Louise Montgomery
| Louise Montgomery | |
 | |
| Född | 11 juni 1879[1] S:t Anna församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 19 april 1978[1] (98 år) S:t Anna församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[2] |
| Sysselsättning | Författare, grevinna[2], rösträttsaktivist[2] |
| Befattning | |
| Ordförande, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Linköping (1919–1921)[3] | |
| Make | Carl Magnus Stenbock (g. 1907–1923) Josias Montgomery (g. 1933–1946)[4] |
| Barn | Magnus Stenbock (f. 1911) |
| Föräldrar | Nils Mörner Margareta Montgomery |
| Släktingar | Carl Mörner (syskon) |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Louise Cecilia Margareta Montgomery, född Mörner af Morlanda den 11 juni 1879 på Herrborums gods i Sankt Anna socken, död där den 19 april 1978[5], var en svensk grevinna, författare och journalist engagerad i rösträttsrörelsen.
Biografi
Föräldrar var godsägaren, greve Nils Mörner och Margareta Montgomery. Hon var född och bosatt på Herrborums gods i Östergötland.
1907 gifte hon sig med stiftsbibliotekarien greve Carl Magnus Stenbock. Deras son och hennes enda barn, författaren Magnus Stenbock, föddes 1911.
Louise var bland annat verksam inom Fredrika Bremer-förbundet och Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och ordförande i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Linköping. Tillsammans med Lizinka Dyrssen, Cecilia Milow och Ebba von Eckermann bildade hon Stockholms Moderata Kvinnoförbund 1911, där hon ingick i styrelsen under förbundets första fem år.[6]
Maken gick bort 1923. Hon gifte sedan om sig med sin kusin, kapten Josias Montgomery, 1933. Deras äktenskap varade i tretton år, fram till hans bortgång 1946. Louise hade sedan 1930 flyttat tillbaka till Herrborum och levde sina sista trettio år kvar på godset ensam som änka.[7] Sonen övertog godset 1969 och var bosatt där fram till sin död 2007.
Louise Montgomery tillhörde en adlig släkt, som förde många gamla traditioner vidare som minner om en svunnen tid där moderniteter som elektricitet ansågs onödiga och vilka i sin tur fördes vidare av hennes son. Herrborums gods saknade elektricitet långt in på 1960-talet, trots att man erbjudits att få detta installerat.
Hon var mycket uppskattad av traktens folk och deltog aktivt i hembygdsföreningens arbete. Hennes bok Saga och sanning om Sankt Anna och Skällvik (1971) innehåller många unika berättelser från skärgårdslivet under 1800-talet och tidigt 1900-tal, vilka aldrig tidigare har kommit på pränt. För Louise Montgomery var det ytterst viktigt att hålla på etiketten i alla situationer, alltid ange en persons titel när den innebar något och värna om sin härkomst och sina ärvda och förvaltade egendomar, vilket bland annat framgår av följande rad i boken när hon berättar om förhistorien till sitt hem Herrborums gods och vilken betydelse släkten Mörner haft i detta sammanhang: Med fog kan sägas att Mörnarna alltid väl har förvaltat sitt arv och aldrig glömt att deras historia är egendomens.[källa behövs]
Bibliografi
- Sankt Annae socken i Östergötland : [Sankt Anna]. S.l. 1910. Libris 3079473
- Herrborum. Stockholm. 1912. Libris 1194228
- Thorönsborg : från 1300-talets förra hälft till år 1913. Stockholm: Fritzes hofbokh. 1913. Libris 1639949
- Från Harstena och Gryts skärgård. S.l. 1916. Libris 3079469
- Jungfru Lotta och mamsell Jeanette : grefvinnans betrodda (1-2 uppl). Stockholm: Geber. 1916. Libris 1659061
- Föredrag. Stockholm: Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. 1917. Libris 1654711
- Hofsta från trettonhundratalets midt till år nittonhundrasjutton. Stockholm: Fritzes. 1917. Libris 1659060
- Fröken Ulla och hennes syskon : smådrag ur en familjehistoria. Stockholm: Geber. 1918. Libris 1659059
- Sälarnas hämnd : roman. Stockholm: Geber. 1919. Libris 1659062
- Saga och sanning om Sankt Anna och Skällvik. 1971. Söderköping. Libris 903043
Referenser
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1815–2022, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, omnämnd som: Montgomery, Louise Cecilia Margareta.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, 1919, läs online, läst: 22 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, läs online, läst: 27 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Montgomery, släkt, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 9470, omnämnd som: Louise Cecilia Margareta M, f Mörner (1879–1978), läst: 15 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1901–2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 978-91-87676-64-2
- ^ Petersson, Ann-Marie (2004). ”Åtta moderata pionjärer”. i Ann-Cathrine Haglund, Ann-Marie Petersson och Inger Ström-Billing. Moderata pionjärer: kvinnor i politiskt arbete 1900–2000. Stockholm: Sällskapet för moderata kvinnors historia. sid. ss. 49–51. Libris 9666368. ISBN 978-91-631-5862-9. https://moderatakvinnorshistoria.se/bocker/moderata-pionjarer/ladda-ner/. Läst 4 juli 2023
- ^ Freddie Hallberg, Östergötlands museum, (mars 2012). ”Louise Montgomery, 1879-1978”. k-arv.se. Kulturarv Östergötland. http://k-arv.se/posts/318. Läst 4 juli 2023.
- Svenskt författarlexikon: biobibliografisk handbok till Sveriges moderna litteratur. [1, 1900-1940]. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1942. sid. 758. Libris 113133. https://runeberg.org/sfl/1/'
|
Media som används på denna webbplats
”… Skiölden fördehlt utj fyra Felt, och mitt utj densamma des gamla Stam-wapen som är trenne gröna blad upwäxande utur en liggande stubbe utj gull Felt; men af Greflige Wapnet är det första Feltet af gull, hwari står en Trana af naturlig färg, hållandes en blå fahna i högre foten; det andra feltet är blått, hwari wisar sig en rund kula af gull öfwer sex korszwijs stälte pijkar af samma metall; det tredie feltet är äfwen blått, hwari står en bewäpnad Mann hållandes ett bahrt swärd i högra handen; det fierde feltet är af gull och derutj öfre dehlen af ett rödt Leijon, hållandes en opspänd boga emellan Rahmarne. Ofwan på Skiölden stå trenne öpne Tornerhielmar med en grefwelig Chrona på hwardera hielmen: Öfwer den medelsta Chronan står ett grönt blad af samma skick som de trenne i sielfwa Stamwapnet emellan ett par wingar, af hwilcka den högre är röd, men den wänstra af Silfwer; öfwer den högre hielm Chronan står ett rödt Leijon hållandes en spänd boga emellan Rahmarne, men öfwer den wänstre sitter en bewäpnat Mann til häst: Löfwärcket är af gull, silfwer, blått och rödt, aldeles som detta Wapen med des egentelige färgor här brede wid afmålat finnes;” Grevebrevet i original, Esplunda.
Louise Montgomery (1879-1978)