Lordhowepetrell

	Lordhowepetrell; Status i världen: Sårbar
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Stormfåglar; Procellariiformes
Familj	Liror; Procellariidae
Släkte	Pterodroma
Art	Lordhowepetrell; P. solandri
Vetenskapligt namn
	§ Pterodroma solandri
Auktor	(Gould, 1844)
Synonymer
	Solanders petrell; Solanderpetrell;

Lordhowepetrell^[2] (Pterodroma solandri) är en hotad fågel i familjen liror inom ordningen stormfåglar som nästan enbart häckar på Lord Howeön utanför Australien.^[3]

Utseende

Lordhowepetrell är en medelstor (40 centimeter lång) helmörk petrell. Den är enhetligt mörkt gråbrun, fjälligt vit runt ansiktet och på hakan samt med vita handpennebaser på vingens undersida, likt en labb. Stjärten är relativt lång och kilformad. Könen är olika, där hanen har betydligt längre kulmen på näbben.^[1]

Liknande pitcairnpetrellen (P. ultima) har smalare näbb, vitare strupe och tydligare "M"-teckning på vingens ovansida. Kermadecpetrellen (P. neglecta) har vita handpennor på ovansida av vingen, medan nordöpetrellen (P. gouldi) som liknar lordhowepetrellen i ansiktsteckningen är mörkare.^[1]

Utbredning och systematik

Lordhowepetrell häckar på södra halvan av Lord Howeön, 800 km från Australiens fastland, samt på skäret Phillip Island utanför Norfolkön. Tidigare förekom den även på huvudön Norfolk. Efter häckningen sprider den sig över västra Tasmanska havet, vissa vidare mot norr och nordväst i Stilla havet, möjligen så långt norrut som Berings hav.^[4]^[5]^[6]^[7]^[1] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

Lordhowepetrell häckar i bohålor eller i klippskrevor från havsnivån upp till 900 meters höjd,^[8]^[9] på Lord Howeön i skog och på Phillipön eroderade klippor.^[10] Arten häckar vintertid och anländer till häckningskolonin från mitten av april.^[10] Den lägger ett enda ägg från mitten till slutet av maj som kläcks från mitten av juli.^[11] Misslyckade häckningar orsakas av översvämning och predation från endemiska lordhowerallen.^[11] Adulta fåglar lever i huvudsak av bläckfisk och fisk, i mindre utsträckning kräftdjur, som fångas på högst fem meters djup. Den viktigaste födan verkar vara en fluorescerande fiskart i släktet Electrona.^[8] Den följer endast undantagsvis fiskebåtar.^[8]^[12]

Status

Lordhowepetrell var historiskt en mycket vanlig art på Norfolkön, men mellan 1790 och 1793 fångades en miljon individer för att ätas. 1796 återstod endast 15 000 och år 1800 var den utdöd.^[10] Populationen på Lord Howeön uppskattades till 20.000 häckande par under 1970-talet,^[13] men en vidare studie 2002 visade att 32 000 par häckade på ön, där den sannolikt ökat i antal efter att grisar har avlägsnats.^[14] Populationen på Phillipön upptäcktes så sent som 1985 och har idag ett uppskattat bestånd på 250 par.^[10] Den totala populationen beräknades 2022 bestå av 83 000 vuxna individer.^[15] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten idag som livskraftig.^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den svenske naturforskaren Daniel Solander (1733-1782), elev till Carl von Linné och medföljande på James Cooks resa 1768-1771.^[16] Tidigare kallades den solanderpetrell eller Solanders petrell även på svenska, men tilldelades 2023 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.^[2]

Referenser

^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Pterodroma solandri Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 januari 2015.
^ [a b] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-01-01
^ Nakamura, K.; Tanaka, Y. 1977. Distribution and migration of two species of the genus Pterodroma in the North Pacific. Journal of the Yamashina Institute for Ornithology 9(1): 112-119.
^ Cheshire, N.; Jenkins, J. 1981. Sightings of the Providence Petrel P.solandri. Australasian Seabird Group Newsletter 15: 7-8.
^ Tanaka, Y. 1986. Distribution and migration of the Solander's Petrel Pterodroma solandri in the North Pacific in relation to sea surface water temperatures. Journal of the Yamashina Institute for Ornithology 18: 55-62.
^ Marchant, S.; Higgins, P. J. 1990. Handbook of Australian, New Zealand and Antarctic birds, 1: ratites to ducks. Oxford University Press, Melbourne.
^ [a b c] Bester, A. 2003. The breeding, foraging and conservation of the Providence Petrel Pterodroma solandri breeding on Lord Howe Island, Australia.
^ Bester, A.; Klomp, N.; Priddel, D.; Carlile, N. 2002. Chick-provisioning behaviour of the Providence petrel, Pterodroma solandri. Emu 102: 297-303.
^ [a b c d] Priddel, D.; Carlile, N.; Evans, O.; Evans, B.; McCoy, H. 2010. A review of the seabirds of Phillip Island in the Norfolk Island group. Notornis 57(3): 113-127.
^ [a b] Bester, A. J.; Priddel, D.; Klomp, N. I.; Carlile, N.; O'Neill, L. E. 2007. Reproductive success of the Providence Petrel Pterodroma solandri on Lord Howe Island, Australia. Marine Ornithology 35: 21-28.
^ Kuroda, N. 1955. Observation of pelagic birds of the Northwest Pacific. Condor 57: 290-300.
^ Fullagar, P. J.; McKean, J. L.; Van Tets, G. F. 1974. Appendix F, report on the birds. In: Recher, H.F.; Clark, S.S. (ed.), Environmental survey of Lord Howe Island, pp. 55-72. AGP, Sydney.
^ Bester, A. 2003. The breeding, foraging and conservation of the Providence Petrel Pterodroma solandri breeding on Lord Howe Island, Australia.
^ Carlile, N., Clarke, R.H., Wilson, M., Brown, S.M., Baker, G.B., Garnett, S.T. 2021. Providence Petrel Pterodroma solandri. In: Garnett, S.T., Baker, G.B. (ed.), The Action Plan for Australian Birds 2020, pp. 167-169. CSIRO Publishing, Melbourne.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Pterodroma solandri.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör lordhowepetrell.
Bilder & media
Bilder och filmer på Internet Bird Collection

[IUCN-1] [a b c d e] Birdlife International 2012 Pterodroma solandri Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 januari 2015.

[BLS-2] [a b] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-01-01

[4] Nakamura, K.; Tanaka, Y. 1977. Distribution and migration of two species of the genus Pterodroma in the North Pacific. Journal of the Yamashina Institute for Ornithology 9(1): 112-119.

[5] Cheshire, N.; Jenkins, J. 1981. Sightings of the Providence Petrel P.solandri. Australasian Seabird Group Newsletter 15: 7-8.

[6] Tanaka, Y. 1986. Distribution and migration of the Solander's Petrel Pterodroma solandri in the North Pacific in relation to sea surface water temperatures. Journal of the Yamashina Institute for Ornithology 18: 55-62.

[7] Marchant, S.; Higgins, P. J. 1990. Handbook of Australian, New Zealand and Antarctic birds, 1: ratites to ducks. Oxford University Press, Melbourne.

[bester2003-8] [a b c] Bester, A. 2003. The breeding, foraging and conservation of the Providence Petrel Pterodroma solandri breeding on Lord Howe Island, Australia.

[9] Bester, A.; Klomp, N.; Priddel, D.; Carlile, N. 2002. Chick-provisioning behaviour of the Providence petrel, Pterodroma solandri. Emu 102: 297-303.

[Priddel-10] [a b c d] Priddel, D.; Carlile, N.; Evans, O.; Evans, B.; McCoy, H. 2010. A review of the seabirds of Phillip Island in the Norfolk Island group. Notornis 57(3): 113-127.

[bester2007-11] [a b] Bester, A. J.; Priddel, D.; Klomp, N. I.; Carlile, N.; O'Neill, L. E. 2007. Reproductive success of the Providence Petrel Pterodroma solandri on Lord Howe Island, Australia. Marine Ornithology 35: 21-28.

[12] Kuroda, N. 1955. Observation of pelagic birds of the Northwest Pacific. Condor 57: 290-300.

[13] Fullagar, P. J.; McKean, J. L.; Van Tets, G. F. 1974. Appendix F, report on the birds. In: Recher, H.F.; Clark, S.S. (ed.), Environmental survey of Lord Howe Island, pp. 55-72. AGP, Sydney.

[14] Bester, A. 2003. The breeding, foraging and conservation of the Providence Petrel Pterodroma solandri breeding on Lord Howe Island, Australia.

[15] Carlile, N., Clarke, R.H., Wilson, M., Brown, S.M., Baker, G.B., Garnett, S.T. 2021. Providence Petrel Pterodroma solandri. In: Garnett, S.T., Baker, G.B. (ed.), The Action Plan for Australian Birds 2020, pp. 167-169. CSIRO Publishing, Melbourne.

[16] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

Navigation

Navigering

Temaportaler