Lucina Hagman
| Lucina Hagman | |
 | |
| Född | 5 juni 1853[1][2] Kelviå[1], Finland |
|---|---|
| Död | 6 september 1946[1] (93 år) Helsingfors[1] |
| Begravd | Sandudds begravningsplats[3] |
| Medborgarskap | Finland |
| Sysselsättning | Politiker[4], lärare[5][1], författare, kvinnosakspolitiker |
| Befattning | |
| Ledamot av Finlands riksdag Finlands 1:a riksdag, Tavastlands valkrets (1907–1908)[6][1] Ledamot av Finlands riksdag, Satakunta valkrets (1917–1917)[1] | |
| Politiskt parti | |
| Ungfinska partiet[6] | |
| Utmärkelser | |
| Professors namn (1928)[7][1] | |
| Redigera Wikidata | |
Lucina Hagman, född 5 juni 1853 i Kelviå, Österbotten, död 6 september 1946 i Helsingfors, var en finlandssvensk pedagog, skriftställare och kvinnosakskvinna. Hagman var en av kvinnorörelsens och samskoleidéns främsta förkämpar i Finland.
Biografi
Lucina Hagman var yngsta dotter till länsmannen Nils Johan Erik Hagman och Sofia Margareta Nordman. Hon kom från ett svenskspråkigt hem, men lärde sig finska redan som barn.[8]
När familjen flyttade till Vasa 1865 gick Lucina i Svenska fruntimmersskolan i Vasa i fyra år. På den tiden var det ovanligt att flickor fick möjlighet att gå i skola och Lucinas systrar Sofia och Anna fick endast hemundervisning. Efter flickskolan var Lucina Hagman småskollärarinna i ett par år, och genomgick sedan Jyväskylä seminarium, där hon avlade lärarexamen 1875.[8] Hon blev föreståndare 1875 för en förberedande skola i Tavastehus och 1886 för den första finländska, till universitetet ledande samskolan i Helsingfors samt förestod sedan 1899 en ny, av henne öppnad sådan i samma stad.
Redan under skoltiden förundrades Hagman över kvinnornas underordnade ställning i samhället.[8] När samskolan för pojkar och flickor introducerades vid slutet av 1800-talet var hon en av de centrala förkämparna. År 1899 grundade hon samskolan Uusi Yhteiskoulu (på svenska: Den nya samskolan) och var dess rektor till 1935.[9] När hennes skola blev för liten grundade hennes brorsdotter, Lisa Hagman, en egen separat skola i anslutning till fasterns, och med namnet Yksityisluokat (på svenska: Privatklasserna).[10]
Mycket ivrigt ägnade hon sig åt kvinnofrågan och pläderade i flera utgivna skrifter för höjandet av kvinnans ställning inom samhället. År 1892 deltog hon i stiftandet av kvinnosaksförbundet Unionen och var dess första ordförande. År 1907 stiftade hon en politisk kvinnoförening, Finska kvinnoförbundet. Hon var även med om att starta Finlands första nykterhetsförening och martharörelsen.[11]
.jpg)
Efter att Finland tog i bruk allmän och lika rösträtt år 1906 var Lucina Hagman bland de första ledamöterna som valdes in i enkammarlantdagen 1907, som representant för det Ungfinska partiet. Hon utsågs till ordförande i kulturutskottet, men föll 1908 igenom vid valet.
Hagman publicerade läseböcker för skolan samt uppfostringsskrifter, bland dem Kokemukseni yhteiskasvatuksesta (1897; "Min erfarenhet om samuppfostran"). År 1928 fick hon professorstitel.
Lucina Hagman ligger begravd på Sandudds begravningsplats, gamla delen.[12]
Bibliografi
- Ensimmäinen koulu (1882)
- Fredrika Bremer (1886) (biografi)
- Om samuppfostran (1887)
- Om qvinnouppfostran. Iakttagelser och reflektioner (1888)
- Naisten äänestysoikeudesta (1889)
- Naisten esteettömyystodistus eli dispanssikysymys (1896)
- Kokemukseni yhteiskasvatuksesta (1897)
- Från samskolan i Finland (1898)
- Kasvatus rakkauteen (1900)
- Uppfostran till kärlek (1901);
- Koulukysymys sosiaaliselta kannalta (1906)
- Naisten ohjelma tulevissa vaaleissa (1906)
- Kvinnornas program vid de stundande valen (1906)
- Minna Canthin elämäkerta, del I och II (1906, 1911)
- Yhteiskuntalaitoksen suhtautuminen naisten oikeuksiin (1911)
- Siveellisen kasvatuksen laiminlyöminen kouluissa (1917)
- Tuleeko Suomen pystyttää asevelvollisuuteen perustuva sotavoima? (1917)
- Olisiko ajateltavissa (1923)
- Miten olisi koulusuunnitelmaa uudistettava? (1925)
- Lucina Hagman kertoo lapsuudestaan Kälviällä 1853–1865 (1936)
Källor
Litteratur
- Hagman, Lucina i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
- Kvinnornas Helsingfors: En kulturhistorisk guide. Schildts förlag, Helsingfors 2011. ISBN 978-951-50-2007-9
Referenser
- ^ [a b c d e f g h] Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag.[källa från Wikidata]
- ^ Lucina Hagman, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 4568-1416928957174, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.helsinginseurakunnat.fi.[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag, Id för finländska riksdagsledamöter: 910396, läst: 3 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Yksi kamari - kaksi sukupuolta : Suomen eduskunnan ensimmäiset naiset, Riksdagsbiblioteket (Helsingfors), 23 maj 2017, ISBN 978-951-53-3666-8, kapitel: Vahvojen naisten puolestapuhujat: Lucina Hagman ja Alli Nissinen, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Vuoden 1907 eduskuntavaaleissa valitut kansanedustajat (på finska), justitieministeriet, läs online, läst: 29 maj 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Yksi kamari - kaksi sukupuolta : Suomen eduskunnan ensimmäiset naiset, Riksdagsbiblioteket (Helsingfors), 23 maj 2017, s. 244, ISBN 978-951-53-3666-8, kapitel: Vahvojen naisten puolestapuhujat: Lucina Hagman ja Alli Nissinen, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] ”Hagman, Lucina”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4568-1416928957174
- ^ Kvinnornas Helsingfors, s. 39–40.
- ^ Kvinnornas Helsingfors, s. 40.
- ^ ”Sök - Uppslagsverket Finland”. uppslagsverket.fi. https://uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-HagmanLucina. Läst 5 juni 2020.
- ^ Kvinnornas Helsingfors, s. 54.
Externa länkar
- ”Hagman, Lucina”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4568-1416928957174
- Hagman, Lucina i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman:
Lucina Hagman in the early 1900s.