Ljungby kommun
| Ljungby kommun Kommun | |
 Ljungby kommunhus | |
| Slogan | Flickorna i Småland finns i Ljungby |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Ljungby kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Småland |
| Län | Kronobergs län |
| Centralort | Ljungby |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 28 271 ()[2] |
| Areal | 1 995,06 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 1 747,87 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 247,19 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 16,17 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 56°50′00″N 13°56′00″Ö / 56.833333333333°N 13.933333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Växjö domkrets (–) Ljungby domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0670[4] |
| Anställda | 2 575 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0781[6] |
| Postnummer | 341 01–341 96 |
| Riktnummer | 0372 |
| GeoNames | 2694551 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Ljungby kommun är en kommun i Kronobergs län. Centralort är Ljungby.
Ljungby kommun, belägen på Sydsvenska höglandet, kännetecknas av den flacka topografin. I västra och södra delarna präglas landskapet av sjöar och myrområden, där Bolmen med den stora ön Bolmsö utmärker sig som den största sjön i nordvästra delen. Öppna odlingsbygder återfinns i Lagans dalgång, Södra Ljunga och delar av Bolmåns dalgång.
I början av 2020-talet dominerade tillverkningsindustrin när det gäller näringslivet. Tillverkningssektorn har spelat en betydande roll och sysselsatte nästan 28 procent av de förvärvsarbetande. Trots detta är kommunen och Region Kronoberg de största arbetsgivarna.
Historiskt sett har kommunen haft en långsam men stabil befolkningstillväxt sedan dess bildande. Politiskt sett har den varit en stark bas för Socialdemokraterna och Centerpartiet, även om det senare har minskat stadigt. Efter valen 2018 och 2022 har Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna blivit de dominerande partierna i kommunen.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Agunnaryd, Angelstad, Annerstad, Berga, Dörarp, Hamneda, Kånna, Lidhult, Ljungby, Nöttja, Odensjö, Ryssby, Södra Ljunga, Tannåker, Torpa, Tutaryd, Vittaryd, Vrå samt ön Bolmsö från Bolmsö socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Den 30 december 1920 inrättades Lidhults municipalsamhälle i Lidhults landskommun och den 7 oktober 1921 inrättades Ljungby municipalsamhälle i Ljungby landskommun. Ljungby municipalsamhälle upplöstes dock 1936 när Ljungby landskommun ombildades till Ljungby stad.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett antal storkommuner: Annerstad (av Angelstad, Annerstad, Nöttja och Torpa), Berga (av Berga, Dörarp och Vittaryd), Forsheda (av Dannäs, Forsheda, Hånger, Kärda, Tannåker och Torskinge), Hamneda (av Hamneda, Kånna och Södra Ljunga), Lidhult (av Lidhult, Odensjö och Vrå), Ryssby (av Agunnaryd, Ryssby och Tutaryd) samt Unnaryd (av Bolmsö, Jälluntofta och Södra Unnaryd). Ljungby stad förblev däremot opåverkad.
1967 uppöstes Lidhults municipalsamhälle. Ljungby kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ljungby stad, landskommunerna Annerstad, Berga, Hamneda, Ryssby, Lidhult samt en del ur Forsheda landskommun (Tannåkers församling). Dessutom tillfördes även själva ön Bolmsö från Unnaryds landskommun.[7]
Kommunen ingick till 2005 i Ljungby domsaga och ingår sedan 2005 i Växjö domsaga.[8]
Geografi
Topografi och hydrografi
Ljungby kommun ligger på Sydsvenska höglandet och präglas av en flack, skogklädd morän som täcker den gnejsdominerade berggrundsytan. I västra och södra delarna finns rikligt med sjöar och myrområden, där Bolmen med den stora ön Bolmsö utmärker sig som den största sjön i nordvästra delen av kommunen.
Isälvsavlagringar återfinns i de större nord–sydliga dalgångarna, särskilt i Lagans dalgång där ån eroderar sedimenten. Öppna odlingsbygder präglar främst Lagans dalgång, Södra Ljunga och delar av Bolmåns dalgång.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
| Ljungby kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2024 fanns 37 naturreservat i Ljungby kommun.[11] Ungefär 3,9 procent (3,5 procent av landytan) av Ljungby kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade 7 716 hektar.[12]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 17 församlingar.
Från 2016 indelas kommunen istället i 19 distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[13]:
De 19 distrikten i Ljungby kommun
Tätorter
Det finns sju tätorter i Ljungby kommun[14].
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.
| Nr | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Ljungby | 15 785 |
| 2 | Lagan | 1 550 |
| 3 | Ryssby | 691 |
| 4 | Lidhult | 665 |
| 5 | Kånna | 324 |
| 6 | Vittaryd | 304 |
| 7 | Angelstad | 247 |
Styre och politik
Styre
Efter valet styrdes kommunen av en femklöver bestående av Allianspartierna och Miljöpartiet. Tillsammans samlade koalitionen 25 av 49 mandat i kommunfullmäktige. På grund av stridigheter valde dock Kristdemokraterna och Miljöpartiet att hoppa av samarbetet under mandatperioden. Mandatperioden 2014–2018 fortsatte Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet vid makten, men nu i koalition med det lokala partiet Kommunens Bästa.[15] Efter valet 2018 samlades Allianspartierna återigen vid makten. De samlade då 23 av 49 mandat i kommunfullmäktige. Alliansen kunde fortsätta styra även efter valet 2022 genom en valteknisk samverkan med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.[16]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026[17] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Frederik Svärd |
| Förste vice ordförande | SD | Dick Andersson |
| Andre vice ordförande | S | Pia Johansson |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | ÖVR | ALT | KB | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 1 | 17 | 17 | 7 | 1 | 6 |
| 49 | 88,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 2 | 16 | 18 | 4 | 2 | 7 |
| 49 | 90,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 1 | 16 | 19 | 4 | 2 | 7 |
| 49 | 91,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 2 | 17 | 15 | 5 | 2 | 8 |
| 49 | 88,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 18 | 1 | 14 | 3 | 2 | 9 |
| 49 | 89,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 17 | 1 | 13 | 5 | 2 | 9 |
| 49 | 87,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 3 | 17 | 3 | 14 | 4 | 2 | 6 |
| 49 | 83,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 3 | 15 | 1 | 2 | 12 | 4 | 4 | 8 |
| 49 | 84,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 17 | 2 | 3 | 11 | 3 | 2 | 7 |
| 49 | 84,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 5 | 15 | 2 | 1 | 4 | 8 | 2 | 4 | 8 |
| 49 | 79,22 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 4 | 15 | 2 | 1 | 4 | 9 | 4 | 3 | 7 |
| 49 | 78,21 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 3 | 15 | 1 | 4 | 3 | 8 | 3 | 3 | 9 |
| 49 | 79,45 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 3 | 15 | 2 | 2 | 2 | 2 | 8 | 2 | 2 | 11 |
| 49 | 80,01 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 3 | 15 | 2 | 5 | 2 | 1 | 7 | 2 | 2 | 10 |
| 49 | 81,34 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 3 | 12 | 1 | 8 | 2 | 6 | 1 | 3 | 13 |
| 49 | 82,40 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 3 | 13 | 1 | 10 | 1 | 4 | 3 | 14 |
| 49 | 79,29 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen i Ljungby kommun utgörs av 15 ordinarie ledamöter.[18] Kommunstyrelsens ordförande och kommunstyrelsens 1:e vice ordförande tituleras kommunalråd. Dess 2:e vice ordförande bär titeln oppositionsråd.[19]
Till stöd för sitt arbete har kommunstyrelsen delat in sig i olika utskott: arbetsutskottet, personalutskottet och samhällsbyggnadsutskottet.[20]
Övriga nämnder
I kommunen finns, förutom kommunstyrelsen, de egna nämnderna:[21]
- Barn- och utbildningsnämnden
- Kultur- och fritidsnämnden
- Miljö- och byggnämnden
- Socialnämnden
- Tekniska nämnden
Dessutom finns de obligatoriska nämnderna Val- och demokratinämnden samt Krisledningsnämnden. Kommunen har även de kommungemensamma nämnderna:[21]
- Gemensamma nämnden för familjerättsliga frågor
- Gemensamma överförmyndarnämnden
Gemensamma överförmyndarnämnden inrättades 1 januari 2019. Båda de kommungemensamma nämnderna sker i samarbete med Älmhults kommun och Markaryds kommun.[22][23]
Vänorter
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
I kommunen dominerade tillverkningsindustrin i början av 2020-talet när det kommer till näringslivet och sysselsatte då nästan 28 procent av de förvärvsarbetande. Verkstadsindustrin utgör hjärtat, där företag som Electrolux Laundry Systems AB (tvättutrustningar) och Cargotec Sweden AB (gaffeltruckar) har etablerat sig i centralorten samt Lidhult. Andra betydande industriföretag inkluderar Svetruck AB (tillverkning av gaffeltruckar) och CTC Enertech (värmepannor och värmepumpar), båda lokaliserade i centralorten.
Trots den framstående positionen för tillverkningssektorn är kommunen och Region Kronoberg de största arbetsgivarna i kommunen.[9] Denna kombination av en mångsidig tillverkningsbas och en betydande offentlig sektor bidrar till den ekonomiska dynamiken och arbetsmarknadsstrukturen i Ljungbys näringsliv.
Andra större företag i Ljungby kommun är till exempel: Ljungby Maskin, Consid S5, Kalmar Industries, Emballator Lagan Plast, Postnord Strålfors och Tenneco.
Infrastruktur
Transporter
Kommunen korsas av viktiga vägförbindelser, inklusive E4 som sträcker sig från norr till söder samt riksväg 25 som går från sydväst till öst. Från centralorten och fortsättningsvis mot sydöst löper länsväg 124.[9]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 28 271 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 93:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Ljungby kommun 1970–2020[24] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 26 079 | |||
| 1975 | 26 264 | |||
| 1980 | 27 409 | |||
| 1985 | 27 234 | |||
| 1990 | 27 490 | |||
| 1995 | 27 601 | |||
| 2000 | 27 078 | |||
| 2005 | 27 093 | |||
| 2010 | 27 297 | |||
| 2015 | 27 638 | |||
| 2020 | 28 401 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 5 216, eller 18,95 % av befolkningen (hela befolkningen: 27 522 den 31 december 2014).[25]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Ljungby kommun 27 522 personer. Av dessa var 4 235 personer (15,4 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[26]
| Födelseland[26] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 23 287 |
| 2 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 1 190 |
| 3 | Asien: Övriga länder | 336 |
| 4 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 320 |
| 5 |  Danmark | 302 |
| 6 |  Tyskland | 281 |
| 7 |  Bosnien och Hercegovina | 280 |
| 8 |  Polen | 239 |
| 9 | Europa utom EU: Övriga länder | 233 |
| 10 |  Finland | 184 |
| 11 |  Afghanistan | 130 |
| 12 | Afrika: Övriga länder | 130 |
| 13 |  Irak | 118 |
| 14 |  Syrien | 82 |
| 15 |  Thailand | 79 |
| 16 |  Kina | 60 |
| 17 | Sydamerika | 58 |
| 18 |  Norge | 50 |
| 19 | Nordamerika | 47 |
| 20 |  Turkiet | 42 |
| 21 |  Iran | 36 |
| 22 |  Somalia | 19 |
| 23 |  Island | 7 |
| 24 | Oceanien | 7 |
| 25 |  Sovjetunionen | 3 |
| 26 | Okänt födelseland | 2 |
Kultur
Kulturarv
Ljungby kommun hade 36 områden inom det kulturmiljöprogram som antogs 2019, varav åtta av dem anses ha sådan historisk betydelse att de utgör riksintressen för hela landet. De kulturella miljöerna i kommunen kan grovt indelas i fyra teman: odlingslandskapet och bebyggelsen, fornlämningarna, kommunikationerna samt tätorterna och industrierna.[27] De områden som är av riksintresse för kulturmiljövården är: Bolmsö, Hallsjö, Hamneda, Hörda och Klövaryd, Lida, Husaby och Stapeled, Tjust och Toftaholm.[28]
Kommunvapen
Blasonering: I grönt fält en av vågskuror bildad bjälke av guld, åtföljd ovan av tre balkvis ordnade, stolpvis ställda hammare och under av en merkuriestav, samtliga av guld.
Efter det att Ljungby år 1936 blivit stad lät man dåvarande Riksheraldikerämbetet utarbeta ett vapen, som fastställdes av Kungl. Maj:t året efter. Bilden syftar på Lagan och på hantverk och handel. Efter kommunbildningen återanvändes vapnet oförändrat, medan Bergas och Bolmsös upphörde. Det registrerades för kommunen i PRV år 1974.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Berga landskommun
(1955–70)
Bolmsö landskommun
(1950–52)
Se även
- Personer med anknytning till Ljungby kommun
- Ljungby Holding
Referenser
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Ljungby tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b c] ”Ljungby - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ljungby. Läst 20 januari 2024.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Kronoberg&municipalities=Ljungby&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 21 januari 2024.
- ^ ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 54. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 21 januari 2024.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Tätorter 2015; befolkning, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden”. Arkiverad från originalet den 9 november 2018. https://web.archive.org/web/20181109070814/http://www.sverigeisiffror.scb.se/contentassets%2F2ae651f3169142a7a5812c0aaa4a6070%2Fmi0810_2017a01_tatorter2015.xlsx. Läst 8 november 2018.
- ^ P4, Nyheterna (15 oktober 2014). ”Statsvetaren: Anmärkningsvärt att inte låta KD vara med i alliansen”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5991537. Läst 21 januari 2024.
- ^ Frykfeldt, William (8 november 2022). ”Så blir det nya politiska styret i Ljungby kommun”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/styret-klart-i-ljunby-kommun. Läst 21 januari 2024.
- ^ ”Kommunfullmäktige”. Ljungby kommun. https://ljungby.tromanpublik.se/organisation/c44560f5-67cc-4a94-b04d-022d80911e99. Läst 17 juni 2024.
- ^ ”Kontakt med förtroendevalda”. www.ljungby.se. 11 juli 2023. https://www.ljungby.se/sv/politik-och-demokrati/kontakt-med-fortroendevalda/. Läst 9 juni 2024.
- ^ ”Mandatfördelning”. www.ljungby.se. 17 april 2024. https://www.ljungby.se/sv/politik-och-demokrati/kommunfullmaktige/mandatfordelning/. Läst 9 juni 2024.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. www.ljungby.se. 20 december 2023. https://www.ljungby.se/sv/politik-och-demokrati/kommunstyrelsen/. Läst 9 juni 2024.
- ^ [a b] ”Nämnder”. www.ljungby.se. 4 januari 2023. https://www.ljungby.se/sv/politik-och-demokrati/namnder/. Läst 9 juni 2024.
- ^ ”Gemensamma överförmyndarnämnden”. www.ljungby.se. 17 april 2024. https://www.ljungby.se/sv/politik-och-demokrati/overformyndarnamnden/. Läst 9 juni 2024.
- ^ ”Gemensamma nämnden för familjerättsliga frågor | Älmhults kommun”. www.almhult.se. 5 april 2024. https://www.almhult.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/namnder/gemensammanamndenforfamiljerattsligafragor.1141.html. Läst 9 juni 2024.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 18 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
- ^ ”Byggnadsvård och kulturmiljö”. www.ljungby.se. 31 maj 2023. https://www.ljungby.se/sv/bo-och-bygga/bygga-och-riva/byggnadsvard-och-kulturmiljo/. Läst 21 januari 2024.
- ^ ”Ljungby kommun”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/samhalle/kulturmiljo/kulturmiljoprogram/ljungby-kommun.html. Läst 21 januari 2024.
Vidare läsning
- Wingborg, Olle (2001). Litteratur om Ljungby : en kommun i Sunnerbo. Smålands bibliografi, 0280-7785 ; 10. Växjö: Länsbibl. Sydost i samverkan med Smålands bibliografiska sällsk. Libris 8365224. ISBN 91-631-0858-5. http://www.sydostbibliografier.se/Default.aspx?q=&m=4 Arkiverad 20 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
- Ljungby kommun
Wikimedia Commons har media som rör Ljungby kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union..svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Författare/Upphovsman: Christoffer Rydström, Licens: CC BY-SA 3.0
The administrative center of Ljungby Municiplaity.
Författare/Upphovsman: Sömning, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
.svg){kind=link}
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Ljungby kommun
World file:
95.71817367845820002 0 0 -95.71817367845820002 1472593.78962806542403996
7773389.50739165954291821