Ljudvallen

Kondensationseffekt nära Mach 1.
En F/A-18C Hornet spränger ljudvallen.

Begreppet ljudvallen uppstod när flygplanens hastighet började närma sig ljudets hastighet. När flygplan närmar sig ljudhastigheten, uppstår en kraftig motståndsökning och dessutom förskjutning av tryckcentrum och förändring av rodereffekten. Det blev en "vall" som var svår att komma igenom med den äldre tidens teknik.

Ett flygplan sägs passera ljudvallen när det accelererar till en hastighet överstigande ljudets hastighet. Ljudhastigheten i jordens atmosfär varierar enbart med lufttemperaturen. Vid 15 °C är ljudets hastighet 1224 kilometer i timmen (340 m/s). På grund av problemen när flygplanen närmade sig ljudhastigheten togs ett nytt begrepp fram, Mach-talet. Machtalet är flygplanets hastighet i förhållande till ljudhastigheten i omgivande luft. Ett flygplan som flyger i Mach 1, rör sig alltså med ljudets hastighet. Mach 2 betyder att det flyger dubbelt så fort som ljudet utbreder sig.

I vatten och i metaller går ljudet betydligt fortare, cirka 1500 m/s respektive mellan 1200 och 6300 m/s beroende på vilken metall det är.

När ett flygplan rör sig med en hastighet omkring ljudets, kan tryck- och temperaturskillnader orsaka spektakulära kondensationseffekter. Fenomenet beror på de plötsliga tryckförändringar som den omgivande luften utsätts för när flygplanet passerar. Vid farter nära ljudhastigheten är tryckskillnaderna mycket stora och i de områden där trycket plötsligt sjunker, minskar även temperaturen och luften fäller ut fukten den inte kan behålla i form av vattendroppar. En förutsättning är då att luftfuktigheten är tillräckligt hög och luftens daggpunkt ligger nära lufttemperaturen.

En motsvarande effekt ses ofta vid lägre fart inifrån trafikflygplan. Kondensationseffekterna kan uppstå när flygplanet går in för landning i fuktigt väder. Då syns ofta dimstråk över vingen eller smala dimvirvlar vid de utfällda klaffarnas ytterändar.

Ljudbang

Vid hastigheter över ljudets skapas en tryckvåg kring det föremål som färdas fortare än den naturliga vågutbredningshastigheten i mediet det färdas i. Tryckstegringen framför flygplanet ger upphov till en stötvåg, som när den når marken uppfattas som en kraftig och plötslig explosion, en så kallad ljudbang. Det efterföljande ljudets frekvens blir förskjutet på grund av dopplereffekten. Ljudbangen har varit ett hinder för supersoniska civilflygplan. Eftersom den kraftiga tryckvågen kan vara mycket störande på marken under, till och med byggnader kan förstöras, har civil flygning med överljudsfart endast tillåtits över hav eller obebyggda områden. Ljudbangen har också använts för att skrämmas med sonic bombs.

Se även

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
FA-18 Hornet breaking sound barrier (7 July 1999).jpg
Off the coast of Pusan, South Korea: An F/A-18C Hornet assigned to Strike Fighter Squadron One Five One (VFA-151) breaks the sound barrier in the skies over the Pacific Ocean. VFA-151 is deployed aboard USS Constellation (CVN 64). The image was an Astronomy Picture of the Day on August 19, 2007.
F-A-18C Hornet in transonic flight, with condensation cones.jpg
PACIFIC OCEAN (June 6, 2011) An F/A-18C Hornet assigned to Strike Fighter Squadron (VFA) 113 breaks the sound barrier during an air power demonstration over the Nimitz-class aircraft carrier USS Carl Vinson (CVN 70). Carl Vinson and Carrier Air Wing (CVW) 17 are currently underway in the U.S. 7th Fleet area of responsibility. (U.S. Navy photo by Mass Communication Specialist 3rd Class Travis K. Mendoza/Released)