- Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Ludvika stad. För orten se Ludvika, för dagens kommun, se Ludvika kommun.
Ludvika stad var en kommun i Kopparbergs län.
Administrativ historik
Ludvika stad bildades genom en ombildning av Ludvika köping 1919. Marnäs municipalsamhälle uppgick i staden den 1 januari 1925. Staden inkorporerade 1963 landskommunen Ludvika som köpingen utbrutits ur 1915. 1971 ombildades staden till Ludvika kommun.[1]
I likhet med andra under 1900-talet inrättade stadskommuner fick staden inte egen jurisdiktion utan låg fortsatt under landsrätt i Västerbergslags domsagas tingslag.[2]
Staden tillhörde i kyrkligt hänseende, liksom dess föregångare Ludvika landskommun och Ludvika köping, Ludvika församling.[3]
Sockenkod
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2363[4] som motsvarar den omfattning Ludvika socken med staden hade kring 1950.
Stadsvapen
Blasonering: På blått fält en bandvis ställd ström av silver, belagd med en antik åska av fältets färg samt åtföljd på vardera sidan av en lilja av guld.
Ludvika stadsvapen fastställdes av Kungl. Maj:t (regeringen) för Ludvika stad den 30 januari 1920.
Geografi
Ludvika stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 11,90 km², varav 8,30 km² land.[5]
Tätorter i staden 1960
I Ludvika stad fanns del av tätorten Ludvikaa, som hade 12 275 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 99,8 procent.[6]
Befolkningsutveckling
Politik
Mandatfördelning i valen 1919–1966
Valår | V | S | SP | ÖVR | C | FR | FP | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
---|
1919 | 4 | 11 | | 2 | | | 2 | 6 | | 25 | 79,6 | |
1920 | 4 | 11 | | 1 | | | 3 | 6 | | 25 | 52,2 | |
1922 | 4 | 11 | | | | | 4 | 6 | | 25 | 55,4 | |
1926 | 1 | 13 | | 2 | | 1 | 2 | 6 | | 25 | 66,1 | |
1930 | | 16 | 1 | | | 1 | 1 | 6 | | 25 | 64,6 | |
1934 | | 17 | 4 | | | | 3 | 6 | | 30 | 69,2 | |
1938 | | 17 | 2 | 5 | | | 2 | 4 | | 30 | 69,5 | |
1942 | 1 | 19 | | 2 | | | 2 | 6 | | 30 | 73,1 | |
1946 | 2 | 17 | | 2 | | | 5 | 4 | | 30 | 76,5 | |
1950 | 1 | 19 | | | | | 7 | 3 | | 30 | 83,2 | |
1954 | 2 | 17 | | | | | 7 | 4 | | 30 | 80,3 | |
1958 | 1 | 17 | | | 1 | | 5 | 6 | | 30 | 80,1 | |
1962 | 2 | 25 | | | 3 | | 6 | 4 | | 40 | 82,2 | |
1966 | 5 | 20 | | | 5 | | 6 | 4 | | 40 | 81,5 | |
- Övriga 1919 var Frikyrkliga
- Övriga 1926 var Kommunal sparsamhet (1), Nykterhetsvänner (1)
- Övriga 1938-1942 var Sparsamhetsvänner och fastighetsägare
- Övriga 1946 var Fria gruppen
|
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Källor
^a Tätorten Ludvika var delad mellan Ludvika stad (12 275 inv.), Ludvika landskommun (4 342 inv.) och Norrbärke landskommun (297 inv.)
- Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8