalt antal förvärvsarbetare i Luleå kommun43 944100,00 %23 26020 684

Källa: Statistiska centralbyrån.[58]

Infrastruktur

Transporter

Luleå Airport strax söder om Luleå är med 1 106 638 passagerare årligen Norrlands största flygplats. På vardagar finns cirka 16 förbindelser till Stockholm. Flyglinjer finns även till bland annat Kiruna, Umeå, Göteborg, Tromsø och Murmansk. Året om går charterflyg till turistorter utomlands. Flygplatsen har Sveriges längsta landningsbana efter ett försök att starta en internationell fraktflygplats. Inom flygplatsen finns även flygflottiljen F 21.

De viktigaste vägarna är E4 som går cirka fem km utanför Luleås stadskärna och E10. Riksväg 97 är också en viktig väg som förbinder staden med Sunderby sjukhus, Boden och Jokkmokk.

Vintertid plogas 30 km isvägar upp i skärgården till öarna Hindersön, Storbrändön, Sandön och Junkön.[59]

Malmbanan går mellan Luleå och Narvik i Norge. Från Luleå malmhamn skeppas årligen 4–5 miljoner ton järnmalm ut. Malmbanan ansluter till Stambanan genom övre Norrland i Boden. Direkttåg finns till Stockholm (nattågstrafik) och Narvik via Boden. Planer finns att bygga en helt ny kustjärnväg (Norrbotniabanan). Regiontågen Norrtåg trafikerar Malmbanan till Kiruna och stambanan till Umeå.

Utbildning och forskning

Kommunen hade ett 30-tal grundskolor varav fem var fristående år 2022, däribland Montessoriskolan. Vid Örnässkolan fanns tvåspråkig inriktning mot meänkieli, finska och samiska.[60] Samtliga kommunala gymnasieutbildningar hör till Luleå Gymnasieskola och är samlade i en gymnasieby.[61] Därtill finns även ett fåtal fristående alternativ.[62]

År 2021 hade 32,5 procent av invånarna i åldersgruppen 25-64 år minst tre års eftergymnasial utbildning.[63] Samma år firade Luleå Tekniska Universitet, LTU, 50 år.[64] Vid universitetet bedrivs även forskning, bland annat i samarbete med Bosch, Ericsson, Scania, LKAB, SKF, ledande internationella universitet samt med regionala och nationella aktörer.[65] Sedan starten år 1996 hör även Teaterhögskolan till LTU[66] och universitet är även delaktiga i stiftelsen bakom science centret Teknikens hus som öppnade år 1988.[66]

I Luleå har ett antal världsinnovationer inom IT sett dagens ljus, varav ett flertal kan knytas till universitetet, exempelvis;[67]

  • Facebook Datacenter
  • Det första GSM-samtalet (1989, Televerket Radio)
  • VDSL-standarden (2000–2007, Telia Research, Upzide Labs)
  • Digitala radioteknologier – RDS, DAB, DARC (1992–1997, Teracom)
  • Lulealgoritmen för snabbare Internet-trafik (1997, LTU, Effnet)
  • Mobile Header Compression (1999–2001, LTU)
  • Internet-protokoll för Smarta Objekt (2000-, CDT, SICS, IPSO)
  • Living Labs – ledande testplats Living Lab Botnia med 6 000 användare (2001-, CDT)
  • Hd-tv - högupplöst TV via telefonlinje (1996, Telia Research)
  • GPS som mjukvara i mobiltelefoner (2005-, Nordnav)
  • OFDM – grunden för 4G (1990–2006)
  • Marratech - pionjärer för Internet-baserade e-möten (1998-, CDT)
  • Arena-projektet, IT för bättre sportupplevelse – sensorer, handheld wireless video (1999–2002, CDT)
  • Estreet-projektet - Reklamplats Innerfickan - storskaligt experiment med 2 000 personer och många butiker (2000, CDT)
  • Sveriges största studentdatanät invigs 1994 vid dåvarande Högskolan i Luleå[68]
  • Högskolan i Luleå blir 1997 Luleå tekniska universitet.[69]
  • 1988 blir Högskolan i Luleå först i Sverige med att instifta en professur i signalbehandling.[70]

Befolkning

Demografi

Porsöns biblioteks fasad med skylt på svenska, meänkieli, nordsamiska och finska.

Statistik

Kommunen hade den 31 december 2018 en befolkningstäthet på 37,3 invånare per km², medan den i riket var 25,1 inv/km². Medelåldern i kommunen år 2018 var 41,9 år (varav 40,6 år för män och 43,3 år för kvinnor) vilket ligger över rikets genomsnitt på 41,2 år (varav 40,3 år för män och 42,2 år för kvinnor).[71]

Den 31 december 2015 fördelades Luleå kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[72]

  • Män: 38 576; 50,70 %.
  • Kvinnor: 37 512; 49,30 %.

Åldersfördelningen i Luleå kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2015:[72]

ÅlderAntalAndel
31 december 2015
0–14 år11 83315,55 %
15–24 år10 44613,73 %
25–54 år29 47338,74 %
55–64 år9 22612,13 %
65+ år15 11019,86 %

Befolkningsutveckling

Mellan 1970 och 2015 ökade befolkningen i Luleå kommun med 29,2 procent vilket kan jämföras med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 21,9 procent.[72]

Befolkningsutvecklingen i Luleå kommun 1970–2020[72]
ÅrFolkmängd
1970
 
58 878
1975
 
66 290
1980
 
66 834
1985
 
66 557
1990
 
68 412
1995
 
71 106
2000
 
71 652
2005
 
72 751
2010
 
74 178
2015
 
76 088
2020
 
78 549
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk och svensk bakgrund

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 10 515, eller 13,51 % av befolkningen (hela befolkningen: 77 832 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 6 388, eller 8,86 % av befolkningen (hela befolkningen: 72 139 den 31 december 2002).[73]

Bakgrund den 31 december 2018AntalAndelVarav mänKvinnor
Utrikes födda8 65111,07 %4 1744 441
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar1 9002,44 %1 005895
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder6 7818,71 %3 4473 334
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar60 53677,78 %31 09929 437

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Luleå kommun.[74]

Födelseland 31 december 2021[74]
NrLandAntalAndelAndel i
hela riket
1Sverige Sverige&&&&&&&&&&069411.&&&&&069 41188,01 %80,00 %
2Finland Finland&&&&&&&&&&&01719.&&&&&01 7192,18 %1,31 %
3Thailand Thailand&&&&&&&&&&&&0544.&&&&&05440,69 %0,43 %
4Iran Iran&&&&&&&&&&&&0469.&&&&&04690,59 %0,80 %
5Afghanistan Afghanistan&&&&&&&&&&&&0468.&&&&&04680,59 %0,60 %
6Syrien Syrien&&&&&&&&&&&&0429.&&&&&04290,54 %1,88 %
7Irak Irak&&&&&&&&&&&&0349.&&&&&03490,44 %1,40 %
8Eritrea Eritrea&&&&&&&&&&&&0286.&&&&&02860,36 %0,46 %
9Ryssland Ryssland&&&&&&&&&&&&0269.&&&&&02690,34 %0,22 %
10Norge Norge&&&&&&&&&&&&0268.&&&&&02680,34 %0,39 %

Utländska medborgare

Den 31 december 2018 hade 4 329 invånare (5,56 %), varav 2 363 män och 1 955 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[75]

Kultur

Luleå domkyrka.

Luleå Kulturskola är en kommunal institution med ett 50-tal anställda. Skolan är avgiftsfri och varje år deltar över 7 000 elever i verksamheten. "Lördagsrock" och "Rock på Floras Kulle" är två projekt för att öka engagemanget kring musik bland ungdomar; det är gratiskonserter med amatörband och ibland större band, i huvudsak från Luleå men ibland även från övriga Norrbotten.

"Konst i det gröna" är en utställning som anordnas varje sommar, de senaste åren på Kronan-området. Ett hundratal kända och okända konstnärer får en chans att ställa ut och sälja sina verk.

Luleå utsågs till Årets kulturkommun 2007 av Fackförbundet SKTF.

Konst

Arkitektur

Liksom i många andra mindre städer har nya arkitekturstilar och ideal ofta kommit senare än till de större städerna. I de flesta fall har karaktären också fått en utformning anpassad till enklare förhållanden.[76] Fram till stora stadsbranden den 10 till 11 juni 1887, där en tredjedel av staden brann ner, var Luleå en genuin trästad. Efter branden byggdes en ny symmetrisk stad upp med breda gator och hus i sten.[77] Bland senare byggnader som är representativa för sin tid återfinns Landstingshuset, byggt under 1970-talet med slutna plåtkassettklädda fasader och där kontoren är nästintill identiska.[76]

År 2007 invigdes Kulturens hus, en byggnad som knyter an till både trä och sten. Taket består av ribbor och brädor i olika dimensioner som är målade med Falu rödfärg och fasaden är klädd med kinesisk skiffer.[78] I Kulturens Hus finns bibliotek, konsertsalar, konsthall, turistbyrå med mera. Det fungerar även som konferens- och kongresscenter.

Festivaler

Olika former av stadsfestivaler har anordnats årligen sedan år 1988 då festivalen Sjöslaget öppnade.

År 2003 ersattes Sjöslaget av Luleåkalaset. Från år 2013 anordnades istället Hamnfestivalen, men år 2020 lades även detta festivalkoncept ner med anledning av corona-pandemin.[79] Från år 2022 anordnas återigen festivaler årligen på samma plats som den tidigare Hamnfestivalen.[80]

I oktober vartannat år arrangeras en "Bok & Bild"-festival som lockar många besökare. Då delas lyrikpriset Erik Lindegren-priset ut. Det gick 2007 till Folke Isaksson. Lilla Erik Lindegren-priset, för unga författare mellan 15 och 20 år, delades ut för första gången 2007.

Andra större evenemang och kultursatsningar är "Luleå Sommarbiennal", "Kulturnatten", "Filmpool Nord", "Konstnärernas kollektivverkstad", "BD Pop" och Gammelstads kyrkstad.

Museum

I Luleå finns länsmuseet Norrbottens museum. "Museets uppdrag är att samla, förmedla och utveckla det norrbottniska kulturarvet. Museet verkar för kulturen i historia och samtid, för mångfald och det fria offentliga samtalet och för dagens och morgondagens kunskap".[81]

I Gammelstad finns Friluftsmuseet Hägnan. Området gestaltar en typisk radby under 1700- till 1900-talen.[82]

I Karlsvik finns Norrbottens Järnvägsmuseum som drivs av Malmbanans Vänner. Museet är inriktat på föremålet som relaterar till Malmbanan.[83]

Kulturhistoria

Fornminnen

I kommunen finns ett flertal fornminnen. Dit hör Gammelstad kyrkstad[84] som år 1996 klassades som världsarv av Unesco. I mitten av världsarvet står en stenkyrka från 1400-talet och kring den finns 424 trähus. Unesco beskriver området som "det bäst bevarade exemplet på en unik typ av bosättning som en gång påträffades i hela norra Skandinavien".[85][a]

Kommunvapen

Blasonering: I fält av silver två blå nycklar i kors, den vänstra störtad.[86]

Luleå sockenkyrka var helgad åt S:t Per, och hans nyckel fanns med i ett sockensigill från 1500-talet. I Luleå stads privilegiebrev från 1621 bestämdes att staden skulle föra två nycklar. Detta fastställdes som stadsvapen av Kungl. Maj:t 1942. Nycklar fanns även i de kommuner som 1969 lades samman med Luleå, och det gamla stadsvapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974 för Luleå kommun.

Se även

Anmärkningar

  1. ^ "the best-preserved example of a unique type of settlement once found throughout northern Scandinavia".

Referenser

Fotnoter

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ http://www.minoritet.se/1077
  6. ^ ”Topprankning för Luleå: Här är det bäst att leva”. Luleå kommun. https://www.lulea.se/kommun--politik/pressrum/pressrum/2023-06-28-topprankning-for-lulea-har-ar-det-bast-att-leva.html. Läst 30 juni 2023. 
  7. ^ ”Luleå - bästa staden att leva i - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. 29 juni 2023. https://www.ltu.se/ltu/media/news/Lulea-basta-staden-att-leva-i-1.231173?l=sv. Läst 30 juni 2023. 
  8. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Luleå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ ”SFS 2012:997 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2012/900-999/d_1457813-sfs-2012_997-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 paril 2023. 
  12. ^ ”SFS 2017:1292 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2017/1200-1299/d_3138194-sfs-2017_1292-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  13. ^ [a b] enligt deras webbplats
  14. ^ enligt minotitet.se
  15. ^ [a b c] ”Luleå - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lule%C3%A5. Läst 15 maj 2022. 
  16. ^ [a b c] ”Natur & friluftsområden”. Luleå kommun. 7 juni 2021. https://www.lulea.se/uppleva--gora/friluftsliv-och-natur/natur-och-friluftsomraden.html. Läst 14 maj 2022. 
  17. ^ [a b] ”Råneå”. Luleå kommun. 3 maj 2022. https://www.lulea.se/boende--miljo/bostader-och-bostadsomraden/bo-i-lulea-kommun/ranea.html. Läst 14 maj 2022. 
  18. ^ ”Testa fiskelyckan!”. Välkommen till Visit Luleå. Arkiverad från originalet den 15 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220515112422/https://visitlulea.se/sv/se-gora/se-gora-artiklar/fiska-i-lulea/. Läst 15 maj 2022. 
  19. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  20. ^ Lulea.se Kommunens organisation Arkiverad 24 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 12 april 2015
  21. ^ [a b c] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016
  22. ^ ”(S)veken som raserade MP-samarbetet”. Norrländska Socialdemokraten. 27 oktober 2016. http://www.nsd.se/nyheter/lulea/sveken-som-raserade-mp-samarbetet-10284378.aspx. Läst 27 augusti 2018. 
  23. ^ ”Så ska Luleå styras de närmaste åren”. SVT Nyheter. 18 oktober 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/sa-ska-lulea-styras-de-narmaste-aren. Läst 18 oktober 2022. 
  24. ^ Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.
  25. ^ ”Kommunledning”. Luleå kommun. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180827205937/https://www.lulea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/kommunledning.html. Läst 27 augusti 2018. 
  26. ^ [a b c] ”§ 186 Val av kommunfullmäktiges presidium” ( PDF). Sammanträdesprotokoll. Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 22 oktober 2018. sid. 8-9. Arkiverad från originalet den 4 november 2018. https://web.archive.org/web/20181104211200/https://www.lulea.se/download/18.5619f8d7166a002e8b397fa/1540890722984/Protokoll%20kommunfullm%C3%A4ktige%202018-10-22.pdf. Läst 4 november 2018. 
  27. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1971 och 1972
  28. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1973, 1974, 1976 och 1979
  29. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1982
  30. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1988
  31. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1991
  32. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1994 och 1996
  33. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1996 och 1998
  34. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1998
  35. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 2002
  36. ^ [a b] Luleå kommunfullmäktiges protokoll 2004
  37. ^ Före 2005 benämnd Margareta Eriksson.
  38. ^ ”Val av presidium” ( PDF). Sammanträdesprotokoll. Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 27 november 2006. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171004034715/http://www.lulea.se/download/18.4743542213c82a1eb1327ab/1359551246020/2006-11-27+%C2%A7+220+Val+av+presidium.pdf. Läst 20 oktober 2018. 
  39. ^ ”§ 172 Val av presidium” ( PDF). Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige. Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 29 november 2010. sid. 5. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181021111522/https://www.lulea.se/download/18.4743542213c82a1eb132d0d/1359551487138/2010-11-29+%C2%A7+172+Val+av+presidium.pdf. Läst 20 oktober 2018. 
  40. ^ ”Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige” ( PDF). Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 27 oktober 2014. sid. 5. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171004034759/http://www.lulea.se/download/18.1a412f251497dfbedaf29f/1415193069349/Kommunfullm%C3%A4ktiges+protokoll+2014-10-27.pdf. Läst 20 oktober 2018. 
  41. ^ ”Kommunstyrelsen”. Luleå kommun. https://www.lulea.se/kommun--politik/organisation/kommunstyrelsen.html. Läst 18 januari 2020. 
  42. ^ [a b c] Lista över kommunstyrelsens ordförande 1971-1985; Luleå stadsarkiv
  43. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1984
  44. ^ [a b] Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1985
  45. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1991 och 1994
  46. ^ Luleå kommunfullmäktiges protokoll 1998 och 2002
  47. ^ [a b] Luleå kommunfullmäktiges protokoll 2002
  48. ^ ”Val av kommunstyrelse för åren 2007-2010” ( PDF). Sammanträdesprotokoll. Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 18 december 2006. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181020224051/https://www.lulea.se/download/18.4743542213c82a1eb132794/1359551242385/2006-12-18%20%C2%A7%20284%20Val%20av%20kommunstyrelse%20fo%CC%88r%20a%CC%8Aren%202007-2010.pdf. Läst 20 oktober 2018. 
  49. ^ ”Val av kommunstyrelse för åren 2011‐2014” ( PDF). Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige. Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 20 december 2010. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181020223944/https://www.lulea.se/download/18.4743542213c82a1eb132c65/1359551456905/2010-12-20%20%C2%A7%20221%20Val%20av%20kommunstyrelse%20fo%CC%88r%20a%CC%8Aren%202011-2014.pdf. Läst 20 oktober 2018. 
  50. ^ ”§ 305 Val av ny ordförande och ny vice ordförande i kommunstyrelsen” ( PDF). Sammanträdesprotokoll. Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 16 december 2013. sid. 61. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181020223836/https://www.lulea.se/download/18.4513b23314393f09f4c61b/1389962197855/KF%20protokoll%202013-12-16.pdf. Läst 20 oktober 2018. 
  51. ^ ”§ 215 Val av kommunstyrelse för åren 2015 - 2018” ( PDF). Sammanträdesprotokoll. Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 24 november 2014. sid. 43. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181020224030/https://www.lulea.se/download/18.6d334e2b14a0e515beb5892/1418127598139/Kommunfullm%C3%A4ktiges%20protokoll%202014-11-24.pdf. Läst 20 oktober 2018. 
  52. ^ [a b c d e f] ”§ 242 Val av ny ordförande (S) i kommunstyrelsen & § 243 Val av ny vice ordförande (S) i kommunstyrelsen” ( PDF). Sammanträdesprotokoll. Luleå kommun - Kommunfullmäktige. 20 november 2017. sid. 32-33. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181020224001/https://www.lulea.se/download/18.5080b33715fdf786e939b41/1511856896140/Protokoll%20kommunfullm%C3%A4ktige%202017-11-20_2.pdf. Läst 20 oktober 2018. 
  53. ^ ”Nämnder”. Luleå kommun. Arkiverad från originalet den 5 april 2017. https://web.archive.org/web/20170405104304/http://www.lulea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/namnder.html. Läst 14 mars 2017. 
  54. ^ ”Förvaltningar”. Luleå kommun. 24 september 2019. https://www.lulea.se/kommun--politik/organisation/forvaltningar.html. Läst 14 maj 2022. 
  55. ^ ”Vänorter”. Luleå kommuns webbplats. https://www.lulea.se/kommun--politik/sa-arbetar-vi-med/internationellt-arbete/vanorter.html. Läst 26 oktober 2023. 
  56. ^ ”Förvärvsarbetande pendlare 16+ år över kommungräns (RAMS) efter kommun och kön. År 2004 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0207__AM0207L/PendlingK/?rxid=4a8d9733-ae3e-4ff4-b74c-d4b60174c1b4. Läst 11 juni 2019. 
  57. ^ [a b] ”Förvärvsarbetande pendlare 16+ år över kommungräns efter bostadskommun, arbetsställekommun och kön. År 2004 - 2015”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0207__AM0207L/AM0207PendlKomA04/?rxid=4a8d9733-ae3e-4ff4-b74c-d4b60174c1b4. Läst 11 juni 2019. 
  58. ^ [a b] ”Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, ålder och kön. År 2004 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0207__AM0207K/DagSektAldK/?rxid=724ca625-b57d-43d8-8c1d-7d41e0c449fe. Läst 11 juni 2019. 
  59. ^ ”Isvägar i Luleå skärgård”. Välkommen till Visit Luleå. https://visitlulea.se/sv/destinationer/isvagarna/. Läst 15 maj 2022. 
  60. ^ ”Kommunala, fristående grundskolor”. Luleå kommun. 25 april 2022. https://www.lulea.se/utbildning--forskola/grundskola/kommunala-fristaende-grundskolor.html. Läst 14 maj 2022. 
  61. ^ ”Gymnasieskola”. Luleå kommun. 25 augusti 2020. Arkiverad från originalet den 15 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220515212339/https://www.lulea.se/language/lattlast/utbildning--forskola-lattlast/gymnasieskola.html. Läst 15 maj 2022. 
  62. ^ ”Fristående gymnasieskolor”. Luleå kommun. 29 oktober 2021. https://www.lulea.se/utbildning--forskola/gymnasieskola/fristaende-gymnasieskolor.html. Läst 15 maj 2022. 
  63. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 15 maj 2022. 
  64. ^ ”Vår historia - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Var-historia?l=sv. Läst 15 maj 2022. 
  65. ^ ”Fakta om universitetet - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/LTU-i-siffror?l=sv. Läst 15 maj 2022. 
  66. ^ [a b] ”Teaterhögskolan i Luleå- Skådespelarutbildning - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. https://www.ltu.se/edu/program/KKSKG/2.37414?l=sv. Läst 15 maj 2022. 
  67. ^ ”World-Class Innovations in ICT”. Luleå Tekniska Universitet. Arkiverad från originalet den 20 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100120042340/http://www.cdt.ltu.se/main.php/LTU237%206-sid%20Folder%20ICT_lo.pdf?fileitem=8126495. 
  68. ^ ”ltu”. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160816144658/http://www.ltu.se/ltu/Organisation/LTU-historik/1990. 
  69. ^ ”http://www.ltu.se/ltu/Organisation/LTU-historik/1990”. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160816144658/http://www.ltu.se/ltu/Organisation/LTU-historik/1990. 
  70. ^ ”Signal Processing - Luleå University of Technology, Ltu”. www.ltu.se. http://www.ltu.se/research/subjects/Signalbehandling?l=en. Läst 17 juli 2016. 
  71. ^ ”Kommuner i siffror - Luleå kommun / Sverige”. Kommuner i siffror. Statistiska centralbyrån. 12 juni 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2580&region2=00. Läst 12 juni 2019. 
  72. ^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2018”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 12 juni 2019. 
  73. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2018”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2019. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/. Läst 12 juni 2019. 
  74. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022. 
  75. ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2018”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2019. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 12 juni 2019. 
  76. ^ [a b] Therese Engström. Arkitektur i Luleå. Luleå kommun. sid. 2, 21. https://www.lulea.se/download/18.3e695a2114d272f03ee4e9/1430919980357/Arkitektur%20sammanst%C3%A4llning.pdf. 
  77. ^ ”Fragment Luleå stadsbrand - Norrbottens museum”. norrbottensmuseum.se. https://norrbottensmuseum.se/bildarkiv-foeremaalssamlingar/ur-samlingarna/fragment-luleaa-stadsbrand.aspx. Läst 15 maj 2022. 
  78. ^ ”Fakta om Kulturens hus”. Kulturens Hus Luleå. https://www.kulturenshus.com/om-oss/fakta-om-kulturens-hus/. Läst 15 maj 2022. 
  79. ^ ”Luleå Hamnfestival - hamnfestivalen för alla i Luleå”. 22 juni 2021. https://luleahamnfestival.se/. Läst 15 maj 2022. 
  80. ^ ”Hamnfestivalen är tillbaka – så blir sommarens kalas”. Norrbottenskuriren. 23 februari 2022. https://kuriren.nu/bli-prenumerant/artikel/r19y9qpj. Läst 15 maj 2022. 
  81. ^ ”Välkommen till Norrbottens museum”. www.norrbotten.se. http://www.norrbotten.se/sv/Kultur/Konst--och-kulturverksamhet/Kulturarv-och-museer-i-Norrbotten/Norrbottens-museum/. Läst 15 maj 2022. 
  82. ^ ”Friluftsmuseet Hägnan i Gammelstads kyrkstad”. Gammelstad. Arkiverad från originalet den 23 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220523085021/https://www.visitgammelstad.se/friluftsmuseet-hagnan/. Läst 15 maj 2022. 
  83. ^ ”Norrbottens Järnvägsmuseum”. www.nbjvm.se. https://www.nbjvm.se/. Läst 15 maj 2022. 
  84. ^ ”Tillstånd behövs för markarbeten inom Gammelstads fornlämning”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---norrbotten/2022-04-25-tillstand-behovs-for-markarbeten-inom-gammelstads-fornlamning.html. Läst 15 maj 2022. 
  85. ^ Centre, UNESCO World Heritage. ”Church Town of Gammelstad, Luleå” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. https://whc.unesco.org/en/list/762/. Läst 15 maj 2022. 
  86. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 24 november 2008. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Thailand.svg
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
  • Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
  • White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
  • Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Distrikt Luleå.jpg
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Luleå kommun

World file:

290.10106038789785998 0 0 -290.10106038789785998 2351376.16636396385729313

9969657.50558750703930855
Luleå Municipality in Norrbotten County.png
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5

Luleå Municipality in Norrbotten County

  • Designed by me.
  • Mere outlines are a PD source from www.scb.se
Luleå-cathedral-3.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Luleå stadshus cropped.jpg
Författare/Upphovsman: Portunes, Licens: CC0
Stadshuset i Luleå - beskärd bild
Flag of Syria.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Porsöns bibliotek.jpg
Författare/Upphovsman: Per W, Licens: CC BY-SA 4.0
Porsöns bibliotek
Luleå stadshus.jpg
Författare/Upphovsman: Portunes, Licens: CC0
Stadshuset i Luleå