Louise Fahlman

Louise Fahlman
Louise Fahlman, 1879
Louise Fahlman, 1879
FöddJohanna Lovisa Jensen
30 juni 1856
Njurunda, Medelpad
Död10 oktober 1918 (62 år)
IMDb SFDb

Louise Johanna Fahlman, född Johanna Lovisa Jensen 30 juni 1856 i Njurunda socken, Medelpad, död 10 oktober 1918, var en svensk skådespelare.[1]

Biografi

Född i Medelpad av danska föräldrar, gifte hon sig med banktjänstemannen E. Fahlman 1875, och blev änka 1876; för att försörja sig började hon arbeta som skådespelare. Hon debuterade på Nya Teatern i Stockholm år 1878, och var 1879-1881 anställd på Stora Teatern i Göteborg, varefter hon återvände till Nya teatern 1881-1887 och efter gästspel på Södra Teatern och Djurgårdsteatern anställdes på Dramaten, där hon blev premiäraktris 1888. Hon kvarblev på Dramaten under 1890-talet och anslöt sig 1901 till Ranfts teatrar.

Hon beskrevs som livlig och spirituell, med mjuk och klar röst och ett varmblodigt spel och hon engagerades ofta inom komedin.

Filmografi

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1889Exemplets makt
Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Kungliga Dramatiska Teatern[2]
1895ReginaRegina von Emmeritz
Zacharias Topelius
Kungliga Dramatiska Teatern[3]
1901Fru MontretFamiljeband
Gaston Devore
Kungliga Dramatiska Teatern[4]
Grevinnan de CéranSällskap där man har tråkigt
Édouard Pailleron
Kungliga Dramatiska Teatern[5]
1902Lissy LarrabeeSherlock Holmes
Walter Christmas
Svenska teatern, Stockholm[6]
1904Regina AlberiniLucifer
Enrico Annibale Butti
Karl HedbergSvenska teatern, Stockholm[7]
1905Lågor i dunklet
Enrico Annibale Butti
Svenska teatern, Stockholm[8]
1906TeklaFordringsägare
August Strindberg
Vasateatern[9][10]
Flyttfåglar
Maurice Donnay och Lucien Descaves
Svenska teatern, Stockholm[11]
Ett hems drama
Tor Hedberg
Svenska teatern, Stockholm[12]
Catherine PetkoffHjältar
George Bernard Shaw
Svenska teatern, Stockholm[13]
Livet på landet
Fritz Reuter
Svenska teatern, Stockholm[14][15]
1907Johannes
Hermann Sudermann
Svenska teatern, Stockholm[16][17]
1908Mrs Kitty WarrenMrs Warrens yrke
George Bernard Shaw
Svenska teatern, Stockholm[18][19]
Karen Borneman
Hjalmar Bergstrøm
Svenska teatern, Stockholm[20]
1909Miss Eliza MacGregorMrs Dot
W. Somerset Maugham
Karl HedbergSvenska teatern, Stockholm[21]
Mrs DudgeonDjävulens lärjunge
George Bernard Shaw
Karl HedbergSvenska teatern, Stockholm[22]
PaulinaEn vintersaga
William Shakespeare
Svenska teatern, Stockholm[23]
1910Ybeck
Ludvig Nordström
Svenska teatern, Stockholm[24]
SvärmorKärlekens krokvägar
Tor Hedberg
Svenska teatern, Stockholm[25]
1911Grevinnan TerskyWallenstein
Friedrich Schiller
Gunnar KlintbergSvenska teatern, Stockholm[26]
Majorskan på EkebyGösta Berlings saga
Selma Lagerlöf
Albert RanftSvenska teatern, Stockholm[27]
HushållerskanKärlekens ögon
Johan Bojer
Svenska teatern, Stockholm[28]
Fru HughesDen starkaste
Clyde Fitch, regi Gunnar Klintberg
Svenska teatern, Stockholm[29]
1912Ebba Karlsdotter,
nunna i Vreta kloster
Gustav Vasa
August Strindberg
Svenska teatern, Stockholm[30]
De fem frankfurtarna
Carl Rössler
Svenska teatern, Stockholm[31]
Det starkare könet
John Valentine
Svenska teatern, Stockholm[32]
1913Halvblod
Algot Sandberg
Svenska teatern, Stockholm[33]
1914Drottning IsabeauJungfrun av Orléans
Friedrich Schiller
Svenska teatern, Stockholm[34]

Rollporträtt

Referenser

Noter

  1. ^ ”Louise Fahlman”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57966&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dLouise+Fahlman%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 30 december 2013. 
  2. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  3. ^ Ord och Bild 1895 s. 6
  4. ^ ”Familjeband”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S18%3a034. Läst 24 oktober 2015. 
  5. ^ ”Sällskap där man har tråkigt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H12_009&pos=15. Läst 23 oktober 2015. 
  6. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 april 1902. https://arkivet.dn.se/tidning/1902-04-23/11514A/3. Läst 6 januari 2019. 
  7. ^ Ernst Högman (1904). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 17 (42): sid. 521. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_42.pdf. Läst 17 november 2015. 
  8. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (45): sid. 574. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_45.pdf. Läst 19 november 2015. 
  9. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1906) s. 167
  10. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (3): sid. 35. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_3.pdf. Läst 19 november 2015. 
  11. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter. 12 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-12/12866A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  12. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (6): sid. 71. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_6.pdf. Läst 19 november 2015. 
  13. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (12): sid. 149. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_12.pdf. Läst 19 november 2015. 
  14. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  15. ^ Bo Bergman (19 maj 1906). ”Svenska teatern: Lifvet på landet”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-05-19/12960A/2. Läst 28 december 2015. 
  16. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 25 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-25/13502B/2. Läst 26 juli 2015. 
  17. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1908) s. 127
  18. ^ Bo Bergman (7 oktober 1908). ”Svenska teatern: 'Mrs Warrens yrke'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-10-07/13809a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  19. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1909) s. 61
  20. ^ Bo Bergman (2 december 1908). ”Tre Stockholmsteatrar i konkurrens med gästspelspremiärer samma kväll”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-12-02/13865a/2. Läst 5 augusti 2015. 
  21. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 februari 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-02-23/13944A/2. Läst 6 augusti 1909. 
  22. ^ Bo Bergman (28 november 1909). ”Svenska teaterns senaste Shawpjäs”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-11-28/14216/9. Läst 7 augusti 2015. 
  23. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 23 december 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-12-23/14241/6. Läst 7 augusti 2015. 
  24. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 25 januari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-01-25/14270/7. Läst 10 juni 2016. 
  25. ^ Bo Bergman (2 mars 1910). ”Tor Hedbergs-programmet på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-03-02/14306/7. Läst 7 augusti 2015. 
  26. ^ Bo Bergman (21 januari 1911). ”Schillers Wallenstein på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-21/14621/6. Läst 2 augusti 2015. 
  27. ^ Bo Bergman (5 mars 1911). ”'Gösta Berling' på scenen: Premiären på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-03-05/14664/1. Läst 2 augusti 2015. 
  28. ^ Bo Bergman (21 april 1911). ”Fru Nansen i 'Kärlekens ögon' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-04-21/14708/5. Läst 2 augusti 2015. 
  29. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 16 november 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-11-16/14914/7. Läst 2 augusti 2015. 
  30. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter. 18 januari 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-01-18/14973/6. Läst 2 augusti 2015. 
  31. ^ Bo Bergman (5 maj 1912). ”Svenska teaterns vårprogram: 'De fem frankfurtarna'”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-05-05/15078/9. Läst 2 augusti 2015. 
  32. ^ John Landquist (25 september 1912). ”'Det starkare könet' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-25/15218/8. Läst 2 augusti 2015. 
  33. ^ B. B-n (24 september 1913). ”En ny Algot Sandbergs-premiär: 'Halvblod' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. https://arkivet.dn.se/tidning/1913-09-24/15572/6. Läst 23 mars 2024. 
  34. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1914-03-05&toPublicationDate=1914-03-05. Läst 29 augusti 2015. 

Tryckta källor

  • Louise Fahlman i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
  • Österberg, Carin et al., Svenska kvinnor: föregångare, nyskapare. Lund: Signum 1990. (ISBN 91-87896-03-6)

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Louise Fahlman1879.jpg
Louise Fahlman, skådespelare vid Nya teatern 1879
Louise Fahlman - Messalina.jpg
Fahlman, Louise Johanna f. Jensen (1856-1918) som Messalina i Arria och Messalina, Nya teatern 1887
Louise Fahlman.jpg
Louise Fahlman och Paula Lindstedt
Louise Fahlman - Boccaccio 1880.jpg
Fahlman, Louise Johanna f. Jensen (1856-1918). Titelrollen i Boccaccio, Stora Teatern, Göteborg