Ljubov Orlova
| Ljubov Orlova | |
 | |
| Född | 29 januari 1902 (g.s.) Zvenigorod[1] |
|---|---|
| Död | 26 januari 1975[2][3] (72 år) Moskva |
| Begravd | Novodevitjekyrkogården kartor |
| Medborgare i | Sovjetryssland och Sovjetunionen |
| Utbildad vid | Ryska institutet för scenkonst, |
| Sysselsättning | Skådespelare[4], pianist, sångare, dansare |
| Make | Grigorij Aleksandrov |
| Utmärkelser | |
| Statliga Stalinpriset (1941) Folkets konstnär i Ryska SFSR Medalj ”För tappert arbete under det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945” Förtjänstfull konstnär i Ryska SFSR Jubileumsmedalj ”För firandet av 100-årsdagen av Vladimir Lenins födelse” Medalj till minne av Moskvas 800-årsjubileum Medalj "För utveckling av jungfruland" Arbetets Röda Fanas orden För försvaret av Kaukasus Leninorden Folkets artist i Sovjetunionen Statliga Stalinpriset, 1:a graden | |
| Webbplats | orlovamuseum.narod.ru |
| Redigera Wikidata | |
Ljubov Orlova, född den 29 januari 1902 i Zvenigorod, Ryssland, död den 26 januari 1975 i Moskva, var en rysk sångerska, dansös och skådespelerska.
Biografi
Orlova föddes i en rysk adelsfamilj i Zvenigorod nära Moskva och växte upp i Jaroslavl. När hon var sju år förutspådde Fjodor Sjaljapin henne en framtid som berömd skådespelare.
Orlova studerade vid Moskvas konservatorium men tog inte examen eftersom hon var tvungen att arbeta för att hjälpa till med att försörja sina föräldrar. Hennes första make, en sovjetisk ekonom Andrei Berezin, greps 1930, men detta kom dock inte att påverka hennes framgångsrika karriär.
Orlovas framträdande 1934 i en mycket populär komedi, Hela världen skrattar, gav den unga stjärnan sympatier från Stalin och titeln "Honorabel skådespelare i RSFSR". Snart därefter gifte hon sig med filmregissören, Grigorij Aleksandrov.
Under de kommande åren spelade hon i fyra populära filmer som också blev omedelbara sovjetiska klassiker: Röda artister (1936), Volga-Volga (1938), Den ljusa vägen (1940), och Det var en vår (1947).
Hedersbetygelser
Orlova belönades med Statliga Stalinpriset (1941). År 1950 blev hon den första kvinnan att motta titeln på Folkets artist i Sovjetunionen uteslutande för sina filmiska verk. Efter det bytte hon till att spela i teaterproduktioner för Jurij Zavadskijs bolag.
Asteroiden 3108 Lyubov[5], upptäckt av den sovjetiska astronomen Ljudmila Zjuravljova 1972 är uppkallad efter henne. Även nedslagskratern Orlova på planeten Venus är uppkallad efter henne.[6]
Ord av hennes namn har också en betydelse i ryska språket - direkt översättning av орлова är [örn] och [kärlek] av любовь.
Ett kryssningsfartyg uppkallad efter skådespelerskan byggdes av Sovjetunionen i Jugoslavien 1976 för expeditioner till Antarktis och polcirkeln.
Filmografi i urval
Av Orlovas filmer har visats i Sverige
- Hela världen skrattar (1934),
- Röda artister (1936),
- Den ljusa vägen (1940),
- Det var en vår (1947),
alla regisserade av hennes make Grigorij Aleksandrov.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Bra Böckers lexikon, 1978
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Орлова Любовь Петровна”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Lyubov Orlova, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Lûbov' Petrovna Orlova, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Mymovies.it, läst: 4 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 3108 Lyubov” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3108. Läst 16 juni 2018.
- ^ ”Orlova on Venus” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/4494. Läst 12 november 2023.
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.