Listeria
Listeria | |
Listeria monocytogenes | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Bakterier |
Stam | Firmicutes |
Klass | Bacilli |
Ordning | Bacillales |
Familj | Listeriaceae |
Släkte | Listeria |
Vetenskapligt namn | |
§ Listeria | |
Auktor | Pirie, 1940 |
Listeria är ett bakteriesläkte med sju olika arter: L. grayi, L. innocua, L. ivanovii, L. monocytogenes, L. seeligeri, L. murrayi samt L. welshimeri. Den kan förekomma i kött och mjölkprodukter samt i råa grönsaker.
Bakterien som kan smitta människor heter främst Listeria monocytogenes (se bild), men även L. ivanovii är patogen dock mindre vanlig. Bakterien har förmågan att tillväxa i kylskåpstemperatur och i sällsynt förekommande fall kan denna bakterie orsaka mycket allvarliga tillstånd av sepsis (blodförgiftning) eller meningit (hjärnhinneinflammation). Gravida som infekteras kan också spontanabortera fostret de bär på.[1] Släktet är uppkallat efter den brittiske kirurgen Joseph Lister som revolutionerade kirurgin genom införandet av antiseptiska metoder.
Referenser
- ^ Ericson E, Ericson T (2010). Klinisk mikrobiologi. (4. uppl.). Stockholm: Liber AB. ISBN 978-91-47-08446-3
Media som används på denna webbplats
Electron micrograph of a flagellated Listeria monocytogenes bacterium, Magnified 41,250X. Listeria monocytogenes is the infectious agent responsible for the food borne illness Listeriosis. In the United States, an estimated 2,500 persons become seriously ill with listeriosis each year. Of these, 500 die. Typical size of Listeria: rods 0.4 by 1 to 1.5 µm