Ludvika kommun

	Ludvika kommun; Kommun
	Ludvika stadshus (kommunhus)
Slogan	För den nyfikne
	; Ludvika kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Dalarna
Län	Dalarnas län
Centralort	Ludvika
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	26 501 (2024-06-30)
Areal	1 647,77 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	1 490,33 kvadratkilometer
- därav vatten	157,44 kvadratkilometer
Bef.täthet	17,78 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	60°08′00″N 15°11′00″Ö / 60.133333333333°N 15.183333333333°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Falu domkrets (2001-09-01–); Ludvika domsaga (–2001-09-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2270
Anställda	2 525 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	2085
GeoNames	2693757
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Ludvika kommun är en kommun i Dalarnas län, där Ludvika är centralort.

Majoriteten av kommunens yta är täckt med skog. Dess berggrund utgörs till stor del av järnmalmsförande leptiter – på sina håll med inslag av urkalksten. Området har en lång brukstradition som i början av 2020-talet hölls vid liv genom industrier inom ABB-koncernen och Spendrups Bryggeri AB.

Sedan kommunen bildades och fram till början av 2000-talet var befolkningstrenden negativ, men trenden vände därefter och folkmängden ökade fram till åtminstone 2020. Socialdemokraterna var största parti i valen mellan åren 1970–2022. De har också varit en del av styret åtminstone åren 1994–2022.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Grangärde, Ludvika och Säfsnäs. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Ludvika municipalsamhälle inrättades 18 oktober 1901 och upplöstes årsskiftet 1914/1915 när Ludvika köping bildades genom utbrytning ur Ludvika landskommun. Köpingen ombildades 1919 till Ludvika stad. Marnäs municipalsamhälle inrättades 13 december 1918 i Ludvika landskommun och Norrbärke landskommun och uppgick i Ludvika stad 1925.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Återstoden av Ludvika landskommun uppgick i Ludvika stad 1963.

Ludvika kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ludvika stad samt Grangärde och Säfsnäs landskommuner.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Ludvika domsaga. Kommunen ingår sedan 2001 i Falu domkrets.^[6]

Kommunen ingår sedan 2015 i Förvaltningsområdet för finska. ^[7]

Geografi

Kommunen är till största delen belägen i de södra delarna av landskapet Dalarna. Vid gränsen till Ljusnarsbergs kommun finns dock ett mindre område som tillhör landskapet Västmanland. Kommunen gränsar i söder till Ljusnarsbergs kommun och Hällefors kommun i Örebro län, i väster till Filipstads kommun i Värmlands län, i norr till Vansbro kommun och Gagnefs kommun samt i öster till Borlänge kommun, Säters kommun och Smedjebackens kommun, alla i Dalarnas län.

Topografi och hydrografi

Södra Dalarnas bergslag återfinns även i Ludvika kommun, vilka till stor del utgörs av järnmalmsförande leptiter. På några ställen förekommer urkalksten, exempelvis i kommunens nordöstra hörn, där den gett upphov till en rik flora. De högt belägna delarna är kuperade och täckt med morän som i sin tur är klädd med skog. Stora områden med myr breder ut sig i väster medan finkorniga uppodlade sediment återfinns i de lägre delarna, så som vid kring Grangärde i östra delen av kommunen. Bevarade smältvattenrännor från inlandsisens avsmältning återfinns vid Persbo dälder i Persbo. Dessa mynnar vid högsta kustlinjen (cirka 190 meter över havet). Den tydligast markerade rullstensåsen är Grangärdesåsen.^[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[9]

Ludvika kommun

Hela riket

Bebyggelse (3,6 %)

Skog (88,7 %)

Öppen myrmark (6,1 %)

Jordbruksmark (0,6 %)

Övrig mark (1,0 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2023 fanns 20 naturreservat i Ludvika kommun.^[10] Bland dessa Hån, som bildades 2007. I området har decennier av djur som betar lett till en artrikedom som inkluderar liten blåklocka, prästkrage och ärenpris men också mer sällsynta växter som slåtterblomma, blodrot och bockrot.^[11] Ett annat exempel är Långmyran som ligger på ett område med kalksten. Området blev naturreservat 2017. På en begränsad yta i halvöppen högörtsgranskog växer där den fridlysta orkidén guckusko.^[12]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i två församlingar: Gränge-Säfsnäs församling och Ludvika församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt^[13]: Grangärde, Grängesbergs, Ludvika och Säfsnäs.

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det 14 tätorter i Ludvika kommun.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Ludvika (del av)	15 245
2	Grängesberg	2 146
3	Nyhammar	1 052
4	Grängesberg västra	1 022
5	Sörvik	699
6	Saxdalen	620
7	Sunnansjö	614
8	Håksberg	449
9	Gonäs	341
10	Fredriksberg	297
11	Västansjö	290
12	Fredriksberg östra	283
13	Blötberget	259
14	Hörks hage	206

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

Styre

År	Partier
1994–1998	S
1998–2002	S
2002–2006	S	V
2006–2010	S	V
2010–2014	S	V
2014–2018	S	V	MP
2018–	S	M	L	KD

Källa: ^[14]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026^[15]
Ordförande	S	Anna-Lena Andersson
Förste vice ordförande	M	Torbjörn Tomtlund
Andre vice ordförande	C	Yngve Thorné

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

KP

Ddem

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

4

30

9

5

3

4

30

9

5

3

51

87,0

39

12

1973

5

28

11

3

4

5

28

11

3

4

51

88,8

40

11

1976

4

29

10

3

5

4

29

10

3

5

51

88,9

36

15

1979

6

30

8

2

5

6

30

8

5

51

88,7

36

15

1982

6

32

6

1

6

32

6

51

89,8

35

16

1985

7

26

4

6

3

5

7

26

4

6

3

5

51

87,9

36

15

1988

6

25

7

6

2

5

6

25

7

6

5

51

83,5

36

15

1991

3

29

4

1

5

3

6

3

29

4

5

3

6

51

83,5

30

21

1994

5

30

2

4

3

2

5

30

4

3

5

51

84,3

29

22

1998

10

25

2

3

4

2

5

10

25

3

4

5

51

78,27

29

22

2002

6

22

2

3

2

3

2

5

6

22

2

3

2

3

2

5

45

75,89

25

20

2006

4

24

1

3

1

7

4

24

3

7

45

76,73

28

17

2010

4

22

2

9

4

22

2

9

45

79,88

25

20

2014

4

17

3

1

7

2

1

10

4

17

3

7

2

10

45

82,92

24

21

2018

4

15

2

1

7

4

1

10

4

15

2

7

4

10

45

84,61

28

17

2022

4

14

2

1

7

4

1

2

10

4

14

2

7

4

2

10

45

80,74

25

20

Övriga 1998 var Mittalliansen
Övriga 2006 var Folkkampanjen för sjukvården

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2018–2022
Ordförande	S	Leif Pettersson
Förste vice ordförande	M	HåGe Persson
Andre vice ordförande	C	Hans Gleimar

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
Vård- och omsorgsnämnden	S	Åsa Bergkvist	M	Torbjörn Tomtlund	V	Lars Handegard
Myndighetsnämnden miljö och bygg	M	Staffan Bruzelius	S	Jim Gavelin	C	Jan-Ola Sandström
Kultur- och fritidsnämnden	M	Andreas Strandberg	S	Susanne Andersson	V	Sten G. Johansson
Social- och utbildningsnämnden	M	Håkan Frank	S	Mohammed Alkazhami	C	Hans Westergren
Samhällsbyggnadsnämnden	S	Sören Finnström	M	Magnus Erbing	V	Ida Friberg
Valnämnden	S	Anna-Lena Andersson	M	Jan Lindeberg

Vänorter

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Från Gustav Vasas tid härstammar traditionerna av bruk. Som exempel kan nämnas kronobruket vid Ludvika ström som främst tillverkade stångjärn och gjutjärnsprodukter. I början av 2020-talet var det lokala näringslivet präglat av en betydande industri med ABB-koncernen – med bland annat tillverkning av anläggningar för kraftöverföring – och Spendrups Bryggeri AB i spetsen.^[8]

Infrastruktur

Transporter

Från norr till söder genomkorsas kommunen av riksväg 50 och från sydost till nordväst av riksväg 66, varifrån länsväg 245 tar av åt väster vid Sunnansjö. Kommunens västra del genomkorsas i nord-sydlig riktning av riksväg 26. I Ludvika möts Bergslagsbanan som genomkorsar kommunen i nord-sydlig riktning mellan Frövi och Falun samt Bergslagspendeln som utgår från Ludvika i östlig riktning mot Fagersta. Båda sträckningarna trafikeras av regiontågen Tåg i Bergslagen.

Befolkning

Befolkningsutveckling

Kommunen har 26 501 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 102:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Ludvika kommun 1970–2020^[16]

År			Folkmängd
1970			33 245
1975			33 069
1980			31 695
1985			29 907
1990			29 421
1995			28 176
2000			26 450
2005			25 537
2010			25 810
2015			26 362
2020			26 604
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Kultur

Museum

Ekomuseum Bergslagen utgörs av ett 70-tal industrihistoria sevärdheter och sträcker sig från Grangärde finnmark i Dalarna till Mälardalen i Västmanland.^[17] Bland Ekomuseum Bergslagens sevärdheter i Ludvika kommun hör:

Ekomuseum Bergslagen i Ludvika kommun
Bränntjärnstorpet Grangärde kyrkby järnbruket Gravendal bruksmiljön på Hammarbacken Lekombergs gruva Skattlösberg med Luossastugan järnbruket Strömsdal Mårtens & Kullens kyrkstigar Nyhammars herrgård Ludvika gammelgård och gruvmuseum. Cassels donation. Klenshyttan. Lokmuseet i Grängesberg. Bruksbostäder Stora Hagen, Grängesberg. Utsikt över sjön Väsman från Lekombergs gruva med "Hoppets båt" i förgrunden. Bruksbostäder i Nyhammar.

Andra museer i kommunen är exempelvis Dan Andersson-museet i Ludvika och Grangärde hembygdsgård. Bland arbetslivsmuseer återfinns Grängesbergs gruvor, Lombergshjulet, Motor & nostalgimuseet samt Sörviksbygdens kulturförening.

Kulturarv

År 2023 fanns nio byggnadsminnen i Ludvika kommun. Bland dessa Gonäs bergsmansgård, Grangärde prästgård och Sunnansjö herrgård.^[18]

I Grangärde finnmark ingår den naturminnesmärkta parken Gungholmen som ligger på en ö i Pajsoån. Den nyttjades som rekreationsområde av familjer från Ludvika bruk och Nya Prästhyttan.

I kommunen finns också Västansjö hytta som anses vara den äldsta bevarade mulltimmerhyttan i Västerbergslagen.

Kommunvapen

Blasonering: På blått fält en bandvis ställd ström av silver, belagd med en antik åska av fältets färg samt åtföljd på vardera sidan av en lilja av guld.

Ludvika kommunvapen fastställdes från början för Ludvika stad år 1920. Strömmen och blixten syftar på Ludvika ström och kraftutvinningen. Liljorna kommer från släkterna Lillies och Cedercreutz vapen, som båda spelat roll för ortens uppkomst. När kommunen hade bildats 1971 bestämdes att den skulle överta stadsvapnet och det registrerades hos PRV år 1974. Som brukligt var i Dalarna hade även de tidigare landskommuner som kom att ingå i den nya kommunen egna vapen, vilkas giltighet upphörde.

Se även

Personer med anknytning till Ludvika kommun
Ludvika Kommun Stadshus AB

Källor

^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Ludvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”SFS 2014:1543 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2014/1500-1599/d_2253039-sfs-2014_1543-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
^ [a b] ”Ludvika - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ludvika. Läst 8 juli 2023.
^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat.html. Läst 8 juli 2023.
^ ”Hån”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/han.html. Läst 8 juli 2023.
^ ”Långmyran”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/langmyran.html. Läst 8 juli 2023.
^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2018 Arkiverad 7 december 2019 hämtat från the Wayback Machine. Läst 7 December 2019
^ ”Kommunfullmäktige”. Ludvika kommun. https://ludvika.tromanpublik.se/organisation/b9e1853b-4ef5-4a37-b7f0-99a9b033562c. Läst 17 juni 2024.
^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022.
^ ”Om oss”. Ekomuseum Bergslagen. https://ekomuseum.se/om-oss-2/. Läst 8 juli 2023.
^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 8 juli 2023.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Ludvika kommun.
Bilder & media

[dd37014d46cb8506b1846f47bc0a25274a61be36-1] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Ludvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] ”SFS 2014:1543 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2014/1500-1599/d_2253039-sfs-2014_1543-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.

[:0-8] [a b] ”Ludvika - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ludvika. Läst 8 juli 2023.

[9] ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.

[10] ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat.html. Läst 8 juli 2023.

[11] ”Hån”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/han.html. Läst 8 juli 2023.

[12] ”Långmyran”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/langmyran.html. Läst 8 juli 2023.

[13] 
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[14] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[14] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2018 Arkiverad 7 december 2019 hämtat från the Wayback Machine. Läst 7 December 2019

[15] ”Kommunfullmäktige”. Ludvika kommun. https://ludvika.tromanpublik.se/organisation/b9e1853b-4ef5-4a37-b7f0-99a9b033562c. Läst 17 juni 2024.

[SCBCivÅldKön-16] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022.

[17] ”Om oss”. Ekomuseum Bergslagen. https://ekomuseum.se/om-oss-2/. Läst 8 juli 2023.

[18] ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 8 juli 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

Navigation

Navigering

Temaportaler

Ludvika kommun

Innehåll

Administrativ historik

Geografi

Topografi och hydrografi

Naturskydd

Administrativ indelning

Tätorter

Styre och politik

Styre

Kommunfullmäktige

Presidium

Mandatfördelning 1970–2022

Nämnder

Kommunstyrelse

Övriga nämnder

Vänorter

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Infrastruktur

Transporter

Befolkning

Befolkningsutveckling

Kultur

Museum

Kulturarv

Kommunvapen

Se även

Källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Befolkning, areal
Ludvika kommun Kommun
Ludvika stadshus (kommunhus)
Slogan	För den nyfikne
Ludvika kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Dalarna
Län	Dalarnas län
Centralort	Ludvika
Inrättad	1 januari 1971
Folkmängd	26 501 (2024-06-30)^[1]
Areal	1 647,77 kvadratkilometer (2019-01-01)^[2]
- därav land	1 490,33 kvadratkilometer^[2]
- därav vatten	157,44 kvadratkilometer^[2]
Bef.täthet	17,78 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	60°08′00″N 15°11′00″Ö / 60.133333333333°N 15.183333333333°Ö / 60.133333333333; 15.183333333333
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Falu domkrets (2001-09-01–) Ludvika domsaga (–2001-09-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2270^[3]
Anställda	2 525 (2019-11)^[4]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	2085
GeoNames	2693757
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata