Ljungaverk
- För albumet av Stiftelsen, se Ljungaverk (musikalbum).
| Ljungaverk | |
| Del av tätort | |
 Vy över Ljungaverk | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Medelpad |
| Län | Västernorrlands län |
| Kommun | Ånge kommun |
| Distrikt | Torps distrikt |
| Koordinater | 62°29′0″N 16°1′0″Ö / 62.48333°N 16.01667°Ö |
| Area | 283 hektar (2010)[1] |
| Folkmängd | 885 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 3,1 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Ljungaverk |
| Postnummer | 840 10 |
| Riktnummer | 0691 |
| Tätortskod | T7552[2] |
| Beb.områdeskod | 2260TB104 (1960–2015)[3] |
| Geonames | 2694567 |
  Ortens läge i Västernorrlands län | |
| Wikimedia Commons: Ljungaverk | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Ljungaverk är ett samhälle i Ljungans dalgång, i Ånge kommun, Medelpad som sedan 2015 tillsammans med Fränsta utgör tätorten Ljungaverk och Fränsta. Ljungaverk räknades under många år som en av de stora bruksorterna inom svensk kemisk industri då företaget KemaNobel hade en salpeterfabrik (Ljunga salpeter) på orten. Ibland anses Ljungaverk vara svensk kemiindustris vagga.[4]
Historia
Orten Ljungaverk föddes i början av 1900-talet då Stockholms Superfosfat Fabriks AB byggde ut Hångstaforsarna i Ljungan för elektricitetsproduktion. Avsikten var att anlägga elintensiv industri, och då ingen infrastruktur för långväga transport av elektrisk energi fanns i början av seklet byggde man industri och kraftproduktion tillsammans. Kraftverket invigdes den 24 september 1912, och tillverkning av karbid påbörjades. Under de närmaste påföljande åren invigdes produktion av kalkkväve, svavelsyra, ammoniumsulfat och ammoniumnitrat. Flera fabriker invigdes efterhand.
Andra Världskriget
Under andra världskriget tillverkades syntetiskt gummi i Ljungaverk, i en fabriksbyggnad som idag används av företaget Permascand. Gummifabriken drabbades av en svår explosionsolycka den 6 oktober 1944. Fosfatbolaget tillverkade även tungt vatten med en kapacitet om 2300 liter per år under kriget. Det tunga vattnet såldes både till Nazitysklands kärnkraftsprogram och Manhattan-projektet i USA. [5]
1990-talet
Under 1990-talet svepte en nedläggningsvåg över Ljungaverk, då de flesta av fabrikerna avvecklades. En liten del av industriverksamheten finns dock fortfarande kvar
På senare år har även bandet Stiftelsen satt Ljungaverk på kartan och de boende i Ljungandalen gör allt de kan för att få ljungandalen att återfå sin fornstora glans.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Ljungaverk 1950–2015[6][7][8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 2 022 | ## | ||
| 1960 | 1 904 | 351 | ||
| 1965 | 1 549 | 358 | ||
| 1970 | 1 482 | |||
| 1975 | 1 327 | |||
| 1980 | 1 282 | |||
| 1990 | 1 157 | 280 | ||
| 1995 | 1 070 | 282 | ||
| 2000 | 942 | 282 | ||
| 2005 | 917 | 283 | ||
| 2010 | 885 | 283 | ||
Anm.: 2015 uppgått i tätorten Ljungaverk och Fränsta. ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Idrott
- Ljunga IF (fotboll)
- Johannisbergs AIK (längdskidor)
- Ljungamarkens HEMA (historisk fäktning)
- Ånge judoklubb (judo i Ljungahallen)
- Västra BK (boxning, numera nedlagd)
- Västra Medelpads brännbollsförening (nedlagd)
- Hussborg GK
Se även
- Torps socken
- Borgsjö socken
- Permascand
Referenser
- ^ [a b] Tätorter 2010, Statistiska centralbyrån, 16 juni 2010, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 26 november 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Ljungaverk - den svenska kemiindustrins vagga
- ^ Edfast, Stig (10 juli 2015). ”Tungt vatten till kärnvapen tillverkades i Ljungaverk”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6209697. Läst 13 februari 2022.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 231. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 72
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
| ||||||||||||||||
| ||||||||
Media som används på denna webbplats
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Författare/Upphovsman: Backstr, Licens: CC BY 3.0
Vy över den mittsvenska byn Ljungaverk
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY-SA 3.0
Karta över Västernorrland i Sverige
Equirectangular projection, N / S sträcker sig 220%. Geografiska gränser för kartan:
- N: 64.10° N
- S: 62.00° N
- W: 14.60° E
- E: 19.50° E
Författare/Upphovsman: User Pastorn on sv.wikipedia, Licens: CC BY-SA 3.0
Insidan av en del av den gamla fabriken i sv:Ljungaverk. Fotograf är sv:användare:pastorn under ett besök på fabriken under år 2001
