Ljus svandopping

	Ljus svandopping; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Doppingfåglar; Podicipediformes
Familj	Doppingar; Podicipedidae
Släkte	Aechmophorus
Art	Ljus svandopping; A. clarkii
Vetenskapligt namn
	§ Aechmophorus clarkii
Auktor	(Lawrence, 1858)
Utbredning
Synonymer
	Vitbrynad svandopping;

Ljus svandopping^[2] (Aechmophorus clarkii) är en fågel i familjen doppingar inom ordningen doppingfåglar som huvudsakligen förekommer i västra Nordamerika.^[3] Den är nära släkt med mörk svandopping (A. occidentalis) och de båda behandlades länge som en och samma art.

Utseende och läte

Ljus svandopping är en stor (51–74 cm), långhalsad och långnäbbad dopping med vit och svart till mörkt gråbrun fjäderdräkt utan någon tofs. Den är mycket lik sin nära släkting mörk svandopping, men har mer vitt i ansiktet så att det röda ögat är frilagt. Vidare har den i genomsnitt mer vitt även på flankerna och gråare rygg. Näbben är lysande gul eller orangegul snarare än sotfärgat gul. I flykten syns ordentligt med vitt på vingpennorna. Även lätet skiljer sig, ett enstavigt, ljus knarrande (mörka svandoppingens är tvåstavig).^[4]^[5]

Utbredning och systematik

Ljus svandopping delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]

Aechmophorus clarkii transitionalis – förekommer i västra Nordamerika (sydöstra Alaska till norra Mexiko)
Aechmophorus clarkii clarkii – förekommer i kustnära västra Mexiko (Nayarit) och mexikanska platån

Vissa behandlar den som monotypisk, det vill säga inte delar upp den i några underarter.^[6]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde, men har en relativt liten population och tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 11.000 och 21.000 individer.

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar John Henry Clark (1830-1885), amerikansk zoolog på US/Mexican Boundary Survey 1850-1855 samt matematiker och samlare av specimen.^[7]

Bildgalleri

(c) "Mike" Michael L. Baird, CC BY 2.0

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Aechmophorus clarkii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 32. ISBN 0-679-45120-X
^ Llimona, F., del Hoyo, J., Jutglar, F. & Kirwan, G.M. (2019). Clark's Grebe (Aechmophorus clarkii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52496 16 mars 2019).
^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör ljus svandopping.
Bilder & media
Wikispecies har information om Aechmophorus clarkii.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Aechmophorus clarkii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[Sibley-4] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 32. ISBN 0-679-45120-X

[hbw-5] Llimona, F., del Hoyo, J., Jutglar, F. & Kirwan, G.M. (2019). Clark's Grebe (Aechmophorus clarkii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52496 16 mars 2019).

[H&M-6] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[7] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler