Livgedingets domsaga
| Livgedingets domsaga domsaga | |
 Tingshuset i Eskilstuna från 1886 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Län | Södermanlands län |
| Hovrätt | Svea hovrätt |
| Tingsplats | Eskilstuna |
| Inrättad | 1680 |
| Upphörd | 31 december 1970 |
| Uppgått i | Eskilstuna domkrets |
| Läge | |
| Koordinater | 59°20′55″N 16°26′57″Ö / 59.348701111111°N 16.449033055556°Ö |
| Bestod av | |
| Livgedingets domsagas tingslag (–) Åkers och Selebo tingslag (–) Rekarne tingslag (–) Selebo tingslag (–) Österrekarne tingslag (–) Åkers tingslag (–) Västerrekarne tingslag (–) Daga tingslag (–) | |
| Redigera Wikidata | |
Livgedingets domsaga var en domsaga i Södermanlands län. Den bildades 1680 och upplöstes 1971 i samband med tingsrättsreformen i Sverige. Domsagan överfördes då till Eskilstuna tingsrätt.
Domsagan tillhörde från 1680 till 1718 änkedrottning Hedvig Eleonoras livgeding och hade då formellt namnet Gripsholms, Rävsnäs och Eskilstuna läns domsaga. Domsagan bestod då av Åkers, Selebo, Daga, Österrekarne och Västerrekarne härader. Häradshövdingarna utnämndes av Hedvig Eleonora och inte av kungen. Domsagan delades 1714 då Eskilstuna läns domsaga bildades av Österrekarne samt Västerrekarne härader. Livgedingets domsagor avskaffades 1718 och domsagan blev då åter en och underställd kungen från 1719. Domsagan fick officiellt namnet Livgedingets domsaga 1861.
Kansliorten var Eskilstuna och tingsställen var Eskilstuna (1959: varannan tisdag med början första tisdagen)[1] och Strängnäs (1959: övriga tisdagar samt var fjärde onsdag med början onsdagen efter andra tisdagen).[1]
Domsagan lydde under Svea hovrätts domkrets.
Tingslag
Antalet tingslag i domsagan minskades till fyra den 1 januari 1879 (enligt beslut den 25 oktober 1878) då Daga tingslag överfördes till den nybildade Nyköpings domsaga. Antalet minskades sedan till två den 1 januari 1881 (enligt beslut den 19 september 1879) då Västerrekarne tingslag och Österrekarne tingslag slogs ihop för att bilda Rekarne tingslag, samt vid samma tillfälle Selebo tingslag och Åkers tingslag slogs ihop för att bilda Åkers och Selebo tingslag.[2] Antalet tingslag minskades slutligen till ett den 1 januari 1948 (enligt beslut den 10 juli 1947) då Rekarne tingslag slogs ihop med Åkers och Selebo tingslag för att bilda Livgedingets domsagas tingslag.[3]
Från 1680
Från 1879
Från 1881
Från 1948
| Ämbetstid | Namn | Levnadstid |
|---|---|---|
| (fullmakt 4 maj 1714) 1719-1741 | Erik Germund Cederhielm | |
| (fullmakt 29 maj 1742) 1742-1747 | Carl Magnus Adlermarck | |
| (fullmakt 10 november 1747) 1747-1750 | Johan Gustaf Billberg | |
| (fullmakt 2 november 1750) 1750-1776 | Johan Adlerklo | ?-1776 |
| (fullmakt 19 februari 1777) 1777-1808 | Carl Forelius | ?-1808 |
| (fullmakt 27 april 1808) 1808-1809 | Gabriel Poppius | 1769-1856 |
| (fullmakt 7 maj 1810) 1810-1812 | Josua Sylvander | 1769-1833 |
| (fullmakt 17 december 1812) 1812-1813 | Elias Christoffer Ljunggren | |
| (fullmakt 14 januari 1813) 1813-1831 | Abraham af Malmborg | ?-1831 |
| (fullmakt 10 mars 1832) 1832-1852 | Fredrik Magnus Lund | ?-1852 |
| (fullmakt 26 april 1853) 1853-1856 | Ludvig Teodor Almqvist | 1818-1884 |
| (fullmakt 27 oktober 1857) 1857-1867 | Richard Carlén | 1821-1873 |
| (fullmakt 30 mars 1867) 1867-1895 | Carl Fredrik Abenius | ?-1895 |
| (fullmakt 6 december 1895) 1895-1925 | Ulrik Wilhelm Ossian Queckfeldt | |
| (fullmakt 21 augusti 1925) 1925-1947 | Sixten Hadar Ivanoff Kylander | ?-1947 |
| (fullmakt 19 december 1947) 1948-1960 | Gustaf Beling | 1893-1993 |
Valkrets för val till andra kammaren
Mellan andrakammarvalen 1878 och det extra ordinarie vårvalet 1887 utgjorde Livgedingets domsaga en valkrets: Livgedingets domsagas valkrets. Valkretsen delades vid det ordinarie höstvalet 1887 i Väster- och Österrekarne häraders valkrets och Åkers och Selebo häraders valkrets.
Källor
- Gunnar Carlquist, red (1947–1955). ”Livgedingets domsaga”. Svensk uppslagsbok Band 18 (2:a omarbetade och utvidgade upplagan). Malmö: Baltiska förlaget. sid. 392. Libris 11112. http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_18/0391_0392-0046.jpg. Läst 17 mars 2016 Arkiverad 19 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 345
- Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 122-125
Noter
- ^ [a b] SFS 1958:532
- ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1880. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda adminstrativa, judiciela och ecklesiastika områden jemte folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd samt hushåll församlingsvis år 1880, äfvensom antalet vigde, födde och döde församlingsvis åren 1871-1880 samt folkmängden församlingsvis åren 1805-1880 och länsvis åren 1751-1880.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1883. sid. 16. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1880-andra.pdf. Läst 7 februari 2015 Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 16. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sniper Zeta, Licens: CC BY-SA 4.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).