Ljungby församling, Kalmar-Ölands kontrakt
Ljungby församling Församling | |
Land | Sverige |
---|---|
Kommun | Kalmar kommun[1] |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Växjö stift |
Pastorat | Södermöre pastorat[2] |
Bildad | medeltiden |
Avskild från | Ljungby socken (1863) |
Medlemmar | 3 399 (71 %) ()[3] |
Folkmängd | 4 815 ()[3] |
Upphov till | Ljungby distrikt |
Karta | |
Ljungby församlings läge i Kalmar län. | |
Koordinat | 56°37′57″N 16°10′08″Ö / 56.632436111111°N 16.168963888889°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Koder, länkar | |
Församlingskod | 082902 (–) 088008 (–) |
Pastoratskod | 061306 |
Kyrkoarkiv | SE/VALA/00228 |
Webbplats | Pastoratets webbplats |
Redigera Wikidata |
Ljungby församling är en församling i Södermöre pastorat i Kalmar-Ölands kontrakt i Växjö stift inom Svenska kyrkan och den ligger i Kalmar kommun.
Församlingskyrkor är Ljungby kyrka i Ljungbyholm och Sankt Olofs kyrka i Trekanten.
Administrativ historik
Församlingen har medeltida ursprung med en kyrka från 1100-talet.
Senast 1856 utbröts Sankt Sigfrids församling. Före 1856 ingick Hossmo församling i Ljungby pastorat, mellan 1856 och 1961 även Sankt Sigfrids församling. Mellan 1962 och 1976 ingick Sankt Sigfrids församling i pastoratet, medan från 1977 till 2010 har Ljungby församling bildat eget pastorat för att därefter ingå i Södermöre pastorat.[4] 1832–1915 var pastoratet prebende till biskopen i Kalmar stift.
Series pastorum
Ämbetstid[5] | Namn | Levnadstid |
(1393) | Johannes Nicolai | |
(1412)–(1417) | Elawus | |
(1467) | Jens Ingevarsson | |
(1490) | Petrus | |
början av 1500-talet | Nicolaus | |
(1525)–1545 | Petrus Fubb | d. 1545 |
(1546)–(1552) | Peder | |
(1552) | Jöns Petri | d. 1554 |
(1555)–1568 | Petrus Caroli | 1510–1587 |
1569–1588 | Josephus Andreæ | d. 1588 |
1590–1603 | Jonas Andreæ | d. efter 1605 |
1603–1612 | Holger Sunonis Moringius | sannol. 1623 |
1614–1623 | Laurentius Olai (Kullensis) | |
1623–1627 | Nicolaus Eschilli | 1558–1650 |
1627–1630 | Magnus Magni Alander | 1590–1630 |
1631–1659 | Israel Laurentii Starbeckius | d. 1659 |
1660–1669 | Olaus Swebilius | 1624–1700 |
1669–1692 | Andreas Georgii Swebilius | 1626–1692 |
1692–1697 | Olaus Repplerus | 1644–1697 |
1698–1711 | Erik Melin | 1659–1711 |
1712–1731 | Joachim Witte | 1676–1731 |
1732–1741 | Johan Gabriel Catonius | 1678–1741 |
1743 | Sante Bodin | 1701–1743 |
1743–1764 | Georg Montelius | 1697–1764 |
1766–1786 | Anders Bäckerström | 1724–1786 |
1787–1793 | Magnus Dahlerus | 1727–1793 |
1796–1803 | Ludvig Mörner | 1764–1823 |
1803–1820 | Lars Bergström | 1743–1820 |
1822–1828 | Carl Adolph Wahlbom | 1766–1828 |
1832–1851 | Ander af Kullberg, biskop | 1771–1851 |
1853–1875 | Paulus Genberg, biskop | 1811–1875 |
1878–1900 | Pehr Sjöbring, biskop | 1819–1900 |
1901–1913 | Henry Tottie, biskop | 1856–1913 |
1915–1925 | Otto Rudolf Hoflund | 1852–1925 |
1926–1942 | Johan Malkolm Danielsson | 1869–1949 |
1942–1961 | David Elias Holmbring | 1896–1962 |
1962–1975 | Tage Roos | 1909–1978 |
1975–1985 | Gustaf Lagerquist | 1925–2017 |
1986–1996 | Birgitta Friberg | 1935– |
1996–2018 | Lars Graaf | 1956– |
2019– | Richard Thörn | 1974– |
Organister och klockare
Ämbetstid | Namn | Levnadstid | Övrigt |
---|---|---|---|
1727 | Petter | Klockare | |
1728-1753 | Peter Ekelund | Klockare | |
1777-1792 | Johan Peter Askegren | 1751-1792 | Klockare |
1795-1813 | Daniel Askegren | 1776-1823 | Klockare |
1820-1825 | Johan Peter Hallén | 1780-1825 | Organist och klockare |
1827- | Isak Magnus Ahlstrand | 1789-1875 | Organist |
1831-1877 | Carl Fredrik Åström | 1802-1877 | Organist och klockare.[6][7] |
1880-1882 | Robert Julius Lagerqvist | 1854- | Organist.[8] |
1885 | Fredrik Lindahl | 1862-1885 | Kantor och organist. |
1887-1890 | Hans Karl Hellman | 1848- | Organist och klockare.[9] |
Se även
Referenser
- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/088008000, läst: 13 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, SCB, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Bror Olsson, Kalmar stifts herdaminne. Del 3, Södra Möre, s. 12–50. AB Dillbergska Bokhandeln/Kalmar, 1948.
- ^ Ljungby (H) AI:12 (1824-1830) Sida: 32
- ^ Ljungby (H) AI:16 (1831-1835) Sida: 36
- ^ Ljungby (H) AI:29 (1871-1880) Sida: 218
- ^ Ljungby (H) AI:32 (1881-1890) Sida: 247-248, 251
Externa länkar
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Location map of Kalmar County in Sweden. N-S stretching is 183%, geographic limits of the map:
- N: 58.20° N
- S: 56.10° N
- W: 15.10° E
- E: 17.20° E
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Författare/Upphovsman: Bernt Fransson,Lindås, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
(c) GeMet, CC BY-SA 3.0
Svenska: Kalmar stadsvapen, Kalmar kommunvapen, och/eller Kalmar stads sigill. Blasonering: I fält av silver ett krenelerat, rött borgtorn med port och fönster av guld, uppskjutande från en av en vågskura bildad, blå stam och på båda sidor åtföljt av en sexuddig, röd stjärna.