Londinium

Londinium
Arkeologisk karta över Londinium på 400-talet
Romersk stad
LandStorbritannien
Huvudstad iBritannia, Britanniska kejsardömet, Britannia Superior
Admi­nis­tra­tivt områdepretorianska prefekturen Gallien
 • Britannia
His­to­riskt countyMiddlesex
Koor­di­na­ter51°30′51″N 0°5′18″W
Ersatt avLondon
Start­da­tum43 f.Kr.
Slutdatum400-talet

Londinium var en romersk stad som senare utvecklades till London.[1] Londinium inrättades som en stad efter att romarna hade invaderat Britannia (nuvarande England och Wales) år 43.[2]

Historia

Londinium anlades kring Walbrook, en nordlig biflod till Themsen som sedan dess kulverterats.[2]

Något tiotal år efter grundläggningen hade Londinium utvecklats till ett viktigt ekonomiskt centrum. Den utsattes för förstörelse både under Boudiccas uppror år 61 e.Kr. och under Hadrianus (cirka år 130), vilket dock inte stoppade stadens tillväxt.[2]

Kejsar Septimius Severus gjorde Londinium till huvudstad i provinsen Britannia Superior. Stadsmurar restes därefter, och staden försågs med en mängd officiella byggnader (vilka senare undersökts genom arkeologiska utgrävningar). År 314 noterades förekomsten av en biskop av London.[2]

Etymologi

Etymologin för namnet Londinium är okänd. Enligt den engelske prästen Geoffrey av Monmouths Historia Regum Britanniae,[3] var det en folketymologi av namnet på den påstådda grundaren kung Lud, son till Heli. Det finns dock inga belägg för att en sådan kunglighet ens existerat.

Istället baserades förmodligen det latinska namnet på en brittisk plats som hette Londinion. Detta föreslogs 1899 av den franske historikern och språkforskaren Marie Henri d'Arbois de Jubainville och har blivit allmänt accepterat bland forskare.[4]

Morfologiskt innebär detta en struktur med två suffix: -in-jo-. Det romerska Londinium kan därför inte ha varit den direkta källan till det engelska "London" , eftersom en i-mutation skulle ha medfört att namnet blivit Lyndon. Detta tyder på en alternativ brittonsk namnform Londonion[5][6]. Alternativ kan det lokala uttalet av brittisk latin ha medfört en förändring av Londinium till Lundeiniu eller Lundein, vilket skulle ha medfört att det inte blivit någon i-mutation i gammelengelskan.[7]

Referenser

Noter

  1. ^ ”Londinium - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/londinium. Läst 18 april 2021. 
  2. ^ [a b c d] ”London - Historia”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/london#historia. Läst 18 april 2021. 
  3. ^ Historia Regnum Britanniae Volym III” (på latin). cirka 1136. sid. 91 och 93. https://books.google.com/books?id=LBw2AAAAMAAJ&pg=PA44. Läst 24 april 2023. 
  4. ^ Haverfield, F. (1911). ”"Roman London."” (på engelska). The Journal of Roman Studies 1: sid. 141–172. 
  5. ^ Jackson, Kenneth H. (1938). ”Nennius and the 28 cities of Britain” (på engelska). Antiquity 12 (45): sid. 44–55. doi:10.1017/S0003598X00013405. Läst 24 april 2023. 
  6. ^ Coates, Richard (1998). ”A new explanation of the name of London” (på engelska). Transactions of the Philological Society 96 (2): sid. 203–29. doi:10.1111/1467-968X.00027. Läst 24 april 2023. 
  7. ^ Peter Schrijver (2013) (på engelska). Language Contact and the Origins of the Germanic Languages. sid. 57 

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Londinium Archäologische Karte.png
Författare/Upphovsman: Fremantleboy 06 July 2007, Licens: CC BY 2.5
Karte des spätantiken Londons um 400 n. Chr.
Vexilloid of the Roman Empire.svg
Författare/Upphovsman: Ssolbergj, Licens: CC BY 3.0
Vexillum of the Roman Empire.