Ludvig I av Bayern
- Denna artikel handlar om kungen. För den medeltida hertigen med samma namn och nummer, se Ludvig I, hertig av Bayern.
| Ludvig I av Bayern | |
 | |
| Född | Ludwig Karl August von Bayern 25 augusti 1786[1][2][3] Strasbourg[1] |
|---|---|
| Död | 29 februari 1868[1][2][3] (81 år) Nice[1] |
| Begravd | St. Boniface’s Abbey[4] och Altötting |
| Utbildad vid | Göttingens universitet |
| Sysselsättning | Poet |
| Befattning | |
| Kung av Bayern (1825–1848) | |
| Maka | Therese av Sachsen-Hildburghausen (g. 1810–)[5] |
| Partner | Lola Montez |
| Barn | Maximilian II av Bayern (f. 1811) Mathilde Caroline av Bayern (f. 1813)[6] Otto I av Grekland (f. 1815) Theodolinde Princess of Bavaria (f. 1816)[7] Luitpold av Bayern (f. 1821) Adelgunde av Bayern (f. 1823) Hildegard av Bayern (f. 1825) Alexandra Amalie av Bayern (f. 1826) Adalbert von Bayern (f. 1828) |
| Föräldrar | Maximilian I Josef av Bayern Augusta Vilhelmina av Hessen-Darmstadt |
| Släktingar | Augusta av Bayern (syskon) Karolina Augusta av Bayern (syskon) Karl av Bayern (syskon) Amalia Augusta av Bayern (syskon) Elisabeth Ludovika av Bayern (syskon) Maria Anna av Bayern (syskon) Sofia av Bayern (syskon) Ludovika av Bayern (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Storkors av Hederslegionen Sankt Stefansorden Toskanska Sankt Josefsorden Kungliga Serafimerorden Frälsarens orden Storkorsriddare av Sankt Mauritius och Sankt Lazarusorden Bayerska Sankt Mikaels förtjänstorden Max-Josefsorden Riddare av Gyllene skinnets orden Bayerska kronorden Sankt Hubertusorden Andreasorden Gyllene skinnets orden | |
| Namnteckning | |
 | |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Ludvig I av Bayern, på tyska Ludwig I, född 25 augusti 1786 i Strasbourg, död 29 februari 1868 i Nice, var kung av Bayern åren 1825-1848.
Biografi
Ludvig var äldste son till Maxilian I Joseph som från år 1806 den förste kungen av Bayern. Innan dess hade landets härskare burit titeln kurfurste). Han efterträdde denne sin far som kung i oktober 1825.
Ludvigs regeringstid utmärktes av ekonomisk tillväxt och tekniska framsteg som inrättandet av Tysklands första järnväg (sträckan Nürnberg-Fürth). Kungen var också en stor beskyddare av konst och vetenskap och lät uppföra många museer och andra offentliga byggnader i klassicistisk stil i München såsom Glyptoteket, Pinakoteken, Propyléerna med flera. 1826 lät han flytta universitetet i Landshut till München och återupprättade den bayerska konstakademin.[8]
I stor utsträckning finansierades dessa av kungens privata kassa, och i gengäld levde denne själv privat nästan uppseendeväckande snålt. Han skall ha gått i påfallande nötta kläder och sägs ha förbjudit lök i den kungliga matlagningen eftersom han tyckte att den var för dyr.
Ludvig uppträdde från början som en liberal regent, stödde grekernas frihetskamp och sonen Ottos kandidatur till den grekiska tronen. I samband med att Julirevolutionens oroligheter även spritt sig till München, övergick han dock alltmer till reaktionen och relationerna till befolkningen försämrades.[8]
Hans beryktade affär med dansösen Lola Montez[8] i kombination med de allmänna revolutionära strömningarna i Tyskland 1848 tvingade honom att den 20 mars detta år abdikera till förmån för sonen Maximilian.
Familj
Ludvig var sedan den 12 oktober 1810 gift med prinsessan Therese av Sachsen-Hildburghausen (1792-1854), dotter till hertig Fredrik av Sachsen-Altenburg och Charlotte av Mecklenburg-Strelitz. Inom parentes kan nämnas att firandena kring parets bröllop givit upphov till den bayerska Oktoberfesten. Paret fick fyra söner och fem döttrar. Två av sönerna blev kungar.
Barn:
- Maximilian II av Bayern (1811-1864; kung 1848-64)
- Mathilda (1813-1862), gift med Ludvig III av Hessen-Darmstadt
- Otto I av Grekland (1815-1867; kung 1832-62)
- Theodolinde Charlotte Luise (1816-1817)
- Luitpold av Bayern (1821-1912; prinsregent)
- Adelgunda (1823-1914), gift med hertig Frans V av Modena
- Hildegard (1825-1864) , gift med ärkehertig Albrecht av Österrike-Teschen
- Alexandra (1826-1875), författare med psykiska störningar
- Adalbert (1828-1875)
Vid sidan av sitt äktenskap hade Ludvig ett stort antal älskarinnor (däribland den ovan nämnda Lola Montez) och flera utomäktenskapliga barn.
Referenser
Noter
- ^ [a b c d] flera författare, Historische Commission bei der königl. Akademie der Wissenschaften (red.), Allgemeine Deutsche Biographie, Duncker & Humblot, 1875.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Louis I king of Bavaria, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Ludwig I König von Bayern, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.findagrave.com .[källa från Wikidata]
- ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 17 december 2014, läs online, läst: 22 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 704
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ludvig I av Bayern.- Porträtt
- George Washingtons tyske "kusin" (Baron Jakob von Washington rådgivare till Ludvig I)
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Signature of Ludwig I of Bavaria. Signed “Ludwig.”
Coat of Arms of the Kingdom of Bavaria 1835-1918