Luftförsvarssektor

Luftförsvarssektor och senare Flygkommando var tidigare en del av Sveriges militärterritoriella indelning och benämning på myndighet för regional ledning av flygvapnets förband inom ett tilldelat område av svenskt luftförsvarssektor. Ett flygkommando var underställt en militärbefälhavare och var verksamt under såväl krigs- som fredsförhållanden. Chefen för respektive flygkommando ansvarade även för krigsplanläggning samt mobilisering.

1942 kom Sverige att delas in i fem stycken flygbasområden, vilka blev ansvariga för krigsbaser, förråd. 1948 blev de tillförda ansvaret för luftbevakningen. Dessa ombildades 1957 till luftförsvarssektorer och 1981 till storsektor. 1994 reducerades antalet sektorer till tre stycken vilka samtidigt fick benämningen flygkommando. Genom försvarsbeslutet 2000 avvecklades de tre regionala kommandona och ersattes av ett centralt kommando ingåendes i Operativa insatsledningen. Sedan 2007 benämns kommandot Flygvapnets taktiska stab och är en del av Insatsledningen (INS).

Flygbasområde 1942–1957

BeteckningFlygbasområdeStabsortAktivtKommentar
Flybo ÖNÖvre Norrlands flygbasområdeLuleå1942-10-01–1957-09-30
Flybo NNorra flygbasområdetÖstersund1942-10-01–1957-09-30
Flybo OÖstra flygbasområdetStockholm1942-10-01–1957-09-30
Flybo VVästra flygbasområdetGöteborg1942-10-01–1957-09-30
Flybo SSödra flygbasområdetÄngelholm1942-10-01–1957-09-30

Luftförsvarscentral 1957–1981

År 1957 avvecklades flygbasområdena och ersattes av luftförsvarssektor räknat till 11 stycken i antal. Varje luftförsvarssektor hade en luftförsvarscentral (LFC), vilket hade det övergripande ansvaret för luftförsvaret inom sektorn. Luftförsvarscentralernas FAR-kod (FAR = Fasta Anropskoder för Rapportering inom luftförsvaret) var ett tvåstavigt ord som var ett djurnamn i bestämd form.

SektorLuftförsvarscentralOrtTillhörighetAktivtKommentar
S1LFC Staren
LFC Kobran		Tormestorp
Hästveda		Skånska flygflottiljen1957-10-01–1981-06-30
S2LFC VargenTorskorsKalmar flygflottilj
Blekinge flygflottilj		1957-10-01–1978-??-??
1978-??-??–1981-06-30
W2LFC SvalanMölndalGöta flygflottilj
Skaraborgs flygflottilj		1957-10-01–1969-06-30
1969-07-01–1981-06-30
O1LFC HökenSvärtingeBråvalla flygflottilj1957-10-01–1981-06-30
G1LFC TigernTingstädeBråvalla flygflottilj1957-10-01–1965-??-??Uppgick 1965 i sektor O1
O2LFC FalkenTullingeSödertörns flygflottilj1957-10-01–1965-??-??Uppgick 1965 i sektor O5
O3LFC RävenUppsalaUpplands flygflottilj1957-10-01–1965-??-??Uppgick 1965 i sektor O5
O5LFC PumanBålstaSvea flygkår
Västmanlands flygflottilj		1965-??-??–1973-06-30
1973-07-01–1981-06-30
W5LFC MåsenÖrebroVästmanlands flygflottilj1957-10-01–1971-??-??Uppgick 1971 i sektor O5
N3LFC HumlanFrösönJämtlands flygflottilj1957-10-01–1981-06-30
ÖN1LFC ÖrnenUmeåNorrbottens flygflottilj1957-10-01–1965-??-??Uppgick 1965 i sektor ÖN3
ÖN3LFC IllernBodenNorrbottens flygflottilj1957-10-01–1981-06-30

Storsektor 1981–1993

I samband med införandet av STRIL 60 och anpassade system som Saab 35 Draken och Robotsystem 68 Bloodhound minskades luftförsvarssektorerna till fyra sektorer, vilka fick benämningen storsektor.

BeteckningStorsektorStabsortAktivtKommentar
F 10/Se SSektor SydÄngelholm1981-07-01–1993-06-30Bildat 1981 genom tidigare sektorer S1, S2 och W2
F 16/Se MSektor MittUppsala1981-07-01–1993-06-30Bildat 1981 genom tidigare sektorer O1 och O5
F 4/Se NNSektor Nedre NorrlandÖstersund1981-07-01–1993-06-30Bildat 1981 genom tidigare sektor N3
F 21/Se ÖNSektor Övre NorrlandLuleå1981-07-01–1993-06-30Bildat 1981 genom tidigare sektor ÖN3

Flygkommando 1993–2000

I samband med försvarsbeslutet 1992 beslutades att de fyra luftförsvarssektorförbanden skulle avvecklas och omorganiseras till vanliga flygflottiljer. Ansvaret skulle istället ersättas av tre stycken nyinrättade flygkommandon. Den 1 juli 1993 bildades regionala ledningsorganisationer. Organisationen bestod av tre stycken flygtaktiska kommandon, vilka under en övergångsperiod ingick i flottiljerna innan de blev självständiga enheter den 1 juli 1994. Mellan åren 1993 och 1995 överfördes även uppgifter från Första flygeskadern (E 1) till de tre Flygkommandona. Detta på grund av att försvarsbeslutet även omfattade en avveckling av Första flygeskadern.[1]

BeteckningFlygkommandoStabsortAktivtKommentar
FK NNorra flygkommandotLuleå garnison1994-07-01–2000-06-30Avskildes 1994 från F 21/FK N
FK MMellersta flygkommandotUppsala garnison1994-07-01–2000-06-30Avskildes 1994 från F 16/FK M
FK SSödra flygkommandotÄngelholms garnison1994-07-01–2000-06-30Avskildes 1994 från F 10/FK S

Flygkommando 2000–2007

Genom försvarsbeslutet 2000 avvecklades de tre regionala kommandona och ersattes av ett centralt kommando ingående i Operativa insatsledningen (OPIL).

BeteckningFlygkommandoStabsortAktivtKommentar
FTKFlygtaktiska kommandotUppsala garnison2000-07-01–2007-03-31

Flygstab 2007–

Sedan 2007 benämns kommandot Flygvapnets taktiska stab och är en del av Insatsledningen (INS).

BeteckningFlygstabStabsortAktivtKommentar
FTSFlygvapnets taktiska stabStockholms garnison2007-04-01–

Se även

Referenser

Skrift

  • Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. sid. 15,18,19. ISBN 91-971584-8-8 

Noter

  1. ^ Riksdagen.se Regeringens proposition 1991/92:102 Läst 29 september 2010

Vidare läsning

Svenska Flygvapnets historiska och aktiva staber och förband
Flygflottiljer
F 1 • F 2 • F 3 • F 4 • F 5 • F 6 • F 7 • F 8 • F 9 • F 10 • F 11 • F 12 • F 13 • F 14 • F 15 • F 16 • F 17 • F 18 • F 19 • F 20 • F 21 • F 22 • F 30 • HKP F • Hkpflj • HAW
Flygvapnet vapen bra.svg
Flygeskadrar
E 1 • E 2 • E 3 • E 4
Staber
Förband, skolor
och centrum
17. flygbasjägarkompaniet • Basbefälsskolan • Flygbefälsskolan • Flygkrigshögskolan • Flygmedicincentrum • Flygtekniska skolan • Flygvapnets centrala skolor • Flygvapnets Halmstadsskolor • Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen • Flygvapnets flygskola • Flygvapnets markteletekniska skola • Flygvapnets officershögskola • Flygvapnets sambands- och stabstjänstskola • Flygvapnets Södertörnsskolor • Flygvapnets teletekniska skola • Flygvapnets Uppsalaskolor • Flygförvaltningens verkstadsskola • Flygvapnets väderskola • Flygvapnets underofficersskola • Flygvapnets underrättelseskola • Flygvapnets uttagningscentrum • Försvarsmaktens Halmstadsskolor • Försökscentralen • Gripencentrum • Hallands flygkår • Informationsteknologiskolan • Krigsflygskolan • Luftstridsskolan • Roslagens flygkår • R3-skolan • Stridslednings- och luftbevakningsskolan • Svea flygkår
Verkstäder, enheter och
annan verksamhet
Se även: Lista över svenska flygdivisioner

Media som används på denna webbplats

Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”