Luftskyddsinspektionen

Luftskyddsinspektionen
Luftskyddsinspektionen använde lilla riksvapnet som symbol.
DepartementFörsvarsdepartementet
LänStockholm
Inrättad1937
Nedlagd1944
EfterföljareCivilförsvarsstyrelsen

Luftskyddsinspektionen var en svensk statlig myndighet som med stöd av luftskyddslagen inrättades 1937 och verkade fram till 1944.[1]

Historik

Luftskyddsinspektionen svarade för att leda, samordna och övervaka landets luftskydd, vilket var en del av civilförsvaret och syftade till att försvåra flyganfall samt begränsa eventuella verkningar. Åtgärderna var inte militärt anknutna, utan man inriktade sig på utbildning och liknande åtgärder. Luftskyddsinspektionen organiserade luftskyddet och utbildade bland annat hemskyddsledare, hemskyddssamariter och brandvakter. Dess förste chef (1937–1940) var Alvar Zetterquist.[2] Han efterträddes av Gunnar Jonsson.

Luftskyddsinspektionens verksamhet, tillsammans med Statens utrymningskommission, överfördes 1944 till den nyinrättade Civilförsvarsstyrelsen. Överföringen reglerades i kungörelsen 1944:636 [3]

Luftskyddsinspektionens allmänna anvisningar

Luftskyddsinspektionen gav ut allmänna anvisningar för hur ett gott luftskydd skulle bedrivas. Detta gjordes i en skriftserie[4]:

  1. Planläggning och organisation av det civila luftskyddet
  2. Instruktioner för gasskyddstjänstens olika avdelningar
  3. Luftskydd. Korta anvisningar för envar.
  4. Luftskydds- och gasskyddsåtgärder för handelsfartyg
  5. Luftskyddets utbildningsverksamhet. Anvisningar och kursplaner
  6. Tekniska anvisningar för anordnande av skyddsrum
  7. Planläggning och organisation av industriluftskyddet
  8. Handhavande, förvaring och vård av luftskyddsmateriel
  9. Hemskyddet
  10. Luftskyddets ledning. Observations- och rapporttjänst
  11. Utrymning av luftskyddsort
  12. Luftskyddets sjukvårdstjänst
  13. Luftskyddets reparationstjänst
  14. Luftskyddets brandtjänst
  15. Luftskyddets röjnings- och räddningstjänst
  16. Skydd av liv och egendom i mindre orter, villaområden och på landsbygden
  17. Orienteringsförsvårande åtgärder
  18. Skogsluftskyddet

Se även

Referenser

  1. ^ NLL.se: Sjukvårdslåda för hemskyddet Arkiverad 5 december 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 14 september 2009
  2. ^ Alvar Zetterquist och Carl Olof Bernhardsson: Kriminalchefen berättar, del 1 (1957)
  3. ^ Riksdagen 14 september 1944: Kungörelse (1944:636) angående överflyttande på civilförsvarsstyrelsen av de uppgifter, som åvila luftskyddsinspektionen och statens utrymningskommission, läst 2 november 2016
  4. ^ Göteborg.se, läst 14 september 2009

Vidare läsning

  • Mattias Legnér, Värden att vårda.Kulturminnesvård som statsintresse i Norden vid tiden för sandra världskriget. 2022, s. 37–49.

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.